Var Medieormen ett Storsjöodjur? – Journalistik 3.0 i praktiken i Jämtland

RADIOKANAL I UTVECKLING. Tankarna, trenderna och teorierna om den pågående förändringen av medierna är många och mycket av dem har beskrivits och sammanfattats här på Medieormen, så det tänkte vi inte ägna detta inlägg till. Däremot ska det här inlägget handla om hur vi förändrar journalistrollen och förhållandet till publiken i praktiken.
   Camilla Wahlman, kanalchef på P4 Jämtland Sveriges Radio, och Per Hylén, ansvarig för Nyhetsutredningen på Sveriges Radio berättar om hur man planerar att gå vidare med Journalistik 3.0 hos P4 Jämtland samt efterlyser tips och goda råd.

Vad innebär egentligen alla ord om morgondagens journalistik, journalistik som process, social journalistik, ge underlag för det demokratiska samtalet, nätverksjournalistik, kvalitet, relevans, trovärdighet, integritet, oberoende och ansvarsutkrävande, den öppna länkningen, dubbla dialogen, journalister som noder i nätverk, öppenhet, nytt förhållningssätt, personlighetens betydelse, autenticitet och det lokala?

Den stora som presenterades i mars 2010, pekade på att Sveriges Radios nyhetsverksamhet är kortsiktig, trovärdig men tråkig, lite tjatig, har byråkratperspektiv, når inte de unga, är mediebunden till FM och har dålig koll på hur publiken uppfattar våra nyheter. Nyhetsutredningen presenterade med andra ord en nyhetsverksamhet med stor utvecklingspotential.
   Runt 500 journalister på 34-35 nyhetsredaktioner inom Sveriges Radio servar lyssnarna med det senaste som hänt inom det lokala, nationella och internationella. Slagkraften i en sån organisation är oerhörd och potentialen till samarbete och spegling av samhället i alla dess delar är om möjligt ännu större.

Antalet kan låta smått fantastiskt, men närmar man sig nyhetssoffan på en lokal kanal vid halv nio en vardagmorgon så är det inte alltför ovanligt att det totala antalet reportrar är 3-4. Dessa tre eller fyra personer ska förstås också konkurrera med tidningsjournalister som på varje marknad är avsevärt många fler. Som jämförelse har Sveriges Radio på fyra lokala kanaler i norr runt 80 journalister, i samma område har 17 tidningar 450 journalister.
   Dessutom lever varje radioredaktion med en osäker framtid, eftersom uppräkningen av medel till Sveriges Radio inte ökar i takt med övriga kostnader. Pengarna till den långsiktiga driften urholkas.  

En ny plattform för nyheter har lanserats; webben, som fortfarande skapar konflikter och konvulsioner på redaktionerna när det gäller vem som ska göra vad och hur mycket arbete som ska läggas ner på FM respektive webb. Det är en omställningsprocess som Sveriges Radio fortfarande inte har tagit sig igenom. Att då tala om ett nytt förhållningssätt till publiken, en förändrad journalistroll, när varje redaktion kämpar för att tre-fyra nyhetsreportrar ska konkurrera med den lokala pressen och sätta dagordningen kan kännas övermäktigt.
   Ändå måste förändringar ske. Vi ser också att det sker dagligen. Många nyhetsredaktioner jobbar i dag hårt med att utveckla tilltalet i sändningarna, hur vi bygger upp och nyhetsvärderar, organisationen av redaktionerna, webbinnehållet. Det här görs samtidigt som nyhetscheferna har svårt att få dagen att gå ihop. Sveriges Radio måste bromsa och gasa samtidigt.

Vi tror att det är fullt möjligt att också förändra förhållningssättet till publiken. Nyhetsutredningen kommer att peka på nya vägar att skaffa sig kunskap om publiken som är både resurssnåla och användbara. Kontakt med publiken är och har varit en paradgren för en radio i allmänhetens tjänst. Att utveckla den borde också gå.
   Men att omvärdera journalistrollen, det är att rota i själva pulpan. Att släppa in publiken i vår produktion av nyheter, att skapa sann delaktighet kommer också att göra ont. Det visar inte minst den resa som P1:s miljöprogram Klotet har gjort. I början översköljdes redaktionen av hätska angrepp från de så kallade klimatskeptikerna. Kommentarsfälten innehöll stundtals obegripliga utläggningar, långa inklistrade citat på engelska och personangrepp på programmakarna.

Den del av opinionen som i teorin skulle ha kunnat balansera debatten, lessnade på att argumentera och lämnade fältet fritt för få, engagerade och aggressiva klimatskeptiker. Redaktionen valde därför att byta strategi för den publika dialogen, för att slippa lägga oproportionerligt mycket tid på argumentation med folk som ändå inte lyssnade. Ett mer öppet, ödmjukt och noggrant förhållningssätt till journalistiken och publiken kan man säga blev resans resultat.

P4 Jämtland, en lokal kanal med en trogen och nära lyssnarskara som är van att ha en tät kontakt med sin radiokanal, står i startgroparna för att ta steget från teorin om Journalistik 3.0 till en praktisk verklighet. I höst kommer vi att förstärka redaktionen för att kunna pröva några olika metoder, för att se vad som funkar bäst när det gäller att på allvar få in publiken som medskapare och medutvecklare av framförallt nyhetsarbetet.

* Vilka möjligheter ryms inom detta projekt?
* Vad får du för idéer som vi borde testa?
* Hur kan vi jobba på smartast vis för att med kraft få med oss publiken i vårt experiment?
* Finns det några risker vi behöver överväga närmare?
* Hur ska vi förhålla oss till professionaliteten kontra amatörismen?

Kom gärna med i samtalet om hur vi omsätter Journalistik 3.0 i praktiken på Sveriges Radios P4 Jämtland!

Camilla Wahlman
Kanalchef P4 Jämtland, Sveriges Radio

Per Hylén
Nyhetsutredningen, Sveriges Radio