HISTORIEN

Den moderna epokens medier

Om kapitlet: Den moderna epokens medier
0:57 min

HISTORIEN. Tidningen är vårt äldsta massmedium. Men det var inte förrän telegrafin gjorde nyhetsförmedlingen oberoende av geografiska avstånd som tidningen blev ett modernt massmedium. Under nästan 100 år rådde tidningen ohotad. Den vann informationsmonopol, den gav politisk makt och den skapade enorma förmögenheter hos tidningsägare.
   Radion bröt tidningsmakten på 1920-talet. Efter tre decennier växte televisionen fram ur de stora radiobolagen. Tidningar, radio och tv blev den moderna epokens medier. Men den epoken är slut. Vi lever i en ny tid. Tidens orm ömsar skinn. Men vi vet ännu inte hur ormens nya skinn ser ut. Vi känner inte igen det och kan inte urskilja det. Än mindre kan vi förstå dess mönster.

Berlingske Tidende, telegrafi, järnvägstrafik, telefon, telefax, utvecklingsblock, Erik Dahmén, dagstidningsupplagor, The Times, The Guardian, Metro, Wikipedia, BBC, Herbert Hoover, SBS, MTG, Spotify, Pandora, NPR, FCC, NBC, CBS, ABC, Karmansbo, Tony Judt, Hans L Zetterberg, Tidens orm  

1857, året efter Krimkrigets slut, utbröt en internationell finanskris med start i USA. Bankerna hade då som nu ägnat sig åt alltför generös långivning. Ett danskt handelshus som fungerade som bankir för dansk kornhandel kunde inte infria sina förpliktelser till pressade banker i Hamburg. Den Danska nationalbankens styrelse, regeringen och konungen såg risken för en statsbankrutt i likhet med den som Danmark drabbats av efter Napoleonkrigen 1813.

Men utvecklingen blev en annan. Den danska finansbranschen räddades av den unge direktören  i den nya Privatbanken. Han tog sig med ångbåt och tåg till Hamburg. Där konstaterade han att en miljon mark måste fram på kort tid. Inom loppet av två dagar hade det handelshus som var centrum i krisen säkrat sina betalningar och krisen var hävd.
   Tre årtionden tidigare hade en dansk inte ens kunnat resa från ena landsändan till den andra utan pass. Räddningsaktionen 1857 gjordes med hjälp av den nya järnvägen, ångbåten, telegrafen och den typ av banker som vid denna tid hade bara ett eller några få år på nacken.
   Människorna i 1850-talets Köpenhamn levde mitt i en snabb och oöverblickbar omställning av sitt eget samhälle. Den endast 28-årige direktören C F Tietgen i Privatbanken slog alla med häpnad när han räddade sitt land undan ekonomiskt sammanbrott.
   Men det var sannerligen en häpnandets tid. Vid samma tid avskaffades stadstullarna. De gamla stadsportarna revs. Tranlyktorna ersattes av gaslyktor. Och den fyrahundraåriga Öresundstullen avskaffades.

Allt kunde rapporteras i de tidningar som nu distribuerades i staden och till andra delar av landet. Berlingske Tidende , en av världens äldsta fortfarande utkommande tidningar. År 1841 hade tidningen börjat kommit ut dagligen och 1844 både på morgonen och på kvällen.

Telegrafin

Utbyggnaden av skedde snabbt i Europa och Nordamerika. I Sverige inleddes den i det tidiga 1850-talet. Telegrafin spelade stor roll som informationsbärare för järnvägstrafiken. De två systemen för kommunikation understödde varandra. Järnvägsbolagen behövde telegrafin för att kunna hantera trafikeringen och telegrafstolparna kunde sättas upp längs järnvägslinjernas sträckning
   Telegrafin rådde ohotad fram till 1877 då introducerades. Men intressant nog levde telegraftekniken kvar i USA fram till 2006. Så sent som 1945 introducerades telexapparaterna i Sverige som gjorde det möjligt för användare att skicka textmeddelanden direkt till varandra. Teleprintern fanns kvar för bland annat förmedling av nyhetstelegram in på 1990-talet. Det var först i och med den moderna it-teknikens genomslag som den mer än hundraåriga telegraftrafiken förlorade sin roll.

Slående är att så lite hände med telefonins utveckling under 100 år. Först i och med introduktionen av , som i praktiken inte inträffade förrän på 1970-talet, togs ett kvalitativt steg i utvecklingen av telefonen, det vill säga en förändring i art av hur telefoni kunde användas i samhället.
   Ett skäl för telegrafins ”seghet” var att den passade in i den textkultur som är förhärskande i det moderna samhället. Telegrafin fick genom nyhetstelegrammet en mycket speciell ställning i hela det utvecklingsblock som byggdes upp kring dagstidningarna i världen. Nyhetstelegrammet möjliggjorde den snabba kommunikationen över hela världen. Telegrammets text kunde tas in i den tryckta tidningen och bidra med autenticitet och därmed trovärdighet till tidningens nyhetsrapportering.

Telefonen spelade, och spelar, motsvarande roll för radion, både när det gäller distansmedverkan av egna medarbetare och medverkan av lyssnare.
   Begreppet "utvecklingsblock" har myntats av den svenske ekonomen Erik Dahmén. Det är fundamentalt för förståelse av tekniska och ekonomiska utvecklingsprocesser. Det gällde telegrafin. Det gällde senare bensinbilen. Det gäller i allra högsta grad de djupgående förändringar av produkter, tjänster och produktionsprocesser som nu sker till följd av digitaliseringen i allra vidaste mening. Dahmén definierade själv begreppet utvecklingsblock så här:

En serie händelser i företagarverksamhet, teknisk utveckling (inkl innovationer) där de olika länkarna (leden) på ett eller annat påtagligt sätt har orsakssamband med varandra och betingar varandra /…/ Ett utvecklingsblock kan tillkomma utan att medveten styrning skett i syfte att skapa blocket i fråga /…/ I andra fall kan en mer eller mindre klar uppfattning av ett blocks möjligheter ha uppfattats i förväg och har påverkat företagarverksamheten /… / I de olika slag av utvecklingsblock som företagarverksamhet kan leda till spelar den tekniska utvecklingen (”teknik” fattad i vid mening) i regel en viktig, ofta avgörande roll. Deras uppkomst är inte sällan beroende av att tekniska problem i ett eller flera led blir lösta genom en viss bestämd eller teknologisk eller teknisk utveckling, kanske av att flera innovationer sker. /…/ Det är på denna punkt som en av företagarverksamhet beroende växelverkan mellan teknisk och ekonomisk utveckling i särskilt hög grad kommer in i bilden.
[Dahmén, E, 1980, Hur studera industriell utveckling, i Dahmén, E & Eliasson, G (red), Industriell utveckling i Sverige. Teori och verklighet under ett sekel. Stockholm: IUI.]

På samma sätt som det finns ett samband mellan utbyggnaden av järnvägar och telegrafin finns ett uppenbart samband mellan utbyggnaden av telegrafin och den moderna tidningen liksom mellan utbyggnaden av telefonin och den moderna radion.

Dagstidningen

Med telegrafins genomslag kunde tidningen förmedla dagsaktuella uppgifter till sina läsare, på samma sätt som radioredaktionerna senare med telefonens hjälp kunde erbjuda publiken en ”här och nu”-upplevelse. Fram till en bit in på 1800-talet hade fjärrapporteringen varit beroende av resor till sjöss eller med häst. Med ett slag kunde tidningen bli dagsaktuell. Det som hände sent på kvällen i London eller Paris kunde återges i den tidningen som delades ut tidigt på morgonen i Luleå och Stockholm. Norrbottens-Kuriren grundades 1861. Och det var knappast någon tillfällighet att den gavs just det namnet  

Tidningen blir det moderna mediet. I slutet av 1700-talet fanns det ett fyrtiotal tidningar i USA. År 1814 hade antalet vuxit till 346. I mitten av 1800-talet fanns det 2 500 tidningar och 1880 registrerades 11 314 olika tidningar i USA. I Storbritannien anses perioden 1860 till 1910 ha varit tidningarnas gyllene tidsålder.
   I Sverige inträffade motsvarande guldålder något senare. Tillväxten i såväl antalet olika tidningstitlar som i upplaga var stark under senare delen av 1800-talet och än mer accentuerad i början av 1900-talet. År 1919 fanns det 235 olika dagstidningar i Sverige, det största antalet någonsin. De samlade upplagorna uppgick till ca 2 miljoner. I mitten av 1900-talet var antalet olika titlar något mindre men den totala dagstidningsupplagan hade nått 3,5 miljoner.
   Samtidigt hade befolkningen ökat från strax under 6 miljoner till 7 miljoner.

Dagstidningsläsningen nådde, beroende på hur man räknar, sina högsta nivåer i USA i mitten av 1960-talet. Presidentvalåret 1964 läste något över 80 procent av den vuxna amerikanska befolkningen en dagstidning. Den andelen hade sjunkit till strax under 50 procent 2007. Samtidigt hade emellertid befolkningen vuxit. I absoluta tal nådde den amerikanska tidningsläsningen sin högsta nivå i skiftet mellan 1980- och 1990-talet varefter den har minskat tämligen dramatiskt.
   I Sverige har den sammanlagda dagstidningsupplagan på vardagar minskat från 4,9 miljoner 1980 till 3,6 miljoner 2009, eller med 25 procent. Intressant nog har dagstidningsläsningen endast minskat från 84 procent av befolkningen 1985 till 77 procent 2009. Men då skall man komma ihåg att gratistidningar numera ingår i dessa siffror. Och det massiva genombrottet för gratistidningar i Sverige i mitten av 1990-talet är en av de största förändringarna av tidningsstrukturen i Sverige någonsin. Bara Metro når dagligen cirka en och en halv miljon läsare.
   Över huvud taget är det ett genomgående mönster att dagstidningen tappar position främst i de mest utvecklade länderna. På tre år, 2007 till 2009, minskade de amerikanska dagstidningsupplagorna med 30 procent. Motsvarande siffra för Storbritannien var 21 procent. Under det senaste året, maj 2009 till maj 2010, tappade brittiska Daily Telegraph 16 procent av sin upplaga. The Times tappade 13 procent och The Guardian 10 procent.
   Kvalitetstidningarna tappade mest men också midmarket- och downmarkettidningarna tappade.

Minskande upplagor innebär minskande intäkter från prenumeranterna. Detta, vid sidan av att journalistiken i likhet med annan tjänsteproduktionen uppvisar låg produktivitetsutveckling, har mötts med ökade prenumerationspriser. I fast penningvärde har kostnaden för en årsprenumeration för en svensk morgontidning i storstad ökat med 300 procent, alltså fyrfaldigats, mellan 1960 och 2008.
   Dagstidningsupplagorna minskar, detsamma gör annonsintäkterna.
   Tidningen är den centrala komponenten i ett utvecklingsblock som utöver själva tidningen omfattar produktion av pappersmassa och tidningspapper, tidningstryckerier, nyhetsbyråer, reklambyråer, reklamförmedlare, privatannonser och tidningsdistribution. Det är först när man ser hur samtliga komponenter samverkar som man inser också dessa olika komponenters inbördes beroende. Förändras någon eller några av komponenterna på ett avgörande sätt förändras hela utvecklingsblocket.

Enligt den grundläggande Dahménska modellen finns det olika faser i ett utvecklingsblock. I den inledande omvandlingsfasen verkar de olika förändringskrafter som har uppkommit till följd av utvecklingen av ny teknik. För utvecklingsblocket dagstidningen utvecklades nya tryckpressar och telegrafin under mitten av 1800-talet. Efter omvandlingsfasen följer en rationaliseringsfas när produktionen görs så effektiv som möjligt, en fas som också kännetecknas av stabilitet i olika avseenden. Denna fas har för dagstidningens del varat under mycket lång tid, närmare hundra år.
   Så småningom hamnar hela utvecklingsblocket i sin krisfas till följd av att ny teknik eller nya produktionsmetoder utvecklats som gör att det gamla utvecklingsblocket har förlorat sin konkurrenskraft. 

Det är inte alltför svårt att se att dagstidningen nu håller på att övergå från den andra till den tredje fasen, från rationalisering till kris. I och med den nya informationstekniken har två komponenter i tidningens utvecklingsblock förändrats på ett avgörande sätt. Såväl tryck- som distributionskostnad närmar sig noll om redaktionellt innehåll distribueras via nätet.
   Därtill har helt nya alternativa reklamplatser öppnats i och med utvecklingen av internet. Samtidigt är det viktigt att inse att det nya utvecklingsblocket ”digitala medier” eller ”digital information” fortfarande är under formering.
   Vissa komponenter är på plats. Det gäller bland annat privatannonser. Det finns marknadsledande sajter för bostäder, begagnade bilar och bruksting. Andra komponenter finns inte på plats. Det gäller framför allt nyhetsmediernas centrala innehåll, det vill säga nyheterna.
   Det blir också intressant att följa hur utvecklingen av appar kommer att slå mot den annonsmarknad som nu trots allt finns på webben. En mer nischad och styrd konsumtion via en app minskar sannolikt möjligheterna till att locka annonsörer till breda webbplatser.

Näraliggande områden finns där nya dominerande tjänster är väl utvecklade. Två av de tydligaste är dels bokdistribution, dels den specialutgivning av böcker som utgörs av uppslagsverk. Intressantast är Wikipedia. Här handlar det inte blott om alternativa publicerings- och distributionsformer. Här handlar det om en helt ny produktionsordning.
   Det är svårt att tänka sig att det i framtiden över huvud taget kommer att ges ut vare sig tryckta uppslagsverk eller ens av experter redigerade samlingar av uppslagsord. Och möjligen skall onlineförsäljningen av tryckta böcker snarast ses som det sista skedet i den traditionella bokens livsprocess. Den riktiga förnyelsen sker i och med att den tryckta boken ersätts av e-boken.
   Redan idag kan vi se en relativt kort livslängd för traditionella böcker då pocketböcker tagit över en stor del av marknaden från inbundna böcker och där allt fler kända författare får finna sig i att deras alster ganska snart hamnar på bokrean.

I USA försvann sammanlagt över 30 000 jobb totalt i landets tidningar under 2008-2009.

Retrospektivt kan man imponeras av att tidningsledningar världen över så länge har förmått att stå emot det starka omvandlingstryck som har riktats mot dagstidningen. Fram till den senaste ekonomiska krisen lyckades dagstidningar i många länder hålla resultatnivån uppe. Under de senaste två decennierna har detta skett med hjälp av minskade tidningsformat – övergång från broadsheet till tabloid och minskat antal sidor i tidningarna – och emellanåt långtgående reduktion av antalet anställda. Övergången till digital tidningsproduktion minskade såväl tryckkostnader som presskostnader, det vill säga kostnaderna för att rent tekniskt producera den färdigredigerade tidningssidan.
   I USA försvann sammanlagt över 30 000 jobb totalt i landets tidningar under 2008-2009. Siffran omfattar då alla tidningar, inte enbart dagstidningar. Cirka 11 000 av de jobb som försvann var journalistiska.     

Radion

Dagstidningen slog igenom under andra halvan av 1800-talet. Det efterföljande halvseklet var radions. Telegrafins exakta födelseår kan knappast bestämmas, än mindre dagstidningens. Även om det tog ett antal år att utveckla radiotekniken kan likväl den moderna broadcastradions födelseår bestämmas något mer exakt.
   I augusti 1920 inleddes regelbundna trådlösa radiosändningar i Argentina. Några dagar senare sändes det första radioprogrammet med nyheter i Detroit.

Radio utvecklades ur telegrafin. Telegrafin är nära förknippad med järnvägstrafikens utbyggnad. Radions tidiga utveckling är förbunden med sjöfarten. Den första kommersiella användningen av radioteknik går tillbaka till skiftet mellan 1800- och 1900-talen när radiosändningar skedde mellan kuststationer och fartyg till havs. Den tidiga radion är så starkt förbunden med Guglielmo Marconi , en italienare med ett gediget iriskt påbrå. Hans mor tillhörde Whiskeysläkten Jameson.
   BBC grundades hösten 1922 och sändningarna inleddes i november samma år. I Sverige i januari 1925.
  

Den omedelbara förhistorian är komplex och intressant.  Tidningarnas intresse av att inte tappa greppet om nyhetsförmedlingen var en avgörande faktor bakom utformningen av den nya rundradioverksamheten i Sverige. Detsamma hade för övrigt gällt i Storbritannien när BBC startade sin verksamhet. En andra avgörande faktor var respekten för det nya mediets potentiella politiska genomslag. Staten ville vara med och styra. Från första början fanns föreställningen om att staten skulle ta ett tillräckligt fast grepp om radioverksamheten för att saklighet och opartiskhet i sändningarna skulle kunna säkras.  
   Över hela Europa valdes licensfinansiering av programverksamheten i det nya mediet radio. Och genomslaget för radio blev snabbt. Efter blott åtta års verksamhet betalade mer än var tionde svensk radiolicens, med andra ord en mycket stor andel av de svenska hushållen. Flest licensbetalare hade vid denna tid Storbritannien där var åttonde invånare betalade licens. Sändningarna i Sverige omfattade 3000 timmar per år, det vill säga ca nio timmar per dygn. I Storbritannien omfattade BBC:s sändningar (London National) 4500 timmar per år och de tyska sändningarna från Berlin över 5000 timmar.

 . Efter 25 års radiosändningar I Sverige, dvs 1950, betalade 2 000 000 hushåll licenser. Tio år senare hade ytterligare en halv miljon licensbetalare tillkommit. Vid utgången av 2009 betalade 3 497 872 hushåll radio- och tv-avgift.  
   USA gick en annan väg. Inom ramen för den oundvikliga reglering som låg i fördelningen av frekvenser vann tidigt anhängarna av en i förhållande till Europa oreglerad radiomarknad dominans i USA. En struktur kom till som bestod av ”networks” av radiostationer som var reklamfinansierade och som drevs som vanliga vinstmaximerande företag. Den politiskt sett drivande kraften bakom den amerikanska radiolagstiftningen, som beslutades av kongressen 1927, var handelsministern , sedermera USA:s president 1929-33.

Den kommersiella radions tidiga seger i USA var inte självklar. Starka röster förordade en mer ”europeisk” public servicelinje. Från början fanns det en radiotradition som utgick ifrån universiteten; också i USA fanns det en föreställning om radio som ett redskap i folkbildningens tjänst. När sändningar på FM-bandet inleddes i USA i början av 1940-talet reserverades, trots den starka ställning kommersiell radio hade, frekvenser för ickekommersiell radio. Men inte förrän 1967 gavs genom kongressbeslut de egentliga förutsättningarna för en nationell ”public radio”, det vill säga ickekommersiell radio liknande den public serviceradio som sedan nästan ett halvsekel då hade varit etablerad och dominerande i de flesta europeiska länder.
   Radion fick snabbt genomslag i USA. År 1930 hade 35 procent av de amerikanska hushållen en radioapparat. Fem år senare hade den andelen nästan fördubblats.
   Nära till hands ligger att i historieskrivningen se radio som mediet för tal. Men det går inte att förstå radio om man inte förstår musikens roll i 1900-talssamhället.

Radion och grammofonen blir därmed mediala kusiner. Skivindustrin, det vill säga produktionen av musik på grammofonskivor, blev en förutsättning för radions starka ställning. Radion och grammofonen var i betydande utsträckning utbytbara. Det gällde på 1920-talet med dess vevgrammofon. Det gäller i det tidiga 2000-talet med Spotify, Pandora och andra musiktjänster på nätet som dagens ”vevgrammofoner”.  
   Populärmusiken som det globaliserade samhällets lingua franca, framför allt för ungdomar, är värd sin egen avhandling. Ungdomar över hela världen lyssnar till samma musik, helt oberoende av modersmål och kultur. Samtidigt kan också inom en homogen kultur musiken bli till ett generationsskiljande språk. De allra flesta kommersiella radiokanaler världen över segmenterar sitt utbud med hjälp av musiken.

De allra flesta kommersiella radiokanaler världen över segmenterar sitt utbud med hjälp av musiken.

Musiken spelar, och kommer alltfort att spela, en avgörande roll för radions position i medielandskapet. Sverige är därvidlag ett illustrativt exempel. Den kommersiella radion byggs helt och håller upp utifrån musikutbudet. Kommersiell radio   och har därmed ett mycket starkt grepp om de yngsta lyssnarna.
   Positionen blir sedan svagare ju äldre lyssnarna är.

Sett från publicistiska utgångspunkter skulle naturligtvis det kommersiella musikutbudet kunna ses som en besvärlig konkurrent till publicistisk radio, såväl talad radio som radio med ett mer omfattande och högkvalitativt musikutbud.
   Rent faktiskt är det nog snarare så att det breda och populära musikutbudet fyller en viktig roll för att upprätthålla radiolyssnandet som sådant och därtill för att lära nya generationer att lyssna på radio.

Såväl förväntningar som farhågor knyts till Googles aviserade lansering av en musiktjänst

Däremot kan utvecklingen av nya musiktjänster på nätet sannolikt påverka radiolyssnandet, och inte minst etablerandet av vanan att lyssna på radio, negativt. I Sverige handlar det om Spotify men Spotify konkurrerar internationellt med ett stort antal andra legala tjänster, senast är det grundarna av Skype som introducerat tjänsten Rdio i USA. Utöver dessa finns den omfattande illegala lyssningen.
   Såväl förväntningar som farhågor knyts till Googles aviserade lansering av en musiktjänst, som preliminärt kommer att ske inför julen 2010.

Det är lätt att uppfatta USA som det renodlade tv-samhället. Men man förbiser då den starka ställning som radio där fick tidigt – och som den alltjämt har. Under en normalvecka lyssnar 239 miljoner amerikaner, 93 procent av befolkningen över 12 år, till radio. Och radiolyssnandet ökar. Trots att public service i europeisk mening inte existerar i USA når likväl National Public Radio (NPR), det vill säga den icke kommersiella radion i USA, 34 miljoner lyssnare varje vecka. NPR:s morgonversion Morning Edition av nyhetsmagasinet  når 20 miljoner lyssnare.
   Man skall då veta att de tre stora tv-nätverkens morgonprogram når vart och ett ca 5 miljoner tittare, tillsammans färre än NPR:s Morning Edition.

Utvecklingen i Storbritannien bekräftar den amerikanska bilden. Radiolyssnandet nådde rekordnivåer under första halvåret 2010. Totalt 46,5 miljoner, eller 90,6 procent av befolkningen över 12 år, lyssnade varje vecka på radio. Av dessa lyssnade 35 miljoner, eller 68 procent, på någon av BBC:s olika kanaler.
   Radiolyssnandet ligger på samma nivå i Sverige som i USA och Storbritannien. Mer än 90 procent av befolkningen mellan 12 och 79 år lyssnar varje vecka på radio.

TV

Tv:s genombrott och historia tillhör vår tid. Efter ett par decenniers tekniskt utvecklingsarbete lade FCC, den amerikanska mediemyndigheten, 1941 fast standarden för tv. Ur de två amerikanska radionätverken NBC och CBS växte de tre stora tv-nätverken fram. ABC var en avknoppning av NBC.
   Brittiska BBC hade börjat sända television i mycket begränsad utsträckning före andra världskriget men försökssändningarna lades ner i och med världskrigets utbrott. Direkt efter kriget återupptogs sändningarna.

Tv:s utveckling skedde på ett tämligen naturligt sätt i de strukturer som redan fanns utvecklade för radio. Regelmässigt var det radiobolagen som svarade för introduktionen av television. Men med den starka genomslagskraft tv-mediet hade kom snart tv att dominera i de gamla radiobolagen.
   Förändringen i USA var på sätt och vis mindre än i Europa. Public servicebolagen hade dominerat den europeiska radioverksamheten totalt.
   I och med introduktionen av tv väcktes den helt avgörande strukturella frågan: skulle kommersiell tv få utvecklas parallellt med public service-tv. Land efter land i Europa ställdes inför ett av det moderna mediesamhällets verkligt avgörande vägval. I Storbritannien sändes den första tv-reklamen 1955. I Tyskland dröjde det ända till 1984 och i Frankrike till 1986 innan de första reklamfinansierade kanalerna startade.

Efter en långdragen politisk strid i Sverige fick vi reguljära reklamsändningar i TV4:s regi den 15 september 1990. Men redan dessförinnan hade reklamförbudet i tv brutits igenom via satellitsändningar. Kinnevik hade startat TV3, med sändningar från London, den 31 december 1987. Några år senare kom sedan ett antal filmkanaler till.
   Visst fick den fortsatta tekniska utvecklingen betydelse för både tidningarnas och radions utveckling när väl medierna hade etablerats, men inte tillnärmelsevis på samma sätt som när det gäller tv. I praktiken hade en och samma strid utkämpats i Europa och USA om radions utveckling – radio i offentlig regi och finansierad med skatter eller avgifter eller kommersiell radio. Skillnaden var att public serviceidén segrade i Europa medan kommersiell radio vann i USA.
   Det som hade gällt för radio överfördes sedan inledningsvis till tv. Men i och med möjligheten att satellitdistribuera tv och utvecklingen av kabel-tv bröts de tekniska förutsättningarna för det reglerade tv-monopolet eller tv-oligopolet ned.

Varför hände då detta med tv och inte med radio? Först skall sägas att det ju också hände med radio i princip, men först på allvar när tv hade brutit igenom vallen av reklamförbud. Det fick inte heller alls samma återverkningar på radions publicistiska roll. Reklampotentialen i radio har aldrig varit densamma som i tv. De kommersiella krafter, som i en tekniskt förändrad omgivning drev fram reklam-tv, var inte lika starka när det endast handlade om radio.
   Radiomarknaden och tv-marknaden i Sverige ser dessutom helt annorlunda ut. I en vardag där Sveriges Television har att hantera inte bara sitt publicistiska uppdrag utan också en konkurrens från ett antal stora, rikstäckande aktörer kan Sveriges Radio i större utsträckning driva sitt publicistiska uppdrag i en betydligt mindre utsatt konkurrenssituation.

Det perspektiv som här har tecknats, från mitten av 1800-talet med telegrafins och det framväxande mediesamhällets genombrott till 2010 med en 150-årig mediestruktur utmanad av en helt ny kommunikationsteknik, inramar den moderna epoken. Och förvisso är medialiseringen en viktig fasett av ”det moderna”. Samtidigt har här inte nämnts helt andra utvecklingsfaktorer av direkt, och kanske ännu mer indirekt, betydelse för medieutvecklingen.
   Sedan 1850 har den svenska bruttonationalprodukten 20-faldigats. Medellivslängden har fördubblats, från 40 till 80 år. Sverige var fortfarande ett rent jordbrukarsamhälle när C F Tietgen telegraferade mellan Hamburg och Köpenhamn för att rädda Danmark undan ett finansiellt sammanbrott; närmare 90 procent av befolkningen bodde och försörjde sig på landet.

Människor i jordbruk och den tidiga industrin arbetade alltid. Fritid var en okänd företeelse. Vid i Västmanland började arbetstiden för en smed på söndagskvällen kl 18.00. Han arbetade och sov sedan i åttatimmarspass fram till lördag kväll 18.00. Söndagsdygnet fram till kl 18.00 var återhämtningens och kyrkgångens tid i arbetsveckan.
   Välståndet, urbaniseringen och folkhälsans utveckling inrymmer naturligtvis mycket viktigare och mer genomgripande förändringar för enskilda människor än medialiseringen av samhället. Samtidigt är i flera avseenden välståndsutvecklingen en förutsättning för utvecklingen av medierna. Vem skulle läsa en tidning, och när skulle den läsas, i smedhushållets Karmansbo? Vem skulle ha råd att betala för en prenumeration?
   Det är inte minst den ökade köpkraften och den radikalt förkortade arbetstiden, olika fasetter av välståndsutvecklingen, som har gjort det möjligt för människor att efterfråga de medier som den tekniska utvecklingen har givit oss.

Efter det moderna

Den moderna epoken har varit nationalstatens och de starka institutionernas era. Det har varit Västeuropas och Nordamerikas blomstringstid. Det har varit demokratins genombrottsperiod. Men det har också varit de stora krigens tid. De moderna mediernas utveckling har varit så sammanvävd med allt detta.

Det stora, det viktiga men också det fasansväckande har ”hänt” för alla genom mediernas förmedling. Men det som har hänt, bilden av verkligheten, har bestämts av de perspektiv som ett kulturellt, socialt ekonomisk homogent skikt i Europa och USA representerat.
   Den brittisk-amerikanske historikern Tony Judt beskrev 1989 som efterkrigstidens slutår. Frågan är om inte 1989 i praktiken är hela den moderna epokens slutår. Dikotomin mellan öst och väst, mellan diktatur och demokrati, bryts därefter upp. Västs globala ekonomiska dominans motvägs av den ekonomiska kraften i den sydostasiatiska utvecklingen. Mediestrukturen krackelerar. Internet slår igenom på bred front. Dagstidningens försvagning börjar bli klart skönjbar. Tv:s kommersialisering och fragmentering tilltar.

Inget av detta innebär att världen förändrades över en natt. För att använda den svenske sociologen Hans L Zetterbergs uttryck: . Alla de mediala institutionerna finns kvar. Vi ser inte ännu tydligt att färgerna och mönstren inte längre är desamma men vi lever i en ny tid. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".