Mats Svegfors FOTO: Mattias Ahlm/SR
MEDIEPOLITIK

Mats Svegfors: Politikens anspråk på medierna tilltar

STORBRITANNIEN/PRESSREGLERING. På måndagen stod det klart att de tre stora, politiska partierna i Storbritannien enats om hur pressetiken ska regleras , ett beslut som fattats i kölvattnet av de så kallade telefonhackningsskandalerna och den påföljande Levesonutredningen som presenterade sin rapport i höstas. Kortfattat innebär dagens uppgörelse att pressetiken i Storbritannien framöver ska kontrolleras med hjälp av ett oberoende granskningssystem och, enligt premiärminister David Cameron, behövs "relativt små" lagändringar göras för att detta ska komma till stånd.   
   Mats Svegfors kommenterar den politiska uppgörelsen i Storbritannien.

Guardians Roy Greenslade kommenterade frågan om en förändrad reglering i Storbritannien av pressetiken på måndagseftermiddagen:

” … The cleverness of their deal is that shadow culture secretary Harriet Harman was able to say that it means the press regulator will be enshrined by statute. And it also allowed culture secretary Maria Miller to say that the regulator is not enshrined by statute.
   Cynicism aside, this deal sounds - on the face of it - as if it has got all three party leaders off the hook. By passing a law that affects the nature of all royal charters, rather than one specifically devoted to a press regulator, they have found a compromise where none seemed possible. /.../
   There is a long way yet to go in this affair because, despite this political fix, the industry has still to decide on the details of the regulator. Aside from the fact that there is no clear indication whether publishers and editors will accept the politicians' neat decision, they are still divided over the structure of the new regulation body.”

Nyckelfrågan har hela tiden varit om det skulle förbli en självreglering eller om en förändrad reglering skulle bygga på en politiskt beslutad grund, alltså något slag av underliggande lagreglering.
   Det är inte alldeles lätt att översätta brittiska förhållanden till svenska. ”Royal charter” är ett institut som har förkommit i England i nästan 1000 år. Fram till nu har det inneburit att något institutionaliserats – städer, universitet etc – genom kungligt beslut, i praktiken det som heter privy council, dvs monarkens politiska rådgivare. Nu sker en viss förändring av karaktären på institutet royal charter. Den gordiska knuten löses upp. Politisk reglering men ändå inte politisk reglering.

Djupare sett – eller kanske snarare sett på distans – är det ju ingen tvekan om att politiken har tagit över pressetiken. Det som nu fattas är alldeles entydigt ett politiskt beslut, det är inte något som publicister och tidningsägare hanterar. Den traditionella självregleringens dagar är förbi.
   Visst är det begripligt mot bakgrund av den formliga genomklappning som inträffat för brittisk tabloidjournalistik. Likväl är det beklagligt. Över hela Europa ser vi hur politikens anspråk på att lägga under sig medierna tilltar.

Här i Sverige kräver flera viktiga, politiska partier att den oberoende licensfinansieringen av public service ska ersättas av direkt skattefinansiering. Ett första, och stort, steg tas för att föra in public service in under politikens domvärjo. Det gjordes i Finland för ett år sedan. Och därmed är nu finskt public serviceinnehåll en angelägenhet för de politiska partierna.

Mats Svegfors
twitter.com/xradiochefen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".