Illustration visar köttprodukter och djur utskurna ur papper. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Guide: Myter och sanningar om kött

Är det inte svårt att hålla sig frisk om kroppen inte får kött i kosten? Ska man inte äta mycket kött för att gå ner i vikt? Försvinner inte våra öppna marker om alla äter mindre kött? Ingen har väl dött av lite kött?

Hör hela granskningen: Köttet och politiken

Proteinkällor. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Är inte kött den bästa proteinkällan?

Svar: Nja. I åratal har dietister världen över rekommenderat kött som ett ”högkvalitativt” protein, för att köttet innehåller ”fullvärdiga proteiner”. Men proteiner finns i de flesta livsmedel. Genom att kombinera baljväxter eller nötter, med ris, rotfrukter eller pasta får man ett fullvärdigt protein.

Proteinerna i kött kan också vara skadligt eftersom de trigga levern att producera ett hormon, som kallas IGF-1, som krävs för att vissa cancerceller ska kunna utvecklas. Det gör inte vegetabiliska proteiner.

  • Tips: Vi äter alldeles för mycket protein i dag. En genomsnittssvensk kan halvera sin köttkonsumtion. Fyll på med grönsaker så blir du mätt ändå.

Grafik: Proteininnehåll per 100 gram

Källa: Livsmedelsverkets näringsdatabas


Järn. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Behöver man inte kött för att få i sig järn?

Svar: Nej. Järn behövs för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. Annars drabbas man av blodbrist och kan få följdsjukdomar. Men järn finns också i fisk och i grönsaker.

Det är sant att järnet i kött, som kallas hemjärn, lättare tas upp av kroppen, men forskare har på senare tid börjat misstänka att för mycket hemjärn kan trigga tillväxten av cancerceller. Framförallt när det gäller tarmcancer ser man kopplingar till rött kött, som innehåller fem gånger så mycket järn som vitt kött.

  • Tips: Se till att äta mycket av exempelvis grönbladiga grönsaker för att kompensera för ett minskat köttintag.


Mjölk. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Men nyttigheterna i mjölk är väl extra svåra att ersätta?

Svar: Nja. Mjölken förespråkas framförallt för sitt kalciuminnehåll, men grönbladiga grönsaker innehåller också mycket kalcium. Grönkål, rucola och spenat innehåller faktiskt mer än mjölk.

Dessutom behöver inte mjölk alls vara bra för alla. Forskning visar att kvinnor som dricker mycket mjölk löper en högre risk att drabbas av benfrakturer, och en studie pekar på en högre risk att dö i förtid för mjölkdrickare.


B12 i animaliska produkter. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Behöver vi inte alls animaliska livsmedel?

Svar: Jo, troligen. Utan animaliska livsmedel får man så småningom B12 brist vilket är jättefarligt. Så vill man helt skippa kött, mjölk fisk och ägg får man gå till apoteket och köpa B12 i pillerform.

Även D-vitamin är svårt på vintern då vi inte får det av solen. Finns visserligen rikligt i kantareller och trattkantareller. Men för att täcka behovet på vintern måste du äta nästan dagligen.  En liten portion fet fisk som lax eller sill täcker tre dagars behov.

  • Tips: För att äta så lite animalier som möjligt kan 100 gram nötlever täcka behovet av B12 för över 40 dagar, och 100 gram ishavsrom täcker behovet för en vecka.


Processat kött. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Mycket kött och få kalorier är väl en nyttig diet?

Svar: Nej. De studier som ska visa att köttbaserade högproteindieter är de mest effektiva för att gå ner i vikt har till stor del finansierats av köttindustrin. Seriös forskning visar tvärtom att rött och processat kött ökar risken för övervikt och dödliga sjukdomar, exempelvis cancer och hjärt-kärlsjukdom.

  • Tips: Skippa först och främst processade köttprodukter som skinka, bacon och korv. Vill du äta kött välj Kravmärkt, de innehåller inte nitrit.


Öppna landskap. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Men vårt öppna svenska landskap behöver väl sin betande boskap?

Svar: Ja. (Om vi inte ska återinföra vilda visenter.)

Men det betyder inte att vi måste äta så mycket kött som vi gör idag. Vi äter 22 kg mer kött per person och år idag jämfört med 1990 (kött med ben - hushållssvinn)  och en stor del av detta är importerat kött.

Från en nivå på åtta procent 1990 hade importen bara av nötkött ökat med 49 procent år 2013. Antalet betande djur i Sverige har faktiskt minskat.

Så om vi äter mindre kött, har vi råd med svenska betande djur som håller landskapet öppet.

Grafik: Köttkonsumtion och import per person och år

Källa: Jordbruksverket, SCB:s befolkningssiffror.
* 1996-2005 import av nöt och gris.

Med ett effektivt jordbruk kan vi väl fortsätta äta kött som idag?

Svar: Nej. När jordens befolkning ökar kommer maten inte räcka till. Redan idag används mer än hälften av all jordbruksmark till att odla djurfoder. Trots att animaliska produkter bara utgör en femtedel av vårt energiintag globalt står de för två tredjedelar av utsläppen av växthusgaser.

Konstgödsel som krävs för att odla djurfoder, gör tillsammans med djurens avföring att kvävecykeln rubbas. Forskarna säger att vi passerat planetens gränser. Giftiga algblomningar och koralldöd är några av konsekvenserna.

I de områden där mycket djur föds upp töms grundvattenresurserna snabbt. Det går åt över 15 000 liter vatten för ett kilo nötkött.

Ko. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio. Läs mer: Så mycket vatten kräver olika livsmedel

Visst är väl nötkött värst?

Svar: Ja och nej. Nötköttet är den värsta klimatboven, eftersom djurens matsmältning gör att korna rapar ur sig växthusgasen metan. Det samma gäller får. Klimatpåverkan från nötkött är ungefär fyra gånger så hög som gris eller kyckling.

Men får och nötboskap har en fördel. De omvandla gräs till näring. Det kan inte vi. Det finns mycket mark med för tunt jordlager som inte lämpar sig för odling. Där kan kor och får beta. Det viktiga är att de inte trängs ihop för mycket. Då betar de marken för hårt och jorden blåser bort, för alltid.


Kyckling. Illustration: Susanne Lindeborg/Sveriges Radio.

Men kyckling är väl klimatsmart?

Svar: Nej. Det är sant att kyckling är bra foderomvandlare. Därför får de också bra resultat när man gör så kallade livscykelanalyser av kycklingens klimatpåverkan.

Men kycklingen äter också väldigt mycket soja som importeras från Sydamerika. 100 000 ton om året.

Det är dubbelt så mycket som alla kor, och räknar man med klimatpåverkan från avskogning som sker på grund av sojaodling är kycklingen inte klimatsmartare än en gris.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".