Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Psykoterapeuten Allan Linnér möter lyssnare i ett terapeutiskt samtal.

Chatt med Malin Edlund

Publicerat torsdag 29 oktober 2009 kl 08.29

Många lyssnare hörde av sig efter programmet för att ställa frågor till Malin Edlund via chatten. Malin hann besvara några av dem. Ni som inte fick svar kan gärna mejla era frågor till oss på redaktionen. Adressen är radiopsykologen@sr.se
Tack alla ni som skrev och välkommen att läsa!

Moderator:Hej och välkommen till Radiopsykologens chatt, som håller öppet till 12.30.
erika:Hej. Jag är 20 år, kvinna, student Har alltid fått bekräftelse via relationer med killar / män, korta sexuella relationer, eller långvariga sådana där jag träffar samma kille för att ha sex med honom med viss periodicitet. Har haft ett längre samboförhållande med "min första/ enda kärlek" som jag notoriskt var otrogen emot tills han lämnade mig för 2 år sedan. Sedan dess har jag haft minst 50 olika killar / män. Ofta agressiva relationer. Jag orkar inte mer, varför gör jag såhär? olyckl
Malin Edlund:Jag tror att du gör så här för att du innerst inne är rädd för att bli avvisad. Det är inte unikt för dig, utan gäller oss alla. Det är en livskradt vi inte kan ta bort, att vi vill och behöver närhet till andra människor. För dig verkar det som att du inte riktigt kan litas på att du kan få den närheten. Jag vill verkligen rekommendera en bok som heter "hemligheten" och är skriven av Egil Linge Dan Josefsson. Där kan du både hitta svar på dina frågor om varför du gör som du gör och få hjälp att hitta bättre vägar att låta andra komma nära. Malin
Moderator:Malin kommer att svara på så många av era frågor som hon hinner, under den tid chatten är öppen. Men får ni inget svar betyder det att vi inte hann med just din fråga. Då kan du också välja att mejla den till radiopsykologen@sr.se så kan vi på redaktionen svara dig där. Gäller det kommentarer till programmet du just hörde, kan du själv skriva dem i kommentarsfältet på vår hemsida. /Moderator
My:Hej Malin! Jag växte upp med en psyksjuk pappa, och har gått i terapi för detta. Har du tips på hur jag på ett bra sätt kan berätta för andra om det? När jag försökt, nyanserat lyft upp valda delar, så har den andra ibland sagt att jag bara skall bryta med far och förmodat att jag nästan måste vara psyksjuk själv. Eller så vill de komma med en massa tips, jag vill ju bara berätta för att få visa vem jag är och varför. Kanske har du erfarenhet från andra som kunde hjälpa mig? Hälsningar My
Malin Edlund:Att växa upp med en förälder som själv har stora problem med sitt liv präglar och påverkar dig mycket, och det låter som du har tagit tag i det och fått hjälp på ett bra sätt. När det sedan gäller hur du ska berätta det för andra så tänker jag att du själv måste fatta några viktiga beslut: 1. Vilka vill du berätta för och varför vill du berätta. 2. Vad har du för förväntningar på den du berätta för? 3. Vad i allt det du upplevt vill du dela med dig av och vad vill du hålla för dig själv? Bara för att du väljer att berätta, så innebär inte det med automatik att du behöver berätta allt. Om du tar ställning och ger dig själv svar på dessa frågor, tror jag att det kan bli lättare att ta steget att börja berätta. Att dela med sig till andra är att ge en bit av dig själv till den andre, och därför blir det viktigt att det är du själv som bestämmer. Malin
Anna:Hej! Jag är väldigt tyst och uppfattas som osocial, blyg eller dryg i många sammanhang, det är ett problem i mitt privata liv men i mitt arbetsliv skapar massa problem och missförstånd! jag jobbar som kreatör och en del av mitt jobb är ide försäljning både i företaget och mot kund. Hur ska jag bearbeta det? Det är en handikapp i det sociala livet och på verkar mitt arbetsliv negativ. Hjälp!
Malin Edlund:Hej Anna! Det ena är att du säger att du är blyg och uppfattas som osocial och det skapar problem i din arbetssituation. När du beskriver din arbetssituation får jag bilden av att du har ett extremt utåtriktat arbete som kräver väldigt mycket av dig. Vi vet att vi alla är olika, redan från fördeln vad gäller om vi är vad vi psykologer kallar introverta eller extroverta. Det innbär att vissa av oss får energi genom att vara med andra och hålla igång i sociala sammanhan, medan andra får energi och samlar krafter genom att vara ensamma. Kanske är det så för dig, att du är mer introvert? Antingen behöver du då byta sammanhang (jobb)och ta en tjänst som bättre överenstämmer med den du är, eller så måste du aktivt öva på att bli bättre på att hantera sociala relationer. Jag tror att det första är bättre,d.v.s. att skapa ett samanhang som du trivs bättre i. Malin
Mikael:Jag har upplevt att jag liksom Mikael Blomkvist i Millenium-trilogin ofta når en punkt i mina relationer med/till det motsatta könet där jag känner behovet av "att älska med" personerna ifråga som ett sätt få bekräftelse, gå vidare i relationen och kanske även minska på spänningar som uppstått. Kan man se det som en naturlig form av en "bonding-process" eller är det fråga om någonslags emotionell störning?
Malin Edlund:Hej Mikael! Jag tror att vi alla upplever att vi till viss del får bekräftelse via sex. Det är naturligt, men om det är det enda sättet vi upplever oss bekräftade på skapar det så klart problem. Dels för att sex för de flesta innebär så mycket mer än bekräftelse men även att vi behöver ge och få bekräftade på fler områden än sex. Jag tror till exempel att din partner kan önska att få bekräftelse på annat sätt än genom sex. Kan du fråga hur och vad din partner vill? Samma fråga behöver du nog ställa till dig själv också!? Malin
Moderator:Nu är chatten öppen i ytterligare fem minuter.
Mats:Jag har en relation med en kvinna i snart 5 år. Men känslorna är nog slut. Vi blev sambo först i augusti år, innan dess särbo. Vi stannar kvar i förhållandet mest för gemenskapen, bra sex och för att vi gillar varandra. Men jag saknar känslorna och längtar efter ett riktigt förhållande där jag längtar och har känslor. Vi har ofta hittat tillbaka till varandra om vi gjort slut, men jag kommer alltid tillbaka till mitt läge att längta ut från förhållandet. What to do ?
Malin Edlund:Hej Mats! Ditt problem kan antingen handla om att kvinna du träffat inte kan ge dig det du behöver för att må bra i relationen (vilket du själv beskriver) men det kan också bero på att du inte "vågar" släppa in henne. Att du inte låter dig älskas. Det kan vara svårt att veta vilket, men det är viktigt att du vet för att du ska komma vidare. För att ta reda på det kan du fundera över dina tidigare relationer. Har även de präglats av en tveksamhet från din sida och att du ofta funderat på om det finns någon annan som kan vara bättre? Är det så att du ser ett mönster i dina relationer, är det något du själv måste jobba med. Är det inte så, utan just gäller denna relation, måste du ta ställning till om du kan leva i en relation där du saknar känslor eller ej. Kommer du fram till att du inte kan det, måste du gå vidare i livet och söka någon annan. Malin
Moderator:Tack alla ni som skrivit till oss idag här på chatten. Några av er har fått svar, många inte. Vill ni, kan ni mejla till redaktionen på radiopsykologen@sr.se Malin svarar inte själv på dessa mejl men de kan leda er vidare till en eventuell medverkan i programmet. Du kan också kommentera programmet du hörde idag genom vår hemsida, sr.se/p1/radiopsykologen Vi hörs!
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".