Yasmine El Rafie är utvecklingsredaktör för sociala medier på Sveriges Radio och krönikör på Medieormen FOTO: Mikael Andersson/SR
GOOGLE

Yasmine El Rafie: Framgångsrika chefer nere med molnet - hävdar Google

GOOGLE. Vad är hönan och vad är ägget? Google kallade i tisdags till presskonferens för att lansera en ny europeisk "forskningsstudie" om chefers inställning till sociala verktyg. Föga överraskande kom studien fram till att det är de mest framgångsrika cheferna som använder sociala verktyg mest.
   Yasmine El Rafie sväljer inte riktigt resultatet, även om hon inser att molnet slukat även henne.

Företag som beställer studier av varierande kvalitet och sedan kallar till presskonferens som följs av pressmeddelanden är inte få. Som på beställning kommer sedan texterna och blogginläggen som nämner företaget i ett positivt sammanhang och som av tidsbrist eller nödtvång inte låtsas om studiens brister.

Exempelvis drar Google i sin nya studie slutsatsen att entusiasmen inför sociala verktyg är lägre i Sverige än i Italien. Samtidigt är det bara 250 svenska chefer som ingår i enkäten, vilket även med den bästa bortfallsanalysen borde tolkas som en siffra som är för liten att dra alltför många slutsatser om.

Går det då ändå att dra några slutsatser? Well. Att Google+ inte direkt gått som tåget är knappast en hemlighet, inte heller att Google vill sälja sina tjänster till affärssegmentet.
   Är det en överraskning att seniora chefer använder sociala verktyg mer än mellanchefer? Inte om exempelvis videokonferenser (som Google Hangouts, som flitigt nämndes) ingår i begreppet.

Troligen är dock Googles budskap att framgångsrika företagare i högre grad använder sociala medier sannolik. Enligt handelsforskaren Robin Teigland, som bjudits in till lanseringen, har nätverkande personer fler framgångar. Utöver det uppenbara, att de får fler tips om jobb och karriärmöjligheter, fungerar nätverkande i idealfallet enligt samma princip som crowdsourcing/öppen källkod - ju mer input, desto fler infallsvinklar. Ni vet, fördelarna med mångfald som det ofta pratas om men mer sällan realiseras.
   Sociala verktyg blir just verktyg som speglar chefernas förhållningssätt till nätverkande. Men att just verktygen skulle vara det som gör en framgångsrik om man inte är bra på att nätverka som person?

Två kloka frågor kom från KTH-doktoranden Serdar Temiz under seminariet.
   För det första den välkända: Upplever vi verkligen den maximala mångfalden med sociala verktyg? Google skräddarsyr dina sökningar efter dina preferenser, Facebooks algoritmer promotar din världsbild och på Twitter väljer du att följa folk vars åsikter inte skaver (ofta sådana som du) för att sedan avfärda verktyget som ankdamm. Svaret från Google visade på hur man på Google+ kan följa vem som helst. Ett bra argument, men troligen är skälet till Facebooks framgång illusionen av privatliv.

Och fråga nummer två - den gäller ironiskt nog just den där öppna källkoden, det fria flödet av idéer mellan olika verktyg och plattformar som minutiöst lagras  på de där stora Google-servrarna som sparar en allt större del av våra liv. Vågar företag maila sina företagshemligheter via Gmail, bearbeta dem hos Google Docs, lagra dem på Google Drive, chatta om dem på Gtalk eller diskutera dem i Google Hangouts?
   Svaret på den frågan var inte lika självklar, att Google lagrar tiotals miljoner. Intressantare var analysen från den företagare som var inbjuden för att berätta hur framgångsrikt hans företag är, inte minst tack vare Googles verktyg. Sammanfattat: "vi är ändå alla på väg in i molnet".

Ja, kanske är det lönlöst för mig att välja Dropbox istället för Google Drive. Företaget har ju redan mina mail, mina intresseområden (Google Reader), mina diskussioner (Gtalk), Mina vänner och deras telefonnummer (Androidlur), mitt schema (Calendar). Spelar det någon roll då att jag väljer bort att berätta min mobils position, adda privata vänner på Facebook, avstå från att offentliggöra mitt nätverk på Linkedin.

Har molnet trots det uppslukat mig? Jo, Storebror har nog det - jag är troligen förlorad. Men även om det gynnar mig som journalist (även dem vi vill granska finns ju i molnet och om vi anstränger oss kan vi följa folk på Twitter i även andra kluster än våra egna) så klamrar jag mig ändå lite fast vid illusionen att delar av min privata sfär fortfarande är privat. (I alla fall tills Google - jooodå - köper Facebook). 

Och blir jag nånsin en grävande reporter med källskydd på schemat håller jag mig så långt borta från Gmail som det går.

Yasmine El Rafie
utvecklingsredaktör för sociala medier
på Sveriges Radio
twitter.com/YasmineSR

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".