DEBATT

Nils Funcke: Demokratifrågorna osynliga i valrörelsen

Frågorna om demokrati, öppenhet och integritet lyser med sin frånvaro i valrörelsen, menar journalisten och yttrandefrihetsexperten Nils Funcke. Och gör ett tappert försök att väcka dem på Medieormen.

I fokus jobben, följt av yttrandefriheten, sedan skolan och därefter öppenheten och …
   Nja, riktigt så har inte valrörelsen sett ut. Sannolikt kommer demokratifrågorna liksom frågan om regleringen av skyddet av privatlivet mot statliga ingripanden att röna ett försumbart intresse valrörelsen ut.

I partiernas valmanifest lyser dessa frågor i stort med sin frånvaro. Alliansen nämner öppenheten i statliga bolag i allmänna ordalag och vill ha meddelarfrihet för personal vid friskolor. Socialdemokraterna framhåller att offentlighetsprincipen och meddelarfriheten blottlagt missförhållanden inom välfärden och vill ha meddelarfrihet för anställda vid friskolor. Men sedan är det inte så mycket mer.
   Med tanke på det senaste årets Snowden-avslöjande om övervakning och turerna kring datalagringen med mera borde frågan om skyddet av integriteten gentemot statliga ingripanden och myndighetskontroll engagera partierna.

Socialdemokraterna nämner överhuvudtaget inte integritetsfrågan medan Folkpartiets, Miljöpartiets och Vänsterpartiets valmanifest innehåller krav på en integritetsskyddsnämnd. Folkpartiet vill utvärdera integritetslagstiftningen och Vänsterpartiet riva upp FRA-lagen. Alliansen framhåller och månar om integritetsskyddet från statliga ingripanden i andra länder men någon integritetsskyddsnämnd utlovas inte i allianspartiernas gemensamma valmanifest.

Men regeringen har inte förbisett integritetsfrågan. På mindre än två månader tillsattes tre utredningar före sommaren med uppdraget att utreda hur skyddet för den personliga integriteten ska stärkas. Men då handlar det inte om att staten måste tyglas utan att begränsa yttrandefriheten. Det blir tydligt inte minst i regeringens direktiv till en ny yttrandefrihetskommitté.
   Kommittén har i uppdrag att analysera konflikten mellan skyddet av integriteten och möjligheten för vem som helst att skaffa utgivningsbevis för en webbplats. Med ett sådant utgivningsbevis kan även den som publicerar till exempel inkomstuppgifter och domar undvika personuppslagens förbud (PUL) att hantera och sprida integritetsskänsliga uppgifter.

Mellan raderna beklagar regeringen att utgivningsbevis kan beviljas för webbplatser som inte har någon massmedial karaktär. Men en prövning av innehållet skulle strida mot censurförbudet och låter sig svårligen införas utan att göra våld på grundläggande principer.
   Ska kommittén effektuera regeringens beställning finns egentligen bara fyra alternativ.

  • Avskaffa möjligheten att få ett frivilligt utgivningsbevis men behålla gräddfilen till automatiskt skydd för de traditionella medierna.
  • Begränsa yttrandefriheten genom att låta personuppslagen (PUL) gälla för de med frivilligt utgivningsbevis.
  • Bara bevilja utgivningsbevis för de som bedriver massmedial verksamhet.
  • Införa ett integritetsbrott i yttrandefrihetsgrundlagarna som därmed träffar de medier som faller in under tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Samtliga alternativ, var för sig och i än högre grad i kombination, skulle begränsa yttrandefriheten.

Men övergreppen mot enskilda sker så gott som uteslutande på icke grundlagsskyddade webbplatser. Det var också den förra yttrandefrihetskommitténs analys. I stort är det också vad som gäller i dag med undantaget Lexbase som tillkommit sedan kommittén lämnade sitt slutbetänkande. Men ett exempel bör inte vara tillräckligt för att rubba grundlagsreglerade rättigheter.
   Utöver yttrandefrihetskommittén har regeringen tillsatt en utredning för att skapa en modern och tydlig strafflagstiftning som ger ett starkt skydd för den personliga integriteten. Utredningen ska särskilt granska om bestämmelserna om olaga hot, förtal, ofredande och förolämpning bör förtydligas.

Sannolikt är det dock inte främst ett förtydligande av bestämmelserna utan ett förtydligande från politikerna att de rättsvårdande myndigheterna inte får negligera, kapitulera, för det som lite slappt inkluderas i samlingsbegreppet ”näthat”. Det är mer tillämpningen än lagarna som brister.

Nils Funcke
Journalist, tidigare sekreterare i Yttrandefrihetskommittén 
och utgivare för Riksdag & Departement.
twitter.com/nilsfuncke 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista