Mäns överordning och kvinnors underordning kan vara en förklaring till våldtäkt. Foto: SVT Bild

Varför sker våldtäkt och sexuella övergrepp?

I media är det främst överfallsvåldtäkter som uppmärksammas, men statistiken visar att de flesta anmälningarna handlar om övergrepp som sker i hemmet. Ofta är förövaren bekant med den som blir utsatt, kanske är det en partner eller en kompis.

Det finns flera olika förklaringsmodeller och teorier kring varför vissa människor begår våldtäkt. Viktigt att komma ihåg är att ingen våldtäkt eller sexuellt övergrepp är detsamma. Här nedanför kommer jag att beskriva några av förklaringarna till varför våldtäkt sker.

En del hävdar att våldtäkt är en del av makten i ett könssystem. Det vill säga att könsmaktsordningen, ett samhälle där män överordnas kvinnor, främjar våldtäkter. Män har mer ekonomisk, fysisk och social makt än kvinnor och vissa teoretiker menar att manligheten är mer aktiv medan kvinnlighet är passiv.

Om vi ska hårddra det kan vi säga att mannens sexualitet tillåter och konstrueras så att han blir mer destruktiv och dominerande. Därmed inte sagt att alla män är och kommer bli våldtäktsmän. Tvärtom! Men enligt statistiken är de flesta förövare män och de flesta offer är kvinnor. Män och kvinnor tvingas förhålla sig till den konstruerade bilden av att manligheten är aktiv och kvinnligheten passiv.

Författaren Katarina Wennstam visade i boken "Flickan och skulden" att våldtagna döms av samhällets normer kring manlighet och kvinnlighet. Om kvinnan har visat intresse för förövaren innan våldtäkten, varit lättklädd eller berusad, så kan hennes vittnesmål bedömas som mindre pålitligt. Om kvinnan inte visat sig passiv gentemot förövaren innan våldtäkten, bedöms hon som mindre trovärd. Om vi ska förstå våldtäkt är det, utifrån könssystemet, viktigt att se att mannen och kvinnan under lång tid varit ojämställda i vad man får göra med sin sexualitet.

Det finns också mer individuella förklaringsmodeller till varför våldtäkter sker. Det kan handla om att förövaren vill kontrollera en annan människa eller kompensera sina känslor av otillräcklighet. Ofta säger förövaren att offret var med på det, att sexet var frivilligt. Att känna sig otillräcklig och maktlös kan leda till att förövaren känner att det måste få ett utlopp, vilket i sin tur både kan vara planerat eller ett impulsivt agerande.

Nicolas Groth skiljer på tre typer av våldtäkt: våldtäkt i vredesmod, våldtäkt som maktdemonstration och sadistisk våldtäkt. Framför allt menar Groth att våldtäkter är ett uttryck för vrede, fientlighet och en vilja att behärska offret. Vid överfallsvåldtäkter kan en förklaring vara att förövaren själv varit utsatt för övergrepp och våld i sin barndom. Redan som liten har personen blivit osäker på sin sexualitet.

/Robert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".