DISKUSSION

Augustin Erba: Al Jazeera gör Journalistik 3.0

Efter att ha firat jul med släkten i Egypten för några veckor sedan ser jag bilderna på Al Jazeera. De gator vi nyss gick på har förvandlats till ett slagfält där militärer, demonstranter och poliser utkämpar en utmattningsstrid om vem som bestämmer i Egypten.
   Augustin Erba tar avstamp i veckans nyhetsläge för att diskutera affärsmodeller och betalningsvilja för journalistik.

Hela tiden kommer bilder på Egyptiska museet – det är den gammelrosa byggnaden, den som står intill det partihögkvarter som fortfarande ryker efter branden i helgen.  Jag var på museet med mina barn i julas, och visade dem femtusen år av historia; jag visade dem båten som jag just såg sönderslagen på tv och jag visade dem Tutankhamons guldmask.

Och apropå detta så har jag några slutsatser om betalningsvilja och affärsmodeller inom media som jag vill dela med er. Till den som undrar varför vi ska betala pengar för att få rapportering från Public Service: lyssna på lördagens Konflikt i P1; Trots att jag följer rapporteringen om Egypten på alla plattformar som överhuvudtaget finns och själv pratar med släkten, och kunde välja mellan all världens media, så kunde jag inte sluta lyssna på Konflikt.
   Slutsats: Det medium som med kunskap och erfarenhet kan förädla och fördjupa står sig starkt i sin sammanfattande funktion.

Till de bolag som gick med på att dra ut sladden till Egyptens internet: till er vill jag säga att min betalningsvilja till er inte har ökat. Al Jazeera står just nu för det storskaliga genombrottet för journalistik 3.0. De som inte har förstått vad som händer inom journalistiken bör slå på tv:n, eller surfa in på english.aljazeera.net eller följa deras korrespondenter på twitter. Sedan flera dygn har Al Jazeera använt alla medel som står i mänsklig makt för att ge en bild av vad som händer i Egypten. De har använt de traditionella metoderna: intervjuer, reportage, studiosamtal, direktrapportering från korrespondenter. Men de har också använt allt det nya: de direktsänder från mobiltelefoner, de twittrar och de kanske inte har många följare, men deras tweets blir retweetade flera varv runt planeten; de har en kontinuerlig dialog med bloggare och twittrare och människor på gatan.

Nyhetsflödet och varje del av varje nyhet är inte en produkt, inte ett färdigt svar. Det en pågående process där de rapporterar om allt. Vi journalister väntar ofta med att rapportera rykten tills vi kollat dem. Al Jazeera gör tvärtom – de rapporterar direkt och korrigerar allteftersom. De vet att det inte är någon idé att tiga om rykten, eftersom många redan läst dem på Twitter eller Facebook. Flera rykten har dessutom visat sig stämma när de kollas upp. Och trots att internet stängdes av så hittade egyptierna nya sätt att få och skicka information.

En sista tanke om betalningsvilja: Jag har nu följt Al Jazeera så intensivt att jag börjar känna igen rösterna på korrespondenterna. Jag hör att de låter trötta, jag vet att några av dem varit ute i flera dagar i sträck under fullständigt vidriga arbetsförhållanden och jag vet att de riskerar livet. De har fått sin sändningslicens indragen av regeringen, de hotas och de har blivit misshandlade.  Jag kan se Al Jazeera gratis på nätet, men jag betalar numera 29:- i månaden via min kabeloperatör för att även kunna se dem på tv. Och den utgiften har jag tänkt ha, långt efter att röken från Kairo skingrats.

Jag kommer nog behålla den utgiften resten av mitt liv.

Augustin Erba
– författare och medarbetare på Sveriges Radio

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".