Per Öberg (1842-1934)
Iskalla värmlänningar - del 3 av 6

Per Öberg – polarerfaren bergsman från Filipstad

8:25 min

Ett par av de värmländska polarfararna var speciellt fokuserade på att undersöka möjligheter för gruvdrift och bergshantering i Arktis. En sådan var Per Öberg (1842-1934).

Liksom Dr Axel Enwall var Öberg inte född värmlänning utan inflyttad från Mälardalen (född i Arboga). 1875 flyttade Öberg till Filipstad för att bli ingenjör vid gruvan i Persberg. Senare blev han föreståndare för Bergsskolan i Filipstad och även bergmästare i Västra Distriktet.

I nästan 60 år var Per Öberg bosatt i Filipstad men det var före det, i sin ungdom som han färdades i polartrakterna. Öberg gjorde två polarfärder. Den första gick till Grönland år 1870, som zoolog i A E Nordenskiölds första expedition dit. Under denna expedition var Öberg mycket aktiv med att leta fossil.

Den andra polarfärden för Öbergs del var Nordenskiölds resa till Spetsbergen 1871 då syftet var att exploatera fosforitfyndigheter vid Isfjorden, den största av Spetsbergens fjordar. Nordenskiöld var angelägen att även genomföra projekt av ekonomisk art i Arktis men fosforitbrytningen hade inga möjligheter att bli lönsam, vilket Per Öberg tidigt insåg. De tekniska svårigheterna att bryta och skeppa ut fosforiten var för stora för den tidens resurser, samtidigt som världsmarknadspriserna på fosforit (som används som gödningsämne) var i sjunkande.

Till skillnad från de flesta andra polarforskare har Per Öberg inte publicerat några minnen eller skrifter gällande sina resor, trots att han uppenbarligen var både handlingskraftig och analytisk.

Mats Carlsson-Lénart

Läs mer

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista