PUBLIC SERVICE

Frågor & svar om Sveriges Radios nya förstasida

Sveriges Radios biträdande programdirektör Martin Jönsson svarar på frågor om förändringen på sverigesradio.se, som trädde i kraft i förmiddags.

Vad är nytt med sidan?

– Det är en sammanslagning av den gamla startsidan och Ekots startsida. Sveriges Radio behöver spara ca 120 miljoner i år och vi sparar en del resurser på att inte ha två olika startsidor: en för hela företaget och en för nyheter. Dessutom blir det tydligare för besökarna, när vi samlar även nyheter från andra redaktioner än Ekot, t ex kulturredaktionen, i nyhetsflödet på startsidan. Men vi kommer precis som tidigare att tydligt visa upp hela Sveriges Radios innehåll, med programverksamheten i alla våra kanaler, på förstasidan.

Ni har talat om att ”vidga nyhetsbegreppet”. Vad innebär det?

– Det handlar bland annat om att samla nyheter från hela sajten, inte bara från Ekots traditionella prioriteringar, utan även att lyfta fram kulturnyheter, nyheter inom olika fackområden och så vidare.

Varför gör Sveriges Radio den här satsningen?

– Det är ingen satsning, utan en omgörning, som även innebär en besparing. Vi använder  våra resurser mer effektivt och för att vara tydligare med vårt innehåll gentemot besökarna.

Men visst är det en satsning på nyhetsområdet?

– Nyheter är ett av våra kärnuppdrag och ett av de områden vi lägger mest resurser på. Det är det område som är viktigast för lyssnarna och där de ger oss högst betyg. Därför är det självklart också en viktig del i de digitala kanalerna. Alla ska få ta del av det, oavsett om man lyssnar via FM eller digitalt. Men själva omgörningen är i sig ingen stor satsning, utan handlar framför allt om att visa upp och paketera det vi gör i våra olika nyhetsprogram.

Varför ska ni jobba mer med direktrapportering?

– Vi ska inte jobba mer med direktrapportering. Att sända direkt, när det händer, där det händer, är ju själva radiomediets hjärta och unika möjlighet, som Sveriges Radio utnyttjat från Sven Jerrings dagar. Det  gör vi framför allt via våra direktsändningar i programmen, till exempel inom sportområdet, men också i de digitala kanalerna, vid stora nyhetshändelser. Det är ett krav som publiken i allt högre grad ställer på trovärdig nyhetsförmedling i de digitala kanalerna: att man speglar det som händer just nu. En direktrapportering på webben av stora nyhetshändelser är inte heller något nytt när det gäller Sveriges Radio. Vi har levererat detta till publiken en längre tid och vet att det bland annat uppskattas av vår publik med funktionsnedsättning, det vill säga de som har problem med hörseln.

Ska Sveriges Radio konkurrera med lokaltidningarna och Aftonbladet, som det har påståtts i debatten?

– Vi ska inte konkurrera på något annat sätt än vad vi redan gör, med det uppdrag vi har i sändningstillståndet, där nyhetsverksamheten är en av de viktigaste delarna. Vi konkurrerar på samma sätt som Sveriges Radio alltid gjort: om publikens tid och förtroende. Vårt uppdrag är att vara ett oberoende alternativ till kommersiella medier på alla plattformar.

Varför har förändringen väckt så starka reaktioner hos tidningsföretagen?

– I debatten har det spridits en felaktig bild om att detta handlar om en helt ny sajt, med ökade resurser och med starkare bemanning över dygnet. Det stämmer inte. Merparten av det som kommer att finnas på förstasidan har funnits redan tidigare, på Ekots sajt. Det är egentligen en ganska liten förändring.

Så varför har det blivit en så het debatt?

– Det handlar nog om flera saker. Framför allt om att det spridits en felaktig bild om vad det är som sker. Men också som en del i en bredare debatt, inför olika politiska beslut om sändningstillstånd, reklamskatt, presstöd och annat. Samt om de problem som dagstidningarna har med akut fallande annonsintäkter.

Med tanke på dagstidningarnas problem, tycker du att SR –  med sina enorma resurser – ska gå till offensiv på webben?

– Vi inser att dagspressen har det svårt med att hitta nya affärsmodeller och vi beklagar de neddragningar av redaktionella resurser som nu sker. Men det är också viktigt att ha grepp om proportionerna. Sveriges Radio har en dryg miljon unika besökare på webben och 250 000 i mobilen. Det är egentligen ganska lite, sett till de 4,7 miljoner radiolyssnare vi har i FM, men också sett till hur stor publik dagstidningarna har på nätet. Det är samma sak med resurserna: vi omsätter 2,6 miljarder, men ska med det göra 25 lokala kanaler och 4 rikskanaler, plus de digitala kanalerna. Dagstidningarna omsätter runt 20 miljarder, så det är fortfarande där de största musklerna finns. Det vi gör är heller inte en stor offensiv: vi rationaliserar vår verksamhet, sparar en del pengar och gör en tydligare startsida. Det kommer att bli bra för publiken, men det är ingen revolution.

Finns det ändå inte en risk att public service blir för starkt när tidningarna krisar?

– Sveriges Radio är starkt när det gäller allmänhetens förtroende och när det gäller hur många vi når. Vi har också en oerhört stark ställning när det gäller förtroendet för nyhetsverksamheten och för förmågan att skapa mångfald och stå för ett oberoende kvalitetsalternativ. Det vore ett mycket större problem om vi inte hade den starka positionen. Men Sveriges Radio har också alltid värnat ett system där det finns en stark dagspress sida vid sida med ett starkt public service. Det vinner publiken på, liksom det demokratiska samhället.

Vad har Sveriges Radio för mål på webben?

– Vi vill naturligtvis att fler ska ta del av det enormt rika innehåll vi har på webben och i mobilen: lyssna mer på programmen, i den form som passar en bäst, och delta i diskussionen. Sveriges Radio har haft en framträdande roll när det gäller att utveckla journalistiken i samspel med publiken, i det vi kallar Journalistik 3.0. Det arbetet är viktigt att driva vidare: viktigare än specifika trafikmål.

Vad blir nästa steg i den digitala satsningen?

– Vi lanserar senare i år så kallad följsam design och följsamt ljud, så att innehållet digitalt anpassas bättre till den utrustning besökaren använder. Det kommer att bli en stor förbättring. Generellt sett är det färre som är nöjda med vår webb än som är nöjda med radiokanalerna, så det finns behov av ständig utveckling.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista