Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
DISKUSSION

Olle Wilöf om fulavtal i mediebranschen

En viktig grundbult i det västerländska rättsamhället är avtalsfriheten. "Avtal skall hållas" är en princip som t o m är så central att den inte ens behövts införas i svensk lag. Den som tror sig hitta denna bestämmelse i t ex avtalslagen (vilket det finns jurister som tror) kommer att leta förgäves.
   Olle Wilöf, jurist på Journalistförbundet, skriver ett inlägg om problemet med fulavtal i mediebranschen – och ger Sveriges Radio en rejäl känga.

Utgångspunkten i avtalsfriheten är att fria människor och företag ska kunna träffa juridiskt bindande avtal, och ingen annan ska läggas sig i dessa avtal; innehållet ska inte ha kunnat ifrågasättas av andra utomstående. Det finns dock vissa undantag från denna princip.

Spelskulder kan inte drivas in med stöd av rättssamhället, och ett avtal om att låta sig bli misshandlad är heller inte juridiskt bindande  - om det nu inte gäller avtal om att bli påpucklad i boxningsringen, i hockeyrinken eller i andra av samhället acceptabla sporter, liksom avtal om att medverka som stuntman i en filminspelning.
   När det gäller olika konstnärs- och upphovsmannagrupper har frågan om avtalsfriheten kommit rejält i skottgluggen den senaste tiden. Alltfler författare, fotografer, frilansjournalister ser nämligen att de villkor som medieföretagen erbjuder dem blir sämre och sämre – det vill säga samtidigt bättre och bättre för medieföretagen.

För en allt lägre ersättning kräver nämligen företagen att antingen ta över hela upphovsrätten som sådan "ända in i benmärgen" eller att i vart fall få använda texter, bilder radio eller tv-inslag med mera i alla möjliga medier och sammanhang, utan att behöva betala något. Den ideella rätten i form av att få sitt namn angivet och rätten att motsätta sig att förekomma i kränkande sammanhang kan i och för sig inte avtalas bort men betydelse av denna särbestämmelse från avtalsfriheten har i realiteten ingen praktisk betydelse.
   Utifrån principen om avtalsfrihet kan man ändå tycka att det är för djävligt att många upphovsmän erbjuds sådana dåliga villkor, utifrån en take it or leave it- sitiuation: ”Detta är våra villkor. Gilla läget annars får du jobba någon annanstans".

Samtidigt råder alltså avtalsfrihet. Dåliga avtal för till exempel frilansjournalisten – men bra för medieföretagen – är inte per automatik ogiltiga eller förbjudna; någon lag som förbjuder medieföretagen att skicka sina inköpare på "fulavtals-kurser" för att uppfinna riktigt uschliga avtal finns inte heller.
   Har då inte våra politiker i deras egenskap av lagstiftare tagit ställning i någon riktning för att stödja den svaga parten gentemot den starka parten? Jo i viss mån han man gjort det. Det finns nämligen regler i Avtalslagen, framför allt i den berömda 36 paragrafen som syftar till att fungera som en korrigeringsmekanism när i och för sig giltiga avtal har ingåtts som man i efterhand kan uppfatta som orimliga eller oskäliga.

Varför testas inte dessa paragrafer på alla så kallade fulavtal blir ju en följdfråga?
   Jo denna rätt gamla bestämmelse från 1970-talet - Avtalslagen i sig är från 1915!! - har nämligen inte visat sig göra tillvaron lättare för frilansjournalister, författare eller andra upphovsmän. I en tvist mellan två läromedelsförfattare och ett större läromedelsförlag för tre år sedan sa Skånska hovrätten att ett avtal som gav ett läromedelsförlag en evig utgivningsrätt till en lärobok – ett avtal som författarna ville komma ur – inte gick att jämka som oskäligt, för "författarna hade ju ändå fått betalt" sa hovrätten.

Detta fall visar att nuvarande regler inte håller måttet.
   Jag anser därför att regler måste föras in i svensk lag som på ett bättre och tydligare sätt ger möjlighet att ogiltigförklara eller jämka oskäliga avtal. Den sittande upphovsrättsutredningen lämnade i våras ett förslag som i korthet innebar att 36 paragrafen Avtalslagen skulle läggas in även i Upphovsrättslagen, som en slags repris, för att prata radiospråk. Ett inte särskilt bra förslag som jag ser det. Bara för att någonting är dåligt och otillräckligt blir det ju direkt bättre av att sägas en gång till.

När det gäller frilansjournalister och dåliga avtalsvillkor finns ett företag som mer än något annat utmärkt sig enligt min uppfattning, nämligen Sveriges Radio.
   Det tar mig emot i själ och hjärta att behöva skriva detta, men jag är verkligen uppriktig nu. Sverige Radio är riktigt botten, i just denna del. I andra sammanhang är Sveriges Radio ett utomordentligt företag.
   Stora grupper av frilansjournalister har visat sitt rättmätiga missnöje med de take-it-or-leave-it-villkor som återfinns i SR:s färdigskrivna mallar. Demonstrationer har ägt rum under slutet av förra året utanför Radiohuset.

Man kan samtidigt fråga sig: Varför accepterar man då frilansjournalisternas detta genom att jobba för SR? Om du är frilansjournalist kan du väl göra radioinslag för något annat medieföretag kan man tycka. Problemet är att det inte finns så många konkurrenter till Sverige Radio. Gör man inslag för P1 eller P3 på svenska språket är närmaste konkurrent Ålands Radio eller YLE:s svenskspråkiga sändningar. När det gäller nyhets- och samhällsjournalistik är faktiskt Sveriges Radio en monopolist.  Är man utbildad till radiojournalist, har egen utrustning och måste försörja sig genom att göra egna radioprogram så är Sveriges Radio det enda företag som man kan sälja till.

Bortsett från att lagen måste skärpas och att Upphovsrättsutredningens förslag är att slå in redan öppna dörrar så bör definitivt Sveriges Radio skärpa till sig. Ett sådant starkt varumärke som Sveriges Radio, och som har ett så pass viktigt uppdrag, måste sluta upp med att "fula sig" med frilansjournalister och andra upphovsmannagrupper. Erbjud justa avtal och betala för er!!

Olle Wilöf
jurist vid Svenska Journalistförbundet och Journalisterna i Sverige AB

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".