Stefan Schubert är postdoc i filosofi vid London School of Economics FOTO: Erika Karlsson
Stefan Schubert är postdoc i filosofi vid London School of Economics FOTO: Erika Karlsson
DEBATT

Stefan Schubert: Lär av historien - men gör det ordentligt!

Vi kan lära mycket av historien, men när vi tänker snabbt och slarvigt drar vi fel slutsatser. Istället måste vi använda vårt långsammare analytiska tänkande, skriver filosofen Stefan Schubert, aktiv i Nätverket för evidensbaserad policy och bloggare på bloggen DN Debatt-betyg. Här på Medieormen tar han upp några vanliga problem i den svenska debatten och efterlyser mer struktur och eftertänksamhet.

Det sägs ofta att vi ska lära av historien. Det är något många deltagare i debatten tagit fasta på. Historiska argument är vanliga.
   Det är förstås som det ska vara. För att veta hur vi ska göra idag måste vi titta på hur det gått i det förflutna. Men dessvärre kännetecknas många av de historiska argument som ges i debatten av en påfallande ytlighet. Det är något jag inte minst har observerat när jag analyserat den svenska debatten på bloggen DN Debatt-betyg.

Det är svårt att lära av historien. Den är fylld av motstridiga tendenser. Därför måste man analysera den eftertänksamt för att lära sig något av den. För att använda psykologen och Nobelpristagaren Daniel Kahnemans termer måste man tänka långsamt snarare än snabbt.
   Många av debattens historiska argument utmärks istället av just snabbt, slarvigt och känslomässigt tänkande. Låt oss titta på några argumentationsfel som förekommer i debatten.

Det kanske vanligaste felet är körsbärsplockning, som går ut på att man väljer ut exempel som stöder den egna tesen, medan man bortser från de som talar emot den.
   Ett exempel på det är påståendet att det är en ”evig sanning” att ”våld aldrig löser några problem”, som 31 kulturdebattörer i våras gjorde i en DN Debatt-artikel mot svensk Nato-anslutning. Tvärtom finns det många exempel på stater som med våld skyddat sig från fientliga attacker.

Ett annat exempel är idén att utopier så gott som alltid spårar ur i despotism och förtryck, som bland annat uttrycks av den vanligt förekommande devisen “vägen till helvetet är kantad av goda föresatser”. En del utopier har förvisso spårat ur, men långt ifrån alla. Många målsättningar som på sin tid sågs som utopiska har faktiskt förverkligats. Demokratin är kanske det främsta exemplet på det.

Ett annat vanligt argumentationsfel utgörs av en ensidig fokusering på den svenska historien. Till exempel brukar den svenska 1990-talskrisen få ta omotiverat stor plats i den budgetpolitiska debatten. Istället måste vi även titta på vilka erfarenheter andra länder har haft av stimulans- respektive åtstramningspolitik. Lite tillspetsat kan man säga att den som bara tittar på den svenska historien är som en astronom som försöker lära sig om planeternas rörelser genom att enbart undersöka Jorden.

En tredje sorts misstag är när man koncentrerar sig överdrivet mycket på stora och iögonfallande exempel. Här är förstås paradexemplet andra världskriget och nazismen.
   Generellt sett brukar exempel från stora länder som Tyskland överanvändas. Vi kan lära oss mycket även av små länders erfarenheter. För att fortsätta planetanalogin var det bland annat för att den bättre kunde förklara avvikelser i lilla Merkurius bana som Einsteins relativitetsteori accepterades.

Alla dessa argumentationsfel kännetecknas av att man bortser från viktig historisk evidens. Det ska man inte göra. För att lära av historien måste man så gott det går ta hänsyn till all relevant evidens, och sedan väga samman den på ett rimligt sätt. Som sagt, det är svårt.
   Kahneman och andra psykologer har visat att människan har en medfödd tendens att göra olika slags argumentationsfel, såväl vad gäller historien som andra ämnen. Det är svårt att helt göra av sig med denna tendens. Forskningen har dock visat att vi kan minska den om vi tänker långsamt och strukturerat istället för snabbt och slarvigt.

Vi behöver därför mer av just eftertänksamhet och struktur i debatten. Endast på så vis kan vi dra rätt lärdomar av historien.

Stefan Schubert
postdoc i filosofi vid London School of Economics
Aktiv i Nätverket för evidensbaserad policy och bloggare på bloggen DN Debatt-betyg
twitter.com/DN_Debatt_betyg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista