Behrang Kianzad, frilansskribent.
DEBATT

Behrang Kianzad: Ängslighet hot mot public service saklighet

Rädslan urholkar själen, som bekant är. Supervalåret 2014 riskerar att präglas av mediers och framför allt public service superängslighet inför sitt demokratiska uppdrag att kritiskt granska och sakligt framställa även obekväm fakta.
   Frilansskribenten Behrang Kianzad medverkade själv nyligen i ett program i Sveriges Radio och reagerade på att hans utrymme för att prata om ett  riksdagspartis historia begränsades av programledaren.

Nyligen medverkade jag i ett morgonprogram hos Sveriges Radio för att prata om en förening jag är inblandad och som arbetar mot rasism och främlingsfientlighet. Tillfrågad om orsaken till att föreningen bildats citerade jag en rad olika händelser: romregistret, rasistiska uttalanden och beteende hos polisen, seriemördaren Peter Mangs och slutligen att vi har ett parti i riksdagen med rötter i nazismen. Här blev jag avbruten av programledaren som menade att det sista var ett ”påstående” som fick stå för mig. Varpå jag redogjorde att det är inget påstående utan ett historiskt faktum, lika mycket som att vi har ett parti i riksdagen med rötter i kommunismen.

Det står nämligen bortom allt rimligt tvivel att partiet i fråga som inte nämndes vid namn, hämtade såväl ordförande från öppet nazistiska Nordiska Rikspartiet, och kassören hade tjänstgjort i Waffen SS under kriget. Expo har bland annat kunnat visa att så sent som vid valet 2010 så hade inte mindre än 50 personer av partiets kandidater kopplingar till vit makt-miljön, och har även systematiskt kartlagt olika företrädares vurm för nazism och kopplingar. Nationalencyklopedins artikel om partiet ger exakt samma bild, så också den svenska Wikipedia-artikeln. Alltså torde det höra allmänbildningen till vad partiet har sina rötter, och att ifrågasätta detta är just ett steg bort från kravet på saklighet och politiskt oberoende.

Diskussionen med SR-ledningen efter programmet gjorde mig än mer bekymrad, då det visade sig att SR:s politiska reportrar inte verkar dra samma slutsatser av ett digert, väldokumenterat och stringent ordnat material som är tämligen lättillgängligt för alla och envar. Det är ett ypperligt tecken på den ängslighet som präglar Sveriges Radios policy inför supervalåret 2014, och inger inget större förtroende.
   Att olika partier av olika anledningar inte vill kännas vid sina tidigare synder och sin egen historia, är inget som är reserverat för ett visst parti. För något år sedan så menade Moderaterna, tidigare Högerpartiet, än tidigare Allmänna Valmansförbundet, att de var med och införde fri och allmän rösträtt. Ett typfall av historieförfalskning, då man röstade just emot allmän rösträtt mellan 1904-1918.

När Josef Stalin gick bort, så skrev Centralkommittén för Sveriges Kommunistiska parti, numera Vänsterpartiet, sålunda ”En stor och smärtsam förlust har drabbat hela den framstegsvänliga mänskligheten. Stalin är död. Vår tids störste folkledare och statsman, den socialistiska samhällsvetenskapens geniale mästare, kommunismens banérförare har gått ur tiden."
   Bondeförbundet, numera Centerpartiet, var under 1930-talet kanske det parti som oblygast vurmade för Hitler-Tyskland och rashygien. Allt detta är elementär politisk-historisk kunskap, och nog så viktigt prisma att betrakta partier genom, som ju är bland landets mest traditionstyngda institutioner med en särdeles väldokumenterad historia.

Ängsligheten smittar i rakt nedåtgående led, vilket leder till att även tillsynes okontroversiella, faktiska påståenden riskerar att hamna i kläm. Helt enkelt av rädsla för att någon därute i stugorna må eller inte må uppfatta den sakliga redogörelsen som ställningstagande å ena eller andra hållet. En sådan ängslighet borgar inte för god journalistik och inskränker sig vidare inte till public service-bolagen, men där kanske kommer bäst till uttryck då bolagens rättigheter regleras i av regering utfärdat sändningstillstånd. Där står bland annat att läsa ”verksamheten ska präglas av oberoende och stark integritet och bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen och maktsfärer i samhället”.

Därför skulle public service-bolagen göra sig själva och sin publik en stor tjänst genom att till exempel under supervalåret 2014 publicera en historisk granskning av alla partiers förehavanden, gärna digital och interaktiv, så att medborgare och även personal får ett faktiskt underlag att förhålla sig till. Det skulle bädda för en mer gedigen journalistik, möjligen till men för vissa partistrateger som hellre hade pratat om annat än partiers historia. Dock är deras huvudbry inte public service' huvudbry. Annars, urholkas förtroendet, självaste själen för journalistiken, om man så vill.

Behrang Kianzad
frilanskribent
twitter.com/BehKian 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".