DISKUSSION

Finns dagstidningens räddning i läsplattan?

För gamla män är livet inte någon särskilt stor insats i ett högriskspel. Rupert Murdoch fyller 80 år om några månader. För ett par veckor sedan blev de första indikationerna kända på hur det går med Murdochs ”paywall” som han har byggt kring The Times och The Sunday Times websajter. Det kostar numera ett pund att få tillgång till tidningen i 24 timmar och två pund att få tillgång till tidningarna i en vecka.
   På fyra månader, från mitten av sommaren fram till slutet av oktober, tappade de båda Timeseditionernas nätsajter 90 procent av sina besökare: från tre miljoner till 200 000.

Clay Shirky analyserar på sin blogg både detta första utfall av Murdochs betalvägg och själva konceptet.
   Shirky konstaterar, som vi också gör i Medieormen i kapitlet De detroniserade kungarna, att den traditionella dagstidningen bygger på en ”dubbel” marknad: upplagemarknad och annonsmarknad. Shirky konstaterar alldeles korrekt att intäkterna från upplagan tenderar att täcka kostnaderna för tryckning och distribution, det vill säga i princip marginalkostnaden för att nå ut med ytterligare exemplar av tidningen, men inte mer. Med sin betalvägg tar Murdoch betalt för en upplaga som inte kostar något att producera och distribuera. Han lyckas på så sätt att radikalt sänka den upplaga som via annonserna skulle skapa vinster. Så formulerad framstår ju Murdochs strategi som fullständigt huvudlös.
 
Det kan också framställas som att Murdoch helt och hållet byter affärsmodell för sina tidningar. I den ”tryckta” världen betalade annonserna för såväl journalistik som vinst. I den nya onlinevärlden är det i princip upplageintäkter som skall försörja Murdoch. Det går ju inte att á priori säga att detta byte av affärsmodell är feltänkt. Men det finns ingenting i tidningsbranschens samlade erfarenhet som ger vid handen att det skulle bli framgångsrikt. Tvärtom säger erfarenheterna att det går at ta betalt för ett exklusivt innehåll, men inte för sådant som är av commoditykaraktär. The Economist och Der Spiegel lever i väsentlig utsträckning på inkomster från upplagan. Det gör inte Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet
 
I praktiken är misslyckandet för Murdoch – hittills – mycket större än vad uppgiften om 200 000 nätanvändare ger vid hand. Hälften av användarna har redan betalt för den tryckta tidningen. De betalar alltså inte mer nu än tidigare. Av de återstående 100 000 har hälften varit enstaka besökare; det är alltså inte fråga om 100 000 dagliga unika användare. Det reella tappet är betydligt större än 90 procent, i själva verket en bra bit över 95 procent. Föga förvånande är det därmed inte bara användare utan också annonsörer som hoppar av The Times och The Sunday Times som nu lever under svåra omständigheter bakom sin betalvägg.
   Murdochs betalvägg har tilldragit sig mycket stort intresse i medievärlden. Delvis betingas detta av att den i tiden sammanträffar med den breda introduktionen av Apples Ipad. Läsplattan kan förefalla arbeta med ett enkelt ”användargränssnitt” som i sig tilltalar användarna och som samtidigt bäddar just för betalväggslösningar.
 
Återigen är det alldeles för tidigt att dra slutsatser. Men i princip kan samma frågor ställas om betalväggen på Ipad som i datorn. Varför betala för något som finns fritt tillgängligt någon annanstans. Så revolutionerande ny är trots allt inte de ”smarta” små datorerna. De har mer karaktär av en smidigare laptop än av smartphones med större skärm. Det ska inte uteslutas att de med tiden kommer att ersätta laptopen. Men det kommer sannolikt att ta rätt lång tid. Det kommer sannolikt att ta ännu längre tid innan de på allvar erövrar den riktigt unga marknaden. Där är ju den smarta mobilen på väg att bli universalverktyget. Den som vill läsa The Economist eller ett månadsmagasin från Svenska Dagbladet attraheras säkerligen av Ipad och andra läsplattor eller surfplattor. Det är inte lika självklart att den som vill lyssna till musik via Spotify, sms:a eller twittra väljer en Ipad.
 
Introduktionen  av Ipad i Sverige aktualiserar också frågan om den ”appmakt” som nu Apple utvecklar. Det handlar både om makt över innehållet och ekonomisk makt. Det är trots allt Apple som avgör vilka appar som ska finnas med i det utbud som man erbjuder användara av Ipad. Varje appintroduktion är dessutom i princip en affärsuppgörelse mellan Apple och den vars innehåll förmedlas genom apparna. Detta är för övrigt en av de stora frågorna rörande ekonomin i Murdochs satsning på betalväggar. När betalväggen består i att läsaren av Times eller Sunday Times betalar via en app går en del av ersättningen till Apple. Där det inte lätt att bedöma hur mycket av ersättningen som faktiskt når News Corp och hur mycket som stannar hos distributören Apple.     

Mats Svegfors  & Cilla Benkö

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".