Christian Gillinger är projektledare på Sveriges Radio Digitala Medier
Christian Gillinger är projektledare på Sveriges Radio Digitala Medier
PODDRADIO

Christian Gillinger: Vad är en podcast?

RADIO. Podcasting är plötsligt populärt och som radiomedarbetare och dessutom före detta poddansvarig på Sveriges Radio (läs mer här), så är jag lite förvånad. Jag skrev det på Twitter i morse.

Hittills har en ”podcast” varit en mp3-fil som ska uppfylla tre kriterier: den ska gå att ladda ner, den ska uppdateras regelbundet och den ska gå att prenumerera på.

Och det har vi ju pysslat med på Sveriges Radio sedan 2005. Eller har vi det? Är ”P3 Dokumentär” Sveriges största podd eller bara ett radioprogram som kan laddas ner?
   Varför gör alla plötsligt radio och kallar det nytt? Undrar jag surt (även om jag är väldigt förtjust i att fler gör radio). Inte ens vi själva på Sveriges Radio kallar det vi gör för ”podd” längre. Eller ”pod”, det har inte ens en bestämd stavning.

Vi har brottats så mycket med själva begreppet att vi bestämde oss för att sluta använda det. Så idag hittar du väldigt få hänvisningar till ”podcasts”, eller ”poddar” i våra lyssningsarkiv. Istället har vi ”lyssna med musik” och ”lyssna utan musik”.

Billy Rimgard svarade på min tweet:

Billy menar att skillnaden ligger i hur man planerar arbetet. När man gör ett ”radioprogram” så tar man ett ämne och sedan lägger man upp det efter en sändningslogik. Den säger till exempel att ett program inte kan vara hur långt som helst. Eller ens variera i längd. I FM har man sitt ”fönster”, som har en bestämd tid och när den tiden är slut så måste programmet vara slut. Det får inte vara vare sig kortare eller längre.

Så kan det ju vara. En podd kan vara hur kort eller lång som helst. Men jag tror att även poddar är tidsstyrda. Någon kallade podcast för ”hörlursradio”. Poddar lyssnar man på i sin mobil, när man är ute och går, rastar hunden eller åker till jobbet. Är då podcasten för lång, så måste man hålla reda på var man slutade. För kort, så måste man ordna fler avsnitt när man lyssnar.  Helst inte längre än en timme långt typ.

Men det säger fortfarande inget egentligt om innehållet. Vad får jag om jag laddar ner en ”podd”?
   I det som DN kallade ”podcastboomen”, har det oftast gällt samtal. Inte sällan två killar som sitter och pratar. (Vilket bara det hunnit bli föremål för djupstudier, reds anm.)  Rätt fritt och utan hård vinkling.

I vår twitterdiskussion är Billy inne på att vi som gör radio professionellt har en förmåga att ruta in innehållet:

Och det stämmer ju. Det är inte många radioprogram som plötsligt skulle ändra ämne bara för att samtalet tar en annan vändning. Man har en journalistisk vinkel och håller sig till den. Kanske är det det ”nya” i podcastens återfödande? Det lite mer personliga och avslappnade tilltalet, som funkar så extra bra i ett par hörlurar?

Å andra sidan exkluderar det ju en humorpodd. Det är svårt att göra stand-up eller satir utan manus och vinkel.
   Björn (@bjornfiner) är inne på att ”radio” = broadcast. En podd sänds inte, den laddas ju ner:

Då är vi lite tillbaks i originaldefinitionen. En podd laddas ner, uppdateras regelbundet och går att prenumerera på. Och det gäller ju både den fristående succépodden ”Värvet”  och Ekots lördagsintervju.

Gaddam. Tillbaks på ruta ett. Vad är en ”podd”? Vad tycker du? (Läs hela vår twitterconvo här)

Här hittar du hela Sveriges Radios utbud av ”radio utan musik”, eller ”podd”. Eller ”radio du kan ladda ner” (Även Medieormen gör ibland poddradio. Just sayin. Reds anm.)

Christian Gillinger
Projektledare för sociala medier
och interaktivitet på Sveriges Radio Digitala medier
Bloggar privat på gillinger.se  
twitter.com/gillinger

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".