FRAMTIDSSTUDIER

Framtiden – mer än medier

0:52 min

FRAMTIDSSTUDIER. Internet handlar verkligen inte bara om medierna. Internet förändrar också samhället på så många andra områden. Och dessa kan vara väl så viktiga som medierna: sjukvården, utbildningen, trafiksäkerheten. Ja, hela samhället förändras. Möjligen är det dessutom helt andra tekniska landvinningar som verkligen kommer att förändra vår tillvaro. Det kanske är den småskaliga biotekniken som ställer våra föreställningar på huvudet. Nya läkemedel leder till att vi lever längre.
   Det är så besynnerligt: när vi försöker titta in i framtiden vänder vi oss alltid bakåt för att se vad som har förändrats tidigare och tror att det blir så också i framtiden: mer av det som redan har skett.

Christian Science Monitor, Disruptive Civil Tehnologies, National Intelligence Council, Internet of Things, IoT, Machine to machine, M2M, RAND Corporation, ubikvitär, Markus Gossas, Torbjörn Lundqvist

För oss som verkar i mediesektorn ligger föreställningen nära till hands att just vi befinner oss i den tekniska omvandlingens epicentrum. Inte någonstans har it-teknikens genomslag blivit tydligare än i medieföretagens verksamhet.
   En tidning är inte längre en tidning utan en tidning och en internetsajt – och i ett antal fall i USA bara en internetsajt. Till de internetiserade tidningarna hör den klassiska amerikanska kvalitetstidningen Christian Science Monitor som bara kommer ut i tryckt form en gång i veckan men som i övrigt publiceras på nätet. Det är alltså en dagstidning på nätet men ett tryckt veckomagasin.

Än mer tydlig blir medieomvandlingen när man inser att man inte längre behöver ha någon radio- eller tv-apparat för att lyssna på radio och titta på tv. Det går lika bra med en dator eller en mobiltelefon.
   Frågan är om det alls kommer att finnas speciella radio- och tv-apparater om tio eller femton år? Frågan kan till och med ställas om det i framtiden alls kommer att finnas radio- och tv-sändningar av det slag som har funnits i nästan 100 år, det vill säga tablålagda program i standardiserade format.
   Men om man ser till de större framtidsstudier som har genomförts under senare år är på intet sätt mediesamhällets omdaning, inte ens it-utvecklingen som sådan, i fokus. I en stor studie om Disruptive Civil Technologies beskrev amerikanska   för några år sedan teknologiska genombrott som under perioden fram till 2025 kan medföra mer avgörande förändringar av samhället.

På denna framtidens tekniska utvecklingskarta kvalade inte medierna över huvud taget in. Endast ett av utvecklingsperspektiven handlar om it-teknik. NIC talar om att en opersonlig it-kommunikation är på väg att utvecklas. Maskiner kommer att kommunicera med andra maskiner, det som kallas IoT (Internet of Things) eller M2M (Machine to machine).

Mer om Internet of Things och data som det nya mediet i  
 

 De fem övriga utvecklingsperspektiven är

  • Biogerontechnology -möjligheterna att påverka åldrandet med hjälp av biomedicin,
  • Energy Storage Materials - helt nya energilagringsteknologier (jfr elbilar), 
  • Biofuels and Bio-Based Chemicals - biodrivmedel och kemikalier byggda på förnyelsebar råvara,
  • Clean Coal Technologies - ren kolförbränningsteknik samt
  • Service Robotics - robotar som kan utföra kvalificerade servicetjänster

 har i en omfattande studie publicerad 2006 angivit 56 viktiga tekniska tillämpningar av ny kunskap i tidsperspektivet 2020. RAND har sedan särskilt lyft fram 16 av dessa tekniktillämpningar som kan få särskilt genomslag. Av dessa är det blott fyra som har en direkt it-anknytning. Ingen handlar direkt om medier, däremot indirekt:

  • Trådlös kommunikation på landet, tillgång till telefon och internet över stora områden.
  • Teknik för ubikvitär tillgång till information var som helst och när som helst.
  • Ubikvitär RFID14 uppmärkning av kommersiella produkter och individer.
  • Sensorer för övervakning i realtid.

Den tyska rapporten   från förbundsregeringens ministerium för utbildning och forskning beskriver en framtid där det inte längre är medieutveckling och it-teknik av traditionellt slag som driver på utvecklingen. I stället är det företagens it-användning och den inbyggda it-tekniken i vardaglig tillämpning som driver den fortsatta utvecklingen.
   German Association for Information Technology, Telecommunications and NewMedia (BITKOM) anger i sin studie  “Zukunft der digitalen Wirtschaft” (The Future of the Digital Economy) fyra megatrender när det gäller it-utvecklingen: marknadernas konvergens, alltmer flexibla organisationer, it-tekniken finns överallt och den helt obegränsade användningen av digital information.

Ubikvitär är ett av den ”nya” nya teknikens modeord. Det är lika bra att lära sig det. Det betyder ”allestädes närvarande”.

Det svenska Institutet för Framtidsstudier tecknar i en nyligen publicerad rapport och samhälle (författad av Markus Gossas och Torbjörn Lundqvist) en framtidsbild av teknikutvecklingen. Ubikvitär är ett av den ”nya” nya teknikens modeord. Det är lika bra att lära sig det. Det betyder ”allestädes närvarande”. Och det är vad internet tänks vara någonstans mellan Web 2.0 och Web 3.0, ungefär Web 2.2.5 .
   Rapporten rör it-utvecklingen men slutsatserna vidgar perspektivet avsevärt.

Det handlar om en mångvetenskaplig förståelse av kulturen och förhållandet mellan människan och naturen:
    ”Det tekniska paradigm som förväntas ta form kommer, om förväntningarna uppfylls, att integrera nano-, bio-, informations- och kognitionsvetenskap (NBIC) på nya sätt. Det innebär att möjligheterna till biologisk och kognitiv kontroll kommer att öka, med åtföljande social och politisk osäkerhet. NBIC kan ge nya möjligheter till mänsklig kontroll över naturen med åtföljande välfärd, men även kontroll över människan, dvs nya tekniker för maktutövning. Samtidigt som informationssamhället mognat genom applicering av u-it och samtidigt som vi anar början på NBIC-paradigmet så befinner sig offentliga sektorn i eftersläpning.”

Det handlar också om mediesamhället:
   ”Den ubikvitära informationsteknologin innebär också enorma möjligheter för underhållningsindustrin. Medan de tv- och datorspel som utvecklades under 1970-talet och följande decennier var aktiviteter avgränsade mellan en eller ett par användare och en dator, är dagens spel något som involverar tusentals användare och som bygger på masskommunikation, social interaktion och identitetsbygge. Spelvärldarna tenderar redan idag att anta drag av alternativa platser eller samhällen som är mer än vad som traditionellt kallas ”spel”; snarare kollektiva fantasier och öppna berättelser. Genom u-it förstärks de simulerade verkligheterna och flyter ihop med den fysiska världen, och med sociala medier och kommunikationssystem. De blir mindre av separata platser och mer som ständigt närvarande dimensioner med egna händelseförlopp. ”

Frågan kan med skäl ställas om det tekniska framsteget med självklarhet också är ett kulturellt och samhälleligt framsteg:
   ”Övergången från kablar och persondatorer till intelligenta miljöer och internet överallt kan uppfattas som en modernisering, ett framsteg tekniskt och socialt (och kanske även kulturellt). Frågan är om detta är så självklart. Tekniska revolutioner som boktryckandet och televisionen har inneburit eller åtminstone förknippats med modernisering även socialt, t ex i form av folkbildning och tillgång till information. Samtidigt har innovationer inom informationsteknologin rymt mindre rationella sidor. Exempelvis sprider tv bilder över världen och informerar om händelser globalt, men fungerar även som propagandainstrument.
   Internet frigör information och ger ökade möjligheter att söka information på egen hand och även sprida budskap, vilket kan verka progressivt eller demokratiserande. Men samtidigt öppnar Internet och sociala medier dörrar in i fantasivärldar och en verklighetsflykt som kan anta irrationella och antidemokratiska drag. På nätet formas nya gemenskaper och identiteter, en del kring alternativa världs- och verklighetsbilder som konspirationism, politisk paranoia och ockultism.
   Det offentliga rummet splittras, och på sikt kanske även gemensamma föreställningsramar, en utveckling mot ett ”postmodernt” samhälle i ordets rätta bemärkelse som underlättas av Internet. När allt större del av samhällslivet utspelar sig ”på nätet” följer en förskjutning av makt över opinionsbildningen, en utmaning mot traditionella institutioner som massmedia, företag och myndigheter.”

Rapporten från Institutet för framtidsstudier tecknar också ett lika intressant som viktigt ekonomiskt-historiskt perspektiv (se diskussionen om Erik Dahmén):
   ”Ett annat scenario, åtminstone metodologiskt, är att utgå från forskning om långa vågor i ekonomin. Christopher Freeman och Carlota Perez är ledande namn inom detta neo-Schumpeterianska15 område. Man har därför talat om ett ”Schumpeter-Freeman-Perez-paradigm”. … Hur skulle en skiss till ett scenario som bygger på Perez kunna se ut? (Perez 2006). Det har förekommit tekniska revolutioner med 40–60 års mellanrum sedan 1771 med detta synsätt. Den femte tekniska revolutionen inleddes i början 1970-talet och kallas av Perez ”Age of Information and  Telecommunications”. Den startade i USA och spreds sedan till Europa och Asien. …
   Ett grundläggande kännetecken för it-paradigmet är globaliseringstrenden, vilken i sig är en konsekvens av it. Framtiden för it anses vara sammantvinnad med framtiden för den globala ekonomin, som i sin tur påverkar nationella och regionala ekonomier. Strävan mot att nå en gigantisk global marknad är en direkt konsekvens av de möjligheter som ligger i it. Tekniken möjliggör samordning långt utöver vad som var möjligt i de gamla företagspyramiderna. Flera av de viktigaste faktorerna för den nuvarande globaliseringen kommer från innovationer eller förändringar i företagsbeteende baserade på it. Innovationer inom it utgör grunden för utvecklingen inom de flesta branscher och sektorer, och inte minst inom teknologier som bio och nano. En historisk parallell är oljans betydelse under 1900-talet. Under mer än ett halvt sekel angav oljebaserad massproduktion riktningen för innovationer inriktade på energi- och materialintensiva produktionsmönster och levnadssätt.
/.../
Förmodligen sker många överraskande framsteg  vid den tvärvetenskapliga fronten – bio-nano, bio-info, bio-info-nano. Man talar ibland om en NBIC-konvergens som kan komma att förändra människan och samhället i grunden (Fontela 2006). När det gäller efterfrågedrivna innovationer handlar det om nya applikationer inom redan känd teknik, inte minst inom it  och bio. Områden som ses som intressanta för nya innovationer inom det rådande teknikparadigmet är tillverkning, livsmedel, tjänster, miljö, kommunikation, transport, energi, hälsa och säkerhet. Exempel är bioteknikens betydelse för läkemedel och livsmedel, it inom miljö, säkerhet, hälsa, utbildning och kommunikation.” 

Internationellt finns det ett oräkneligt antal framtidsstudier. Problemet med praktiskt taget varje framtidsbeskrivning är att det stora frågetecknet trots allt inte är vad som skall hända utan när det kommer att hända.
   På fem års sikt kommer den mediestruktur vi har idag att väsentligen bestå. Men inom denna struktur kommer likväl stora förändringar att ha skett. Det är inte oviktigt om de stora tidningarna, med samma namn som i dag och i stort sett bemannade med samma journalister, har gått över från att vara utpräglade nyhetstidningar till att bli ett slags dagliga featuremagasin.
   Lika lite som vi idag förstår hur framförallt dagstidningar och de stora tv-kanalerna redan har förändrats kommer vi att förstå hur viktiga förskjutningarna under de kommande fem åren i hela mediestrukturen kommer att vara.

På ytan kommer det fortfarande att se ut som om inte så mycket har hänt. Strukturerna håller nog för ytterligare några jordskalv. Men förr eller senare inser vi att strukturerna inte längre finns kvar, att det är något annat som står där i stället för de mediala institutioner som bar upp demokratin.

I Sveriges Radios Framtidsutredning tecknas  , som bland annat fokuserar på framtiden för demokratin och medielandskapet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista