Martin Jönsson, biträdande programdirektör Sveriges Radio. FOTO: Micke Grönberg/SR
DEBATT

Martin Jönsson: ”Att förstå detta är avgörande för att förstå begreppet opartiskhet”

Soran Ismail: "Det var ett gemensamt beslut"
2:53 min

Det har varit många synpunkter på och frågor om Sveriges Radios riktlinjer inför valet den senaste veckan. Martin Jönsson, biträdande programdirektör, publicerar här den mejlväxling han haft i frågan med Aftonbladets debattchef Ehsan Fadakar, som kritiserat Sveriges Radios hantering. Svaren fungerar som en beskrivning av hur begreppet opartiskhet hanteras på Sveriges Radio – både under och utanför en valrörelse.

I SVT Debatt i torsdags deltog Ehsan Fadakar tillsammans med Sveriges Radios vd Cilla Benkö. Han pratade där bland annat om hur Sveriges Radios medarbetare fick förhålla sig till nynazistiska Svenskarnas Parti. Under fredagen skrev Fadakar på Twitter riktat till mig: 

”Får SR-medarbetare ta ställning mot nynazistiska Svenskarnas Parti? Kanske kan @MJSverigesRadio slutligen svara på den frågan?”

Jag svarade Ehsan Fadakar via mejl:

” Hej, Du har ställt en fråga som jag inte känner att det går att besvara tillräckligt tydligt på 140 tecken på Twitter. Därför svarar jag via mejl.

”Får SR-medarbetare ta ställning mot nynazistiska Svenskarnas Parti?”

Mitt svar är:

Sveriges Radio ska, enligt den så kallade demokratiparagrafen,  ta avstånd från rasism, våld, brutalitet och diskriminering. I våra sändningar innebär detta att vi ska påtala och bemöta uttalanden i sådan riktning.

Det omfattar självklart också nazism, som är en icke-demokratisk ideologi.

Tillämpat på våra riktlinjer inför valen är det lika självklart att ett ställningstagande mot ett nazistiskt parti inte förhindrar medarbetaren att framträda i program, som programledare, producent eller med liknande arbetsuppgifter som påverkar innehållet i programmet.

Det är dock viktigt att betona att riktlinjerna är just riktlinjer. Sedan är det alltid upp till respektive chef/ansvarig utgivare att fatta beslut kopplade till bemanningen under valet. Vi har ett decentraliserat utgivarskap och olika utgivare kan göra olika bedömningar. Det kan finnas olika faktorer som påverkar en helhetsbedömning.

Du kan ta detta som ett svar från Sveriges Radios ledning. Vi har fördelat rollerna så att Cilla Benkö och Björn Löfdahl besvarar frågor av tidningar/etermedier och jag i sociala medier, i den mån det går att hinna med”.

På lördagen kom ett svar, där Fadakar sade att han ville fokusera på just Svenskarnas Parti och inte nazister i bred mening. Han skrev:

”Nynazistiska Svenskarnas Parti har ett mandat i Grästorp. De har fått det mandatet via demokratiska val. Ger riktlinjerna en programledare i Sveriges Radio rätten att vara partisk mot SvP i sändning? ”

Jag svarade Ehsan Fadakar samma dag. Och nu blir det långt, men det verkar behövas:

”Hej,

Tyvärr kan jag inte ge dig den sorts svar du verkar vilja ha (gissningsvis ett tweetbart ja eller nej.)

Framför allt för att frågan är obegriplig. Du verkar inte riktigt förstå vad riktlinjerna är för något (vilket inte är så lätt alla gånger, jag ska förklara), dels för att begreppet ”vara partisk emot” är svårt att förstå, åtminstone ur ett public service-perspektiv. Efter 25 år som ansvarig utgivare vet jag också att man bör undvika tvärsäkra svar om hur man ska agera i en enskild utgivaresituation: det handlar alltid om bedömningar, sammanhang, bakgrund och helhet.

Men jag ska försöka förklara en del, i ett långt svar. Opartiskhetfrågor kan vara svåra att förstå för dem som inte jobbar i public service. För dem som gör det är inte alls svårförståeligt: bara något som man hela tiden måste diskutera och hålla levande. Din kollega Natalia Kazmierska skriver mycket träffsäkert om det i dag i sin krönika:

Public service-stadgan var inte någon skimrande graal som alla tassade ängsligt kring. Reglerna var lika självklara som plastmat­lådorna i lunchrummet, lika inarbetade som teknikerns vana att springa förbi kaffeautomaten tre minuter ­innan sändning.

Opartiskheten var något som radiofolket dagligen strävsamt pysslade med, ­ofta utan att ens tänka på det. Det var som om de andades de där svårbegripliga formuleringarna i tv- och ­radiolagen.

'Bli gärna och ofta anmäld till Granskningsnämnden - men aldrig fälld' var den första gyllene regeln jag fick lära mig på SR.

Den formulerar vad det handlar om: beröra, uppröra, men aldrig gå över gränsen.”

Precis så är det.

Varje ny medarbetare på SR får vår public service-handbok. Du kan också läsa den, här. Där står bland annat vad lagen kräver av oss. Sändningstillståndet säger t ex:

"Sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i ljudradion.

SR ska före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning ska ta sikte på vad som är relevant och väsentligt."

Våra programregler utgår från sändningstillståndet och tolkar och förtydligar dessa. Det är dessa regler som styr det vardagliga arbetet. Följer vi dem efterlever vi lag och uppdrag, bryter vi mot dem kan vi fällas i Granskningsnämnden.

Programreglerna är 35 sidor + utdrag ur lagtexter som bilagor.

När det gäller opartiskhet säger programreglerna bl a följande:

"Kravet på opartiskhet tar enligt Granskningsnämndens praxis främst sikte på

följande tre företeelser:

1) Ensidig behandling av ett ämne eller en händelse

2) Ställningstagande genom värderande uttalande av programledare och

andra företrädare för Sveriges Radio i en kontroversiell fråga

3) Kritik mot en klart utpekad part"

 

Den första punkten förtydligas så här:

"Kravet på opartiskhet innebär alltså bl.a. att olika åsikter ska komma fram i

programmen och att varje ämne ska behandlas så mångsidigt som möjligt.

Det behöver inte alltid ske i varje enskilt program men kravet måste uppfyllas

över tiden. I den löpande nyhetsförmedlingen t.ex. är det naturligt att olika

åsikter och uppgifter inte kan balanseras i varje enskilt inslag. Även ett

enstaka program eller inslag som sänds under samma återkommande

programrubrik kan vara ensidigt under förutsättning att helhetsbilden blir

opartisk när lyssnaren har tagit del av alla delar."

Den andra punkten förtydligas så här:

"I program eller inslag om kontroversiella ämnen ligger ett särskilt ansvar

på programledaren eller andra som av lyssnarna kan uppfattas som

företrädare för SR, t.ex. reportrar eller kommentatorer eller t.o.m.

medverkande som i andra program är programledare eller reportrar och där

har en roll som företrädare för SR. Opartiskhetskravet innebär att programledaren/

reportern inte får styras av eller låta sin personliga uppfattning eller

värdering komma fram. Programledaren/reportern behöver dock inte inta en

passiv hållning. Tvärtom är det programledarens/reporterns uppgift att genom

att genom kritiska frågor se till att ett ämne blir tydligt och allsidigt belyst."

 

När det gäller yttrandefriheten står det bl a så här:

"Den yttrandefrihet som det handlar om i bestämmelsen är främst

utomståendes yttrandefrihet, d.v.s. att medverkande — intervjuade, debattdeltagare

och andra — fritt kan tala i radion. För SR:s anställda eller andra som

uppfattas som företrädare för företaget gäller att deras yttrandefrihet i radio är

underordnad kravet på opartiskhet och saklighet. Denna princip är av stor vikt

för SR:s trovärdighet och integritet."

 

Att förstå allt detta är helt avgörande för att förstå begreppet opartiskhet inom public service.

Undantaget från detta ryms i den så kallade demokratiparagrafen. Där står:

"Vi ska ta ställning för det demokratiska statsskickets grundidéer, varmed

avses fri åsiktsbildning, allmän och lika rösträtt och fria och hemliga val. Vi

måste därför ta avstånd från eller bemöta uttalanden som strider mot dessa

idéer. Demokratin bygger på det välinformerade offentliga samtalet (prop.

2000/01:94 sid. 34). Radio och tv kan på ett väsentligt sätt bidra till den

kunskap och den gemensamma värdebas som är en förutsättning för den

demokratiska processen.

Att hävda principen om alla människors lika värde innebär att bl.a. verka för

jämställdhet mellan män och kvinnor. Vi ska också ta avstånd från rasism,

våld och brutalitet. I dessa sammanhang ska vi alltså vara partiska.

Observera dock att vi inte med hänvisning till demokratibestämmelsen fritt

kan kritisera eller gå till angrepp mot enskilda personer eller grupper för deras

åsikters skull. Däremot kan och ska vi bemöta eventuella odemokratiska

uttalanden som de gör i radion."

Här börjar vi närma oss det som kan rymmas inom din kryptiska formulering ”vara partisk mot”. Det innebär att en programledare/intervjuare etc inte ska låta rasistiska uttalanden – t ex från ett parti som SvP, eller från något annat – stå oemotsagda. Men, som det står i texten: vi kan inte fritt kritisera eller gå till angrepp mot enskilda personer eller grupper för deras åsikters skull, ens om de är rasistiska.

Men, som jag skrev tidigare: det är programledaren/reporterns uppgift att ”genom kritiska frågor se till att ett ämne blir tydligt och allsidigt belyst”.

Det du kallar att vara ”partisk emot”, någon är alltså inte en fråga för några särskild valriktlinjer. Det ingår i det vanliga, dagliga uppdraget så som det beskrivs i programreglerna att förhålla sig till den sortens partiskhet. Om det ens är ett journalistiskt begrepp.

Låt mig då gå över till riktlinjerna inför valet.

De är just det: riktlinjer. Det är ingen lagbok eller regelbok som stipulerar hur man ska agera i varje situation. De tas fram av direktionen, med hjälp av programjuristerna, och distribueras flera månader innan de ska börja gälla, för att de ska kunna diskuteras på redaktionerna. Det anordnas också utbildningsdagar där man diskuterar hur de ska tolkas.
   Nyckelordet är just diskutera. SR har ett delegerat utgivarskap, där kanalchefer på alla lokala kanaler och områdesansvariga på andra områden är ansvariga utgivare. De har ansvaret för att diskussionen om riktlinjerna förs på sina redaktioner. Sedan kan det vara andra chefer i linjen som fattar de konkreta besluten – och ytterst är det programledare/producent/reporter som i det dagliga arbetet ser till att de tillämpas på ett bra sätt.
   Skälet till att riktlinjerna finns är att det just i valtider är särskilt viktigt att SR uppfattas som oberoende och trovärdiga och inte påverkar valutgången genom att ta ställning eller driva egen opinion. Vi ska granska journalistiskt och låta många röster brytas mot varandra i debatten, men inte själva driva opinionsbildningen.

Riktlinjerna publiceras inte externt just eftersom de inte är fasta regler, utan riktlinjer att utgå från i den dagliga diskussionen.

De är korta, en A4 ungefär, och berör 3 områden:

  1. Vikten av skärpt uppmärksamhet när det gäller opartiskhet, vilket bl a omfattar balansfrågor (paneler och deltagare i studiosamtal etc)
  2. Särskild återhållsamhet för politikers medverkan i program som inte rör politik (underhållning, kultur etc)
  3. Begränsningar för anställda och uppdragstagare. Det handlar om att den som aktivt medverkar i sammanhang för/mot ett parti och redovisar sin ståndpunkt inför valen inte ska ha arbetsuppgifter som direkt påverkar innehållet i programmen.

Alla beslut som tas av detta tas av ansvarig chef. Ibland är det ansvarig utgivare, ibland på lägre nivå. Det är inga centrala beslut, utan bedömningar från fall till fall, som i vilken normal utgivarfråga som helst.
   Här försökte jag svara dig i går att om en medarbetare tar ställning mot ett nazistiskt parti innebär inte det att man inte kan arbeta med program.  

Men i fallet Soran Ismail gjorde han och hans chef bedömningen att det var bäst att ta en paus under valrörelsen för att inte riskera att hamna i konflikt med de riktlinjer om opartiskhet som gäller under valen
   Det lär säkert bli fler sådana fall, där de bedömningarna görs. Men det handlar inte om avstängningar, munkavle och karantän, utan om att hantera de särskild krav vi har vad gäller opartiskhet, utifrån lagar och programregler.

Det blev ett långt svar. Du kommer inte att vara nöjd med det. Men jag kan inte svara på något annat sätt utan att förvränga verkligheten, i synnerhet i ett upphetsat debattläge där så många sprider förenklade och felaktiga bilder.
   Allt går helt enkelt  inte att komprimera till en tweet eller två.”

Så löd svaret. Långt, men kanske nödvändigt.
   För övrigt kan man konstatera att Sveriges Radio haft en omfattande bevakning av nynazistiska Svenskarnas Parti. Den som söker på vår sajt får 456 träffar. På Aftonbladet är det 63 träffar.

Martin Jönsson
Biträdande programdirektör, Sveriges Radio
twitter.com/MJSverigesRadio

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".