Jack Werner FOTO: Mikael Andersson/SR
NÄTKULTUR

Jack Werner: På 4chanfronten ett och annat nytt

VECKANS NÄTSNACKISAR. En av de mer ihärdiga illusionerna som kastas omkring nere i nätets undervegetation är den att världen styrs av något hemligt men ytterst mäktigt Illuminatiliknande, en konspirationsteori av mer eller mindre antisemitisk art. Många spekulerar i hur och när sammansvärjningen fick sin makt, och hur den idag yttrar sig.
   Jack Werner rapporterar om veckans nätsnackisar från olika hörn av internet, bland annat från nätforumet 4chan.

Detta kan naturligtvis upplevas som världsfrånvänt, men den som betraktar nätets egen näringskedja av kultur inser snart att den på sitt sätt utgör en bevekelsegrund för liknande idéer. På samma halvmystiska sätt kommer allt underifrån – föds anonymt ur grumliga bildforum och omvandlas till stora trender. När idéerna sedan kidnappas av mainstreamforum och beskrivs av nyhetssidor börjar själva upphovsmännen behandla dem som smittade av pesten, som om solljuset gjorde mörkrets idé falsk.
   Inte helt olikt en annan tids folkliga och förargade idéer om ljusskygga maktsammanslutningar, idéer som oförklarligt nog hängt med ända tills i dag.

I början av förra veckan flöt en mening så upp från de skumma hörnen av 4chan, en av världens största, mest älskade och samtidigt mest föraktade nätanslagstavlor. Den var tämligen oförklarlig - "I threw was my pen" – men hade icke desto mindre slagit an hårt bland användarna under de föregående dagarna. Som många andra liknande trender sprang den ur ett förfluget och felstavat inlägg på 4chans /b/-forum, avsett för generell chatt. Under några hektiska dygn var den överallt och användes till allt, men när någon beskrev fenomenet på Know Your Meme  hördes gonggongen klämta. Ett oförklarligt internskämt hade velat tränga igenom till en mindre manisk publik, och dess ursprungliga skapare såg inte mellan fingrarna med flyktförsöket. "I threw was my pen" förklarades dött och förlorat – och framför allt skittråkigt.

Så mycket från /b/-forumet alltså. På /x/-forumet däremot, där fokus för diskussionen ligger på övernaturligheter och paranormala fenomen, är stämningen en helt annan. Ur en händelse från i somras – då en man utklädd till get oförklarligt fångades på bild i vildmarken i norra Utah, USA  - har en pånyttfödd folkloristisk trend vuxit och kulminerat under de senaste dagarna. Det handlar om gamla myter från den amerikanska ursprungsbefolkningen, historier som viskats om en varelse ur de djupa skogarna som ändrar form efter vilka den möter.
   Moderna anpassningar av legenderna har även tidigare uppstått, som till exempel getmannen i Maryland , men nu är det alltså dags för ännu en vända. Klassikern Anasi’s goatman story, som skrevs när den utklädde mannen i Utah var som mest aktuell, grävdes upp och ledde i januari till ett flertal mer eller mindre fiktiva berättelser om skrämmande möten med gäckande skinnbytare.

I en historia som skrevs ned på 4chans /x/-forum i februari åker två kompisar ut på camping i skogen, men när de återvänder hem är den ena osäker på vad som egentligen gömmer sig i den andres skinn. I en annan går fyra universitetsvänner genom alla helvetets kval under en natt i en stuga i skogen.
   Flera av dessa historier har redan nått klassikerstatus, trots att tangenterna på datorn där de skrevs knappt ens kallnat än. Ej heller det faktum att getmannen i Utah uppenbarligen har hittats och identifierats som en vanlig jägare lyckas sätta sordin på stämningen – på nätet är spökhistorieberättandet alltjämt oerhört levande.

Precis som ”I threw was my pen" kommer sannolikt även dessa teman flyta upp till ytan och bli var hens egendom. Men till dess är det en hyperkreativ gryta av läskigheter.
   Och så säger de att ungdomar inte skriver nu för tiden.

Veckans utskällda

Vad tror ni, är det dags att inskärpa detta som veckovist återkommande rubrik i likhet med ”Fem saker du ska veta” nedan? Det känns åtminstone som att det inte kan gå en vecka utan att något skandalöst briserar på Twitter med följd att samtalet till största delen går ut på att i olika ordval fördöma det hela. Rasmus Fleischer har, i ett blogginlägg som jag också tidigare länkat till, beskrivit och funderat kring några möjliga förhållningssätt till denna enkelriktade debatt. Och visst känns det som att vi bör kunna granska vår egna flockmentalitet även om någon förtjänar ett verbalt kokt stryk.

Nå. Veckan inleddes med att Svenskt Näringsliv sällade sig till gruppen som, till följd av debatten om näthatet, ropar på hårdare lagstiftning. Den enda skillnaden var att de ville se den som ett skydd mot företag, som enligt deras säkerhetsexpert Tommy Svensson minsann också kan kränkas på nätet. Medan vi andra funderade på vilket företag som skulle bli först med att svara på kritik med en stämning istället för en pudel skred Fredrik Strage till handling och dissade förslaget med den äran. Låt oss hålla tummarna för att företagsrepresentanter inte drabbas av någon liknande förvirring igen framöver – för annars kan de där riskerna som vissa belyst med att hantera näthat med juridik bli allt för realistiska.

Vidare har, frånsett den numera vanliga och ofta skrämmande välmotiverade kritiken mot polisprojektet Reva och mobilplånboken Wywallet,  en Metro-krönikör oförhappandes hamnat i strålkastarljuset. Före detta Nöjesguiden-profilen Carl Reinholdtzon Belfrage skrev nämligen i fredags en krogrecension i Göteborgsupplagan av Metro, där han jämförde en ny indisk restaurang i staden med en gammal genom att likna dem vid en flickvän och hennes yngre fräschare syster. Fredrik Wass beskriver i sin blogg processen från upptäckt via Metros beslut att avpublicera recensionen till metakritiken, och i Dagens Media beklagar chefredaktören Linus Paulsson att den ens trycktes med orden att tidningen ”aldrig får vara eller uppfattas som sexistisk”.

Fem saker du ska veta

Fem bilder du ska ha sett

Fem filmer du ska ha sett

  • En Youtube-film där den svenska ryssrädslan och dito dåliga försvarskapaciteten häcklas spreds i veckan från det stora landet i öst. Men då de flesta avfärdade den som en festlig bagatell såg landets försvarsbloggare långt mer sinistra avsikter i filmen – så till exempel Betraktaren.
  • Samtidigt som Harlem Shake börjar göra lite nytta genom att manifesteras i protester i Mellanöstern visar Youtube själva sin beundran för fenomenenet genom en särskilt rolig sökning.
  • Gottfrid Svartholm Warg lever!
  • En Oscars-nominerad kortfilm om Simpsonskaraktären Maggie, den yngsta dottern i den gula familjen, finns nu ute på nätet och den är klart sevärd
  • Avslutningsvis dök världen helt klart mest imponerade partytrick upp i veckan – eller vad säger du, kan du göra om denna bragd?

Jack Werner
frilansskribent
twitter.com/kwasbeb

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".