Paavo Jarvi - Credit Kaupo Kikkas
1 av 3
Paavo Järvi. Foto: Kaupo Kikkas
a36 CREDIT SL Chai
2 av 3
Ksenija Sidorova. Foto: SL Chai
EFO 02-®Kaupo Kikkas
3 av 3
Foto: Kaupo Kikkas

Torsdag 24 augusti: ESTONIAN FESTIVAL ORCHESTRA

Unikt gästspel med Paavo Järvi på pulten

kl 19.00, Berwaldhallen           

Estonian Festival Orchestra
Paavo Järvi, dirigent
Ksenija Sidorova, accordeon                                         

DMITRIJ SJOSTAKOVITJ: Symfoni nr 1

ERKKI-SVEN TÜÜR: Prophecy, accordeonkonsert

Paus

JEAN SIBELIUS: Symfoni nr 2

Miniseminarium kl 18.00: Marmar Nekoro, verksamhetsansvarig Stiftelsen Hållbara Hav och projektledare Baltic Sea Future, om vikten av att bygga broar mellan forskning och beslutsfattande på olika nivåer.

Konsertintroduktion kl 18.15: Niklas Lindblad.

Läs mer

>> Lyssna på Estonian Festival Orchestra

Den unga, hungriga estniska ensemblen framför Sjostakovitjs stora ungdomsverk, Symfoni nr 1, som lovordades för sitt djup – inte minst med tanke på tonsättarens unga ålder. När Sibelius skrev sin Symfoni nr 2 blickade han inåt: han kallade själv verket för en andlig bekännelse. I Erkki-Sven Tüürs Prophecy Concerto visar Ksenija Sidorova accordeonens mångsidighet och virtuositet.

Konserten tillägnas Estlands ordförandeskap i Europeiska Unionen och Estniska republikens 100-jubileum.

Konsertens längd: ca 2 tim 15 min (inkl paus).

Sedan dess invigning vid Pärnu Music Festival 2011 har Estonian Festival Orchestra, bestående av framstående internationella musiker som handplockats av dirigenten Paavo Järvi själv, gått från klarhet till klarhet. I år turnerar orkestern för första gången och gör ett efterlängtat gästspel i Berwaldhallen. Med sig har de den internationellt lovprisade accordeonisten Ksenija Sidorova, känd för sin konstnärliga bredd och virtuositet på sitt underskattade och mångsidiga instrument.

Järvis landsman, tonsättaren ERKKI-SVEN TÜÜR började sin musikaliska karriär i rockbandet In Spe i slutet av 1970-talet. Han fortsatte som bandets frontfigur parallellt med kompositionsstudier på Estlands musik- och teaterakademi. Efter studierna lämnade han rockstjärnelivet för att fokusera på tonsättande. Influenserna från åren med In Spe lever dock kvar i hans musik, till exempel hans femte symfoni där elgitarr ingår i besättningen. Tüürs accordeonkonsert, Prophecy är traditionell till sin instrumentation men i verkets komplexa, synkoperade rytmik märks ändå att han fortfarande har ena foten kvar i rockmusiken. Solostämman smälter om vartannat in i orkesterklangen och träder fram i ensamt majestät men är alltid lekfull, svängig och intressant.

Tillsammans med solokonserten ger Järvi och orkestern inte mindre än två symfonier, den ena ett brådmoget ungdomsverk och den andra en inåtblickande själslig bekännelse. DMITRI SJOSTAKOVITJ började studera vid konservatoriet i Sankt Petersburg redan som trettonåring under Alexander Glazunovs vakande öga. Glazunov, då konservatoriets rektor och själv ett musikaliskt underbarn, lär i Sjostakovitj ha sett en glimt av sig själv. Det var Glazunov som såg till att Sjostakovitj Symfoni nr 1 f-moll – hans examensarbete – uruppfördes av Sankt Petersburgs filharmoniker. Symfonin blev en omedelbar framgång, ett moget och välutvecklat verk som stod i skarp kontrast mot den unge tonsättaren som blygt och lite besvärat tog emot publikens jubel.

Efter succéerna med både sin första symfoni och tondikten Finlandia reste JEAN SIBELIUS med familj till Rapallo i norra Italien. Resan hade ordnats av en god vän till Sibelius som menade att vistelsen i ”ett land där allting är vackert, till och med det fula” skulle inspirera Sibelius till nya storverk, liksom tidigare Tjajkovskij och Strauss. Och mycket riktigt: några månader senare, i mars 1902, hade Sibelius Symfoni nr 2 D-dur premiär i Helsingfors. Den blev ytterligare en stor framgång och beskrevs som ”musik som leder oss in i extas, som en schaman med sin trolltrumma”. Sibelius själv kallade symfonin för sin själs bekännelse och i skisserna under arbetet har han hänvisat till bland annat Don Giovannis möte med Döden i Mozarts opera. Kanske sörjde han fortfarande sin yngsta dotters förtida död eller plågades av sitt hemlands förtryck under ryssarna. Efter många turer och skiftningar slutar symfonin ändå triumferande i ett budskap om hopp och framtidstro trots missöden och olycka. 

David Saulesco

Mer om Program 2017

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".