Paris - the secret history

Att landa (med tåg dårå) i Paris var som att landa i den klyschigaste pastischfilmen ever. Fullt med folk som går, fikar, pratar, liggger i solen, njuter av värmen, dricker vin och Stella, köper glass, flanerar längs Seine, kysser varandra i parker, gungar sina barn. Om man tror att fenomenet ”alla kastar sig ut när det blir sol” är svenskt har man fel. Möjligtvis väntar de lite längre här, men den eufori som kunde skönjas utmed Champs Elysées var helt klar jämförbar med den man ser på Götgatan. Avenyn eller valfri gata i Sverige den första vårdagen.

Inne på Andrew Husseys kontor surrade en fläkt under vår intervju. Han var brittisk - eller från Liverpool, men kändes brittisk. Vi pratade om London och om Paris. Sedan pratade vi på band om vad europeisk är och vad det måste bli, hur det måste omformas och att Paris ändå är på väg ditåt. Inte i morgon eller i övermorgon, men så småningom. Men frågan ställdes: går en så kallad västerländsk demokrati att kombinera med islamism? Hur ser det ut? Det är kanske det vi européer ställs inför nu?

Sedan fick jah den amerikanska utgåvan av hans bok Paris - the secret history som jag lätt kan rekommendera om man är nyfiken på de här frågorna. Behöver Frankrike de-europeriseras till exempel? Och vad betyder det?

Jag glömde tyvärr fota honom där i det varma kontoret med utiskt över Hotel des Invalides.

Sen köpte jag en svindyr!!!!!! salade niçoise på ett kafé bredvid. No more food today.

här skulle jag skriva ett franskt ordspråk med skor, men glömt tyvärr

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".