MEDBORGARJOURNALISTIK

Flashbackgrävarna: Den inkluderande och demokratiserande medborgarjournalistiken

MEDBORGARJOURNALISTIK. När flera användare på nätforumet Flashback gräver fram bevisen för ett omfattande fotofusk så görs detta i en organiserad form av medborgarjournalistik. Detta crowdsourcade gräv, om det autentiska fotografiet, engagerade flera hundra personer.
   När Flashbackgrävarna bakom Terje Hellesø-avslöjandet återigen kommer på tal i journalistikprisssammanhang aktualiseras frågan om hur den etablerade journalistiken ställer sig till medborgarjournalistik.
   Signaturen Lodjuren, bloggredaktör på terjadefoton.wordpress.com, menar att medborgarjournalistiken inte är något hot mot journalistiken, utan ska ses som ett komplement som ökar mångfalden.

Hos många av grävarna går det att identifiera ett gemensamt intresse av att presentera sanningen men därutöver finns också flera andra drivkrafter bakom det ideella arbetet. De varierade motiven och de många kompetenserna hos grävarna har bidragit till en inkluderande pluralism. Denna mångfald berikar journalistiken, och den gör det underifrån. Denna mångfald innebär också ökad demokrati. Och det är precis det medborgarjournalistiken handlar om: mångfald och demokrati.

I takt med de sociala mediernas utbredning har också medborgarjournalistiken hittat nya former. I Sverige prövade man att bygga tidningen Läsarnas FRIA år 2009 på en medborgarjournalistisk grund. Projektet avslutades för två år sen. Den 23 feb arrangeras ett uppstartsmöte för ett liknande medborgarjournalistikprojekt inom Skånes Fria Tidning (pdf). Det finns en del andra projekt också. Några av dessa handlar dock mer om deltagande journalistik. Enligt Dr Joyce Nip (2006) skiljer sig den deltagande journalistiken och medborgarjournalistiken åt då den föregående har en annan redaktionell och professionell ram jämfört med medborgarjournalistiken. Den skillnaden bör innebära att om Flashbackgrävarna, som avslöjade fotofusket, samt grävarnas blogg Terjade foton hade haft en ansvarig utgivare så hade journalistiken förskjutits från att vara medborgarjournalistik till deltagande journalistik. Nu har, vad vi förstår, vårt gräv varit ett ganska utpräglat medborgarjournalistiskt gräv.

I debatter om medborgarjournalistiken hörs olika röster. En vanlig kritisk synpunkt är att det kan finnas ett trovärdighetsproblem. Inom den breda formen av medborgarjournalistik kanske läsaren inte kan vara lika säker på att det har förts källkritiska resonemang såsom inom den traditionella redaktionella journalistiken. Vad gäller just Flashbackgrävarnas gräv inom fotofusket har det dock omnämnts som ett gräv med hög källkritik. Det går att följa alla källkritiska prövningar eftersom grävet är transparent. Denna process kan, enligt till exempel den kanadensiske medieforskaren Ira Basen, vara ett av medborgarjournalistikens karaktärsdrag: först publiceras olika fynd och därefter sker prövningen i en öppen dialog. Finner de samtalande deltagarna att misstag har begåtts kan sådana korrigeras allt eftersom, som ett led i den öppna processen.

Flashbackgrävarnas erfarenheter av vårt medborgarjournalistiska gräv är: Ja, det tar tid. Det har tagit tid att genomföra de hundratusentals bildsökningarna i olika bilddatabaser och det har tagit tid att föra alla källkritiska resonemang. Demokrati tar tid.
   Vi förstår också att det tar tid för olika aktörer inom till exempel de traditionella medierna att se den stora nyttan med en ideell medborgerlig journalistik. Många medier arbetar aktivt för en ökad publikmedverkan. Till exempel satsar Sveriges Radio på publikens medverkan i med Nyhetsnätverket i Jämtland och Kronoberg.

Det finns dock en del medieföreträdare som pratar beskyddande om den journalistiska yrkesrollen som om den nu vore utrotningshotad. Ideell medborgerlig journalistik är ett komplement – inte ett hot. Medborgarjournalistik kan vara en sporre. Medborgarjournalistik ökar mångfalden inom journalistiken. Och med tanke på hur få av de medborgarjournalistiska arbetena som verkligen får ett stort medialt genomslag behövde kanske inte vissa kritiker, från de traditionella medierna, gå så hårt fram angående vårt gräv (refererar till en del mediedebatter i november-december 2011).

Debatten borde kanske handla mindre om de brister man kan hitta i vårt medborgarjournalistiska gräv – för såklart finns det brister här precis som inom den traditionella journalistiken – utan i stället handla mer om hur vi kan berika varandra och handla mer om värdet av medborgarnas ökade delaktighet.
   Eftersom alla kunde delta i vårt gräv erhöll vi många kompetenser. Det hade varit svårt för en redaktion med normala resurser att ta sig igenom den stora informationsmängden som vi, flera hundra medborgarjournalister hanterade - helt ideellt. Fler och fler redaktioner försöker nu finna vägar för publik medverkan. Och det är bra. Men inom journalistiken ska det också finnas plats för den självständiga formen av medborgarjournalistik.

När flera hundra människor, i fotofuskgrävet, engagerade sig inom en gräsrotsjournalistisk form visar detta på ett ökat intresse för demokrati generellt och för journalistiken specifikt. Vårt gräv avslöjade ett av landets kanske mest omfattande bildfusk. Fotofusket har blivit omskrivet i flera världsdelar. Personer på andra sidan Atlanten har följt vår blogg dagligen. Det ligger en enorm sprängkraft här, att den ideella medborgarjournalistiken kan fånga ett så stort intresse och få ett så stort genomslag även i övrigt. Vi hoppas detta kan inspirera aktörer inom såväl traditionella som sociala medier. De involverade grävarna men också andra medborgare har sett att det går, att som gräsrot, göra skillnad.  De viktigaste lärdomarna handlar om dessa frågor och oavsett vad somliga kritiska medieröster säger så är den här journalistikformen här för att stanna.

Terjade foton och Flashbackgrävarna mottog den 19 november Sveriges Radios nyinstiftade journalistpris Årets medieorm 2011  . Vi tycker att det är viktigt att synliggöra medborgarjournalistisken i olika sammanhang.  Därför är det bra att journalisterna Yasmine El Rafie  och Carl Fridh Kleberg  har föreslagit vårt gräv som Guldspadebidrag. Vi är glada och stolta över det. Allra stoltast är vi dock för själva arbetet vi utförde i vårt öppna medborgarjournalistiska gräv.

För oss Flashbackgrävare på Terjade foton kom vårt gräv att handla om inte endast sanning utan också om demokrati och pluralism. I vårt gräv fick alla vara med. Medborgarjournalistiken kan på ett annat sätt än den traditionella journalistiken, ge röst åt individer och grupper. Vill vi värna innanförskapet och demokratin är det rätt väg att släppa in medborgarjournalistiken, på alla de journalistiska planhalvorna.

Det är viktigt att nyfiket, men såklart också kritiskt, stödja medborgarjournalistiken. Vi bör alla arbeta för att minska onödiga klyftor mellan olika medieformer likväl som mellan människor. Därför ser vi gärna en mer positiv syn på den inkluderande och demokratiserande medborgarjournalistiken.

terjadefoton.wordpress.com / Flashbackgrävarna
genom signatur Lodjuren, en av bloggredaktörerna
twitter.com/Terjadefoton