Skärmdump från Bakjour
FOTO/SKÄRMDUMP: @bakjour
JOURNALISTIK 3.0

Nyttig kritik i satirförpackning

Ibland, eller inte sällan faktiskt, känns mediebranschen smått galen. Men ibland skrattar Medieormen högt åt spetsiga twittrare som driver med den omtumlande och krisande värld som är hens terrarium och efterlyser nu fler satirkonton att följa.

När nyheter ständigt snurrar om journalistiska nedskärningar, falska nyheter, mediala klavertramp och usla anställningsvillkor blir behovet att få skratta åt eländet bara större och större vid detta tangentbord. Det är den här branschen jag har som jobb att bevaka, och i mitt uppdrag ligger bland annat att tipsa om goda exempel på journalistisk utveckling.
   Ibland är jag dock nära att ge upp, när galenskapen tycks dominera mina flöden. Men eftersom jag ännu inte gett upp hoppet helt om en bättre medievärld roas jag gott av den mediesatir som finns på exempelvis Twitter. Jag tror dessutom att vi har nåt att lära oss av den kvalitativa satiren som jag tycker konton som @bakjour @nojesgaiden @VarnamoNuheter @theonion med flera levererar.

Visst svider det att få pisk av anonyma humorister, särskilt för den som drabbas personligen, men det är trots allt ett tecken på mediernas betydelse att det finns de som finner denna värld värd att parodiera och driva med. 
   Den som lyckas motstå att reflexmässigt avfärda parodi- eller satirkonton som löjliga pajaser, kan se att det faktiskt då och då finns verklighetsbaserad kritik som är värd att fundera över för oss som befinner oss i mediebubblan. Vi som tenderar att glömma hur självupptagna vi kan framstå för omvärlden. Vi som vet att redaktionens egna fadäser inte alltid kan ventileras öppet eftersom någon på redaktionen kan må dåligt – bli kränkt – eller för att den som kritiserar riskerar att stämplas som besvärlig och därför inte får sitt kontrakt förlängt. Vi som upplever att vi journalister ofta är så övertygade om att vi vet bäst, även om vi kanske utåt kommunicerar att vi så gärna vill skapa vår journalistik i dialog med publiken, att vi ska lyssna på vår publik för att göra bättre journalistik. Men egentligen menar: i dialog med den publik som är snäll, trogen, bidrar med tips och inte kritiserar oss.
   För det är svårt att leva som man lär.

Men vi journalister får inte glömma att vi har makt, och med makten kommer en skyldighet att tåla både kritik och svidande satir. Tycker jag. Om den är schysst alltså – hat är naturligtvis aldrig ok. Men medierna har trots allt en viktig roll i det demokratiska systemet och jag tycker att kritik presenterad med humor - som är typ grundreceptet för satir - är ett särdeles effektivt sätt att sätta igång diskussioner om hur vår medieverklighet ser ut och vad som skulle kunna bli bättre. 
   Att slå ifrån sig kritik och snacka ner sina motståndare är många journalister bra på, men att lyssna till kritik, ta till sig synpunkter, erkänna sina misstag och släppa ifrån sig gamla tolkningsföreträden är mycket svårare.

Så för att inte glömma bort vikten av att titta sig i skrattspegeln då och då för att förstå hur världen utanför mediebubblan ser på mig och mitt skrå – och inte minst för att få möjlighet att skratta åt eländet när mediekrisen visar sitt fula tryne – har jag skapat en Twitterlista med de fortfarande rätt få men roliga mediesatirkonton jag hittat.

Jag tackar alla som hittills bidragit med tips efter min efterlysning på Twitter tidigare idag, men fortsätt gärna att tipsa om fler – på Twitter i den här tråden , eller här nere i kommentarsfältet, så att jag kan uppdatera listan!

Ha en jätterolig helg så länge!

Cecilia Djurberg
redaktör Medieormen
twitter.com/ceciliadjurberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".