Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
SOCIALA MEDIER

Christian Gillinger: Så ska Sveriges Radio bli bättre på sociala medier

Publicerat onsdag 6 mars 2013 kl 14.40
Yasmine El Rafie & Markus Boger om handboken på MEG
31 min
Christian Gillinger är projektledare på Sveriges Radio Digitala Medier

SOCIALA MEDIER. Sveriges Radio tar sikte på framtiden och en viktig komponent i det som kallas Journalistik 3.0 är de sociala medierna. Utvecklingen går fort och det är många journalister med traditionell skolning som ska lära sig nya verktyg. En projektgrupp på Sveriges Radio har därför arbetat fram en handbok för sociala medier. 
   Christian Gillinger är projektledare för interaktivitet och sociala medier på Sveriges Radio och har lett detta arbete. Här skriver han om de idéer som ligger till grund för handboken.

Den första av Sveriges Radios tolv punkter för vår framtida utveckling lyder :
"Utveckla Journalistik 3.0 och relationen med publiken – Sociala medier är här för att stärka relationen till publiken. För två år sedan kom den digitala boken Medieormen. Vi drog där upp riktlinjerna för framtidens journalistik. Där föddes begreppet Journalistik 3.0, en vidareutveckling av sociala medier. "

Det innebär att vi kommer sätta större fokus på samverkan med publiken, lyssnarna, besökarna på vår sajt och i sociala medier.
   Det finns såklart flera skäl till varför det här är så viktigt. Dels handlar det om rent själviska motiv: vi vill att folk delar och sprider vår journalistik så att så många som möjligt får ta del av vad vi gör. Ren marknadsföring alltså. Sen finns det ett journalistiskt motiv: ju fler som deltar i arbetet, ju fler röster som hörs ju fler infall, vinklar, case och berättelser som kommer till tals desto bättre blir vårt innehåll.

Men det ställer krav på oss. För ”sociala medier” heter ”sociala” av ett skäl. Det går inte att bara stå och hojta, man måste svara också.
   Vi har redan många medarbetare som är aktiva i sociala medier. Som inte bara pratar, utan också lyssnar. Vi har duktiga och drivande publikredaktörer, sociala medierredaktörer, dialogredaktörer – de har många olika namn, men gemensamt är att deras uppgift är att se till att involvera ”publiken” i vår journalistik (jag tycker egentligen inte att ”publiken” är rätt ord i sammanhanget eftersom det antyder en aktiv sändare och en passiv mottagare, men i brist på alternativ så får det duga). Som Ring P1's Gabriel Holmqvist säger till tidningen Internetworld  :
   – Det är ett ständigt pågående arbete att skapa en god samtalston på nätet. Ett bra samtal kännetecknas ju av närvaro, engagemang och intresse. Då får man också försöka att visa det själv, menar han.

Men det räcker inte med att lägga allt ansvar på några fåtal redaktörer med spetsansvar. Menar vi allvar måste alla Sveriges Radios medarbetare känna till vad sociala medier är. Alla kanske inte kommer att arbeta lika intensivt och omfattande som våra specialredaktörer, men kunskapen får inte bara finnas på isolerade öar i företaget.
   Därför fick jag under 2012 i uppdrag att leda ett projekt för att tillsammans med sju andra medarbetare från hela företaget ta fram en handbok för vårt arbete i sociala medier. Den kommer delas ut till samtliga Sveriges Radiomedarbetare och också ligga som grund för utbildningsinsatser under 2013.

Under arbetet tittade vi på flera saker. Vi tittade på hur man bäst formulerar sig på Facebook för att folk ska vilja dela vidare, hur man gör så att folk vill retweeta ens inlägg på Twitter och hur man gör grundläggande källkritiska bedömningar. Vi försökte hitta vad som gör ett crowdsourcingprojekt framgångsrikt och varför Facebooks edgerank  är så viktigt när man ska mäta framgången för en sida (Det är jättebra när din sida ökar från tusen till tvåtusen gillare, men om ingen av dem delar, kommenterar eller gillar dina poster så kommer edgeranken se till att du blir osynlig. Det gäller att veta vad man mäter...). Vi tittade på all juridik som styr vårt arbete och vad den innebar rent praktiskt.

Men rätt snart hamnade fokus på just dialogen, samtalet, eftersom det är själva basen för allt arbete i sociala medier. Inte bara mellan oss och publiken utan också inom publiken själv. Ju fler som pratar desto bättre helt enkelt.
   Jag har skrivit tidigare på Medieormen  att vi inte bara kan be om folks engagemang och tid utan att själva investera tid i att skapa grunden för ett bra samtal. Men hur gör man för att få ett så bra diskussionsklimat som möjligt? Vad krävs av oss för att folk ska bli intresserade att lägga sin tid på att kommentera det vi gör? Och inte minst hur hanterar man en storm i kommentarsfälten? 
   Jag tycker Gabriel är inne på några av nyckelpunkterna: ett äkta engagemang, en närvaro och inte minst en tydlig tanke om vad man vill prata om.

Handboken är ett första steg för att vi ska bli duktigare, men självklart inte det enda. Handboken ger oss verktyg för att vi ska veta när och varför vi finns i sociala medier, hur vi ska göra och vad som är viktigt att tänka på. Den hjälper oss att mäta arbetet så att vi lägger kraften där den behövs, så att vi ser när vi lyckas och vet varför när vi kanske misslyckas. Målet är att vi ska arbeta så effektivt, transparent och tydligt som möjligt.
   Många av er som hittar till den här bloggen arbetar förmodligen professionellt med sociala medier. Jag kan tänka mig att ni kommer uppfatta handboken som rätt grundläggande. Det är meningen, tanken är just att den ska se till att alla Sveriges Radio-medarbetare får en grundkompetens i hur man kan arbeta journalistiskt i sociala medier.

Den är en bas att stå på, men vi kommer självklart att sikta högre och vi vill gärna att andra är med i processen. Har ni idéer, tankar och synpunkter –  dela gärna med er.

Ladda ner Sveriges Radios sociala medier-handbok för journalister här

Christian Gillinger
Projektledare för sociala medier
och interaktivitet på Sveriges Radio Digitala medier 
twitter.com/gillinger

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".