Farliga grepp används inom psykiatrin

Uppdaterad 12:00
Personal inom psykiatrin använder farliga grepp på patienter, grepp som polisen slutade använda för mer än tio år sedan eftersom metoden är just livsfarlig.

Vid två dödsfall inom psykiatrin förra året användes de här greppen, som innebär att den som ligger ner på mage utsätts för tryck på ryggen, visar Ekots granskning.

Stina Johansson blev vittne till hur 45-årige Mats blev nertryckt på det här sättet och hur han snabbt fick svårt att andas.

– Klart han gjorde motstånd, han ville andas. Det är helt självklart att han inte kunde andas i det läget. Men man fortsatte att trycka ner honom, säger Stina Johansson.

När Mats dog på en psykavdelning i Södertälje förra året, höll personalen honom nertryckt på mage i cirka 10 minuter, visar Ekots granskning.

Obduktionen visade att Mats hade ett allvarligt hjärtfel och att hans hjärta inte klarade av den ansträngningen.

Enligt de ansvariga på sjukhuset var det ingen som utsatte Mats för tryck på ryggen. Men Stina Johansson, som var på rummet, träder nu fram för första gången och berättar vad hon såg.

Stina Johansson jobbar på det gruppboende där Mats bodde och hade följt med honom till sjukhuset.

Hon säger alltså, tvärtemot vad sjukhuset gör gällande, att Mats visst utsattes för tryck på ryggen och att han snabbt fick svårt att andas.

– Ja, alltså, under nästan hela den perioden så kämpade han emot, för att komma loss, vilket ju är en naturlig instinkt. Man vill ju andas, säger Stina Johansson.

För tio år sedan bytte polisen arbetsmetoder. Osmo Vallos död i samband med ett våldsamt polisingripande skapade debatt om polisens arbetsmetoder och farliga grepp i slutet på 1990-talet.

När sedan internationell forskning visade att flera personer som tvingats ner på mage och utsatts för tryck på överkroppen dött, ändrade alltså polisen arbetssätt.

Björn Jacobsson är ansvarig för utbildningen i självskydd på polishögskolan i Solna.

– Riskerna är ju att den som är frihetsberövad får svårt att andas. Får man svårt att andas kanske man kämpar och vill upp. En naturligt svar är då kanske att man tar i ännu mer, pressar på ännu mer och man får liksom inget avslut på det hela, säger Björn Jacobsson.

Polisen bytte alltså arbetssätt men inom psykiatrin används greppen fortfarande.

När 32-årige Johan, som var utvecklingsstörd, dog på psykakuten i Karlstad hade han legat nertryckt på mage med händerna låsta i ett grepp på ryggen. Hans fötter hade tryckts upp mot baken. En skötare hade förgäves tre gånger larmat till sina kollegor att Johan inte kunde andas.

Ännu, snart ett år efter dödsfallet pågår en polisutredning där åklagare ska ta ställning till om någon ska åtalas för brott i samband med Johans död.

Claus Vigsø, som är divisionschef för psykiatrin i Värmland, tycker trots allt att Johan fick en bra vård.

– På de berättelser som jag har hört låter det som om att man har jobbat enligt boken.

Det står i era riktlinjer, inga händer på ryggen?

– Ja.

Det hade han ju under en stor del av förloppet?

– Ja, precis men kan ju ha lov att ta till andra medel än de som står i reglerna. Riktlinjerna får man bryta om man dokumenterar varför man bryter dem.

Får man göra det om det är farligt?

– Ja, det får man väl göra, säger Claus Vigsø.

Bo-Göran Bodin
bo.goran.bodin@sr.se

Johan är ett fingerat namn.
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista