Lördag 9 februari 18.03-19.15 P2 Live Jazz: Martial Solal Newdecaband ’Jazz sur le vif ‘

Martial Solal Newdecaband
Martial Solal, piano, Claudia Solal, sång, Eric Le Lann, trumpet, Claude Egea, trumpet, Denis Leloup, trombon, Marc Roger, trombon, Lionel Surin, horn, François Thuillier, tuba, Jean-Philippe Morel, bas och kontrabas, Thomas Grimmonprez, trummor. Konsert Charles Trenet Studio, Radio France, Paris. 1/11 2006
Martial Solal är en institution inte bara i fransk jazz. När det europeiska Django dÓr priset hade sin första heleuropeiska Eurodjango omröstning i Luxemburg i höstas erhöll  Martial Solal två av de 4 priserna. European Legend of Jazz och European Django dÓr. Det finns orsaker till det. Han inledde sin karriär i Paris på 50-talet som pianist och haft en ena-stående karriär som musiker, kompositör och orkesterledare. Trots sina 80 år är han fortfarande lika aktiv och kreativ. I den här konserten hör vi hans Newdekaband  i en radiokonsert från november 2006. Senast vi hörde den här ensemblen i Jazzradion var i samband med Duke Ellingtons 100 årsdag. Ellington har alltid varit en stark inspiration för Martial Solal. Uppskattningen var ömsesidig Solal har ”ett överflöd av de egenskaper som krävs för att var musiker: känsliglighet, fräschör, kreativitet och en extraordinär teknik” Då kallade han gruppen Dodekaband och numerären och sättningen var den samma som hos Ellingtons tidiga band. I Newdekaband har Solal krympt numerären till en tentett utan saxofoner och med dottern Claudia som sångsolist.

Martial Solal föddes i Alger i Algeriet i augusti 1927 och lärde sig spela piano redan när han var sex år. Pianolärare fanns i familjen. Under andra världskriget gjorde han lumpen i Marocko och började spela på mässen med amerikanska soldater och blev professionell 1945. Jazzkarriären tog fart när han flyttade till Paris 1950. Han ackompanjerade solsiter på klubbarna och deltog i massor av inspelningar. 1951 bildade han sin första kvartett med trumpetaren Roger Guérin , basisten Paul Rovère och trumslagaren Daniel Humair musiker han fortsatt att samarbeta med och han började skriva musik för TV. och så småningom också en framgångsrik karriär som filmkompositör. På sextiotalet gjorde han mycket tack vare amerikanske promotorn George Wein karriär i USA som också ledde vidare till konserter på stora konserthus världen över. Men han har valt att stanna kvar i Frankrike.Han har hela tiden fortsatt att spela både solo och med sin trio och kvartett och samarbetat med världens ledande musiker som Dizzy Gillespie, Chet Baker, Stan Getz ,Lee Konitz, Michel Portal, Didier Lockwood och otaliga andra i olika sammanhang. 1997 gav han ut en firad CD med Gary Peacock och Paul Motian. I hans aktuella egna trio ingår de unga tvillingarna  Francois och Louis Moutin. Han har spelat in dryga 50-talet skivor och erhållit mängder av priser både franska och internationella 1993 erhöll han det Grand Prix National de Musique och 1999 det danska Jazzpar priset för att nämna några. (För den som vill ha hela historien om Martial Solal kan vi rekommendera Xavier Prevost Martial Solal Compositeur de l’Instant INA/Michel de Maule som bygger på en  översatt biografisk intervju och en DVD med nästan 9 timmars dokumentation.
P2 Live Jazz Nästa lördag: Louis Sclavis New Quintet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".