The Road. Foto: Scanbox

Efterlysning: The Road, fast kallare och hårdare

Det här kanske är något som det hånskrockas åt i resten av landet, men ... i Stockholm, där P3 Kultur har sin redaktion, lever man livet som att det aldrig blir kallare än noll grader. Det är vår kultur. En infödd stockholmare har aldrig långkallingar. En stockholmare äger inte en snöskyffel, såvida den inte är en mustig folkrockaraccessoar för att förstärka flanell- och skäggoutfitens känsla av guldrusch i Klondyke 1898. En äkta nollåtta känner inte till andra transportmedel än tunnelbana och buss, grejer som ärligt talat funkar bäst i halvtropiska klimatzoner.

Så när termometern för en gångs skull sjunker till -20 goch hela kollektivtrafiken fryser inne, vilket hände idag, då sprider sig förvirringen snabbt bland huttrande klungor i alldeles för tunna kläder. Snart uppstår en känsla av kommande domedag med ganska snäva utsikter till överlevnad (ja, vi är rätt mesiga här nere i caffe latte-land).

Jag stod själv i en sådan nervöst vibrerande pendlarklunga i morse. Utan långkallingar, med alldeles för hala dojor. Då och då lämnade några modiga själar klungan på busshållplatsen och började vandra in mot centrala stan. De gick mitt på vägen (som mest såg ut som djupa traktorspår i snön). Huvorna uppfällda. Allt som saknades var några slirande kundvagnar och sen hade man fått ett fashion moment av Viggo Mortensens look från deppbomben The Road i frusen Stockholmsvariant.

Och här började jag fundera. Jag gillar The Road ungefär lika mycket som alla andra, även om jag flera gånger muttrade ”var är svärtan” fram emot det halvlyckliga slutet. Men är inte The Road, i likhet med de allra flesta postapokalypsskildringarna, ganska light? Typ, lite tempererad höst-och-vår-apokalyps? Okej, de får snöblandat regn på sig. De jagas av kannibaler. Men det är sällan som det bildas rimfrost i Viggos hippieskägg och vad jag minns så fryser de inte tårna av sig. Vägen är fortfarande en väg, inte en öken av snö. Nä. Det där räcker inte längre. Från och med idag längtar jag efter en efter-katastrofen-film som utspelar sig när Kung Bore är King och inte ens kundvagnarna rullar. Finns de? Förutom The Day After Tomorrow, alltså. Tipsa gärna i kommentarsfältet.

/Tommie


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista