DISKUSSION

Upphovsrättsjurist Olle Wilöf om lagen och länkarna

UPPHOVSRÄTT. Efter The Pirate Bay aktualiserades frågan: Är länkning på internet detsamma som upphovsrättslig användning, eller bara en hänvisning till redan utlagt material?
   Om detta resonerar Olle Wilöf, upphovsrättsjurist på Svenska Journalistförbundet, här i Medieormen.

Sveriges Radio övervägde att göra en bok, men möjligheten att länka var ett avgörande skäl till att det blev en blogg istället. ’Länkarna fördjupar, förtydligar och väcker associationer’ sade Mats Svegfors. Ur Medievärlden

Den 11 november meddelade Hudiksvalls tingsrätt sin dom i det uppmärksammade så kallade Canal Plus-målet. En privatperson dömdes för brott mot Upphovsrättslagen genom att ha länkat till Canal Plus webb från sin egen hemsida vid de tillfällen när Canal Plus visade ishockeymatcher med Södertälje SK. Privatpersonen är ett fan av SSK. 

Rent tekniskt har det i Canal Plus-fallet gått till så att privatpersonen efter att tidigare på laglig väg haft adresser till Canal Plus lagt ut dessa på sin hemsida, så att andra fans till SSK genom att aktivera länken kan se hockeymatcherna som i normalfallet skall vara åtkomliga via Canal Plus egen webbplats. Det som gör fallet intressant är att servern från vilken matcherna spelas upp dock inte direkt är kopplad till Canal Plus hemsida, utan vad det handlar om är att Canal Plus själva i sin tur länkat till ett produktionsbolags server/webb från vilken sedan matcherna spelas upp för mediekonsumenterna. 
   Många har förvånats över utslaget i Hudiksvalls tingsrätt, en dom som nu har överklagats till hovrätten. Kan det verkligen vara så att länkning är en handling som omfattas av upphovsrätten? 

Länkning sker dagligen och stundligen av privatpersoner såväl som av stora medieföretag som Sveriges Radio. Det faktum att det är möjligt att länka på internet har ju som framgår ovan varit ett skäl till att Sveriges Radios projekt ”Journalistik 3.0” just finns på webben istället för i bokform. Men vad är tillåtet och inte tillåtet när det gäller länkning? 
   Å ena sidan säger vissa experter, att det faktum att en länkning görs till skyddat material innebär att materialet blir åtkomligt för läsare/tittaren/lyssnaren och så vidare, vilket innebär en användning i strikt juridisk mening; utan länkar är det svårt eller i vissa fall till och med omöjligt för mediekonsumenterna att tal del av det skyddade materialet via internet hävdas det.
   Andra experter däremot, anser att om länkning ska omfattas av upphovsrättslagens regler kommer internet som företeelse att omöjliggöras; hela internets existens bygger på att länkning måste få ske. Utan länkning inget internet. Dessa personer brukar också anse att länkning bara är en information till mediekonsumenter om var texter/filmer/musik finns att tillgå, som en fotnot i en bok. 

Med utgångspunkt i domen från Hudiksvalls tingsrätt så bör man veta att det inte var första gången en svensk domstol slog fast att länkning innebär ett intrång. År 2000 sa nämligen Högsta domstolen att länkning till otillåtet utlagt material i form av musikfiler var ett intrång i upphovsrättslagen. År 2003 gjorde på motsvarande sätt Stockholms tingsrätt den bedömningen att länkning från en hemsida till skyddade tidskriftsartiklar, åtkomliga längre ned i en webbdatabasstruktur, var ett intrång under den tid länkarna var aktiverade.  Det ska dock sägas att det har runnit mycket vatten under broarna sedan dessa två mål avgjordes.

Lagen om upphovsrätt gäller både externa och interna länkar

Frågan om länkningens rättsliga status har diskuterats i Sverige och utomlands i minst 10 år utan att något bestämt svar kunnat ges vad som gäller. Olika experter har tyckt till med mer eller mindre välgrundade argument för sina olika uppfattningar.
   Så mycket kan dock sägas att det är direkt fel, till och med ”jättefel”, att generellt påstå att länkning inte alls är något som omfattas av upphovsrättslagen. För det mesta när länkning diskuteras brukar det handla om vad som kan kallas för externa länkar,  det vill säga länkar från vad som kan uppfattas som en webbplats  (till exempel www.sverigesradio.se) som läggs  till en helt annan webbplats  (exempelvis dn.se). Då det inne på dn.se finns länkar som gör materialet åtkomligt – eller att materialet ligger på själva förstasidan/hemsidan på dn.se – menar många innebär att det är där – i detta exempel dn.se --som materialet tillgängliggörs, ”publiceras”. Inte på eller via sverigesradio.se. Det vill säga: med detta sätt att se på saken så upplyser Sveriges Radio bara sina besökare om adressen eller platsen där texten eller bilden ligger externt, men man gör ingen egen upphovsrättslig handling. 

Men länkning handlar nu inte bara om dessa ”externlänkar”. Lika mycket måste frågan om länkning ses i ljuset av att det också kan handla om att på en och samma webbplats göra materialet åtkomligt/tillgängligt genom länkar, antingen direkt inne på den egna webbplatsen eller genom att länka till en extern databas som till exempel Sveriges Radio helt eller delvis disponerar över själva.

Fallet Politiken.se

I domen från Stockholms tingsrätt från 2003 i tvisten kring Politiken.se kan man notera att en journalist dömdes till dagsböter för brott mot upphovsrättslagen genom att på den webbplats där han var redaktör ha lagt länkar till tidskriftsartiklar från Riksdag & Departement som fanns i en server som webbplatsen disponerade över, artiklar som man dock inte hade rättigheterna till. I domen konstaterade tingsrätten att det var just genom länkarna som artiklarna blev åtkomliga för läsning, det vill säga ”blev publicerade”. Och när länkarna väl togs bort ansåg tingsrätten att möjligheten därmed upphörde för allmänheten att läsa det skyddade materialet, om man nu inte hade hela http-adressen, adresser som dock inte var allmänt kända.

Slutsatsen av målet blir ändå att det är genom länkningen som allmänheten får tillgång och publicering sker, innebärande att när länken väl tas bort så upphör också intrånget – i normalfallet. 
   Och då är frågan: Ska det vara olika regler för extern länkning ( som i fallet Canal Plus) jämfört med intern länkning (som i fallet Politiken.se)? Ska bara upphovsrättslagen kunna slå till vid otillåten publicering/användning inom ramen för ett internt intrång, men helt andra regler gälla länkning till vad som kan uppfattas som en extern webbplats, som då istället skall ses som blott och bart en upplysning var saker och ting finns att tillgå? 
   Så kan det inte vara tycker jag. Det är inte rimligt med en sådan uppdelning. Vad som är extern respektive intern läkning går nämligen inte alltid att avgöra med någorlunda tydliga regler. Det riskerar att handla om godtycke och ren amatörpsykologi. Man riskerar också att hamna i en situation där frågan om huruvida länkning innebär ett intrång står och faller med om någon annan också gör materialet åtkomligt (genom länkar eller kanske på annat sätt). För att värja sig mot ett påstått intrång måste man föra bevisning om att även andra aktörer publicerat materialet via länkar, och då ska inte jag kunna dömas för att ha gjort samma sak. I Canal-Plus-målet fäste uppenbarligen rätten inget avseende vid att Canal Plus själva länkade från sin web till produktionsbolagets databas.

Mediekonsumentens länkupplevelse svårbedömd

En annan fråga som ofta diskuteras när det gäller länkar ( i vart fall vid externa länkar, inte såvitt jag sett när det gäller interna länkar) är vilken känsla som mediekonsumenten kan tänkas ha i relationen till den länkläggande webbsidan jämfört med den webbplats på vilken han hamnar på genom länkningen. Känner besökaren att han är kvar på den första sidan trots att han egentligen är inne på den webb från vilken länken lagts , ja då är det ett intrång menar vissa experter. Men uppfattar besökaren att han ”bara” hamnar på en ny webbplats då ska det kallas för referenslänkning, och inte vara ett intrång. 
   Detta sätt att se på länkning blir ohållbart även det, anser jag. Det blir särskilt tydligt om vi tänker oss att de allra senaste Hollywoodfilmerna finns lagrade på en webbplats/databas lokaliserad på låt oss säga Papua Nya Guinea och ett svenskt företag lägger länkar till denna databas och villkorar åtkomsten till filmerna med en betalning via kontokort.

Jag inbillar mig att det i ett fall som detta är helt ovidkommande för de svenska konsumenter som i detta tänkta exempel laddar ned dessa filmer om de uppfattar att de laddat ned dem från servern i Papua Nya Guinea eller om de fortfarande tror sig vara kvar på den webbplats som har anknytning till det svenska företaget. Vilken grafik man möts av på den svenska webplatsen/hemsidan jämfört med den kanske helt annorlunda grafiken som finns på den papuanska webben från vilken själva nedtankningen äger rum kanske inte ens ned vanlige filmnedladdaren ens noterar. Han eller hon vill ladda ned filmerna, och sen titta på dem när väl nedladdningen är klar. Inget annat.
   Även i detta exempel är det genom den externa länkningen som mediekonsumenten får åtkomsten till långfilmerna. Att det sedan kan finnas konsumenter i Sverige eller andra länder som direkt fått åtkomst till denna papuanska server från andra ingångar, vid sidan om den svenska länkningen, kan rimligen inte diskvalificera den svenske ”länkaren” för ett upphovsrättsligt ansvar anser jag. 

Alla dessa exempel skall jämföras med den mer wikipedia-liknande länkningen som många, inte minst många journalister, relaterar till. Till exempel att man i en text om ett aktuellt ämne lägger länkar till andra texter i samma ämne. Denna form av länkning ligger väldigt nära vad som kan kallas för citat, och det är självklart att sådan länkning skall vara tillåten i normalfallet. 
   Att exempelvis på en blogg där det finns en text om utvecklingen av Iphones, lägga in en klickbar länk i sin text till en annan text som handlar om samma ämne tycker jag är och ska vara tillåtet. Samtidigt kan man tänka sig att det på ett kommersiellt företag, t ex Apples webplats läggs länkar till redaktionellt material om Iphones. Länkarna kan uppfattas som kränkande av artikelförfattaren, som kanske känner sig använd i strikt kommersiell mening, vilket kan tala för att mer kommersiell wikipedia-länkning även den i vissa fall skall kunna anses vara icke tillåtna citat, det vill intrång i upphovsrätten.

Att den vanliga journalistiska, citatliknande länkningen i normalfallet ska vara tillåten just inom ramen för en egen framställning, är således mycket viktigt. Men att de som antingen vill snylta på abonnerade tjänster (som i Canal Plusfallet) eller som direkt kommersiellt vill tjäna pengar på att tillhandahålla allt från långfilmer till tidskriftsartiklar  ( Som i fallet Politiken.se) inte skall kunna klara sig genom att bara säga ”vi bara länkar” är också väldigt viktigt inför framtiden.
   Nuvarande oklara läge är i vilket fall som helst olyckligt för såväl wikipedia-länkaren som för sport- och långfilmslänkaren. Förhoppningen är att dessa frågetecken ska rätas ut genom en prövning i högre instans av Canal-Plus-målet. Sker inte detta måste lagstiftaren ta tag i frågan.

Olle Wilöf
- jurist på Svenska Journalistförbundet

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista