Foto: Wikimedia/ CC/ "Put Sexism, Racism an Homophobia in the trash"

Våldtäktsdebatten präglas av antifeminism

Det är främst två olika sorters argument som används för att tysta ner våldtäktsproblematiken i vårt samhälle. Antifeministiska och rasistiska röster. De frodas bland annat på grund av hur nyhetsrapportering associerar förortsområden till våldtäkt, kommentarer från internettroll och erkända politikers uttalanden som motverkar ett erkännande av våldtäkt som ett stort problem i samhället.

Antifeminism

Ofta när media skriver om våldtäkt handlar det framför allt om gruppvåldtäkter eller hänsynslösa överfallsvåldtäkter. Journalister brukar näst intill aldrig diskutera förklaringsmodeller till varför våldtäkt sker, såsom att män och kvinnor får olika möjligheter till att uttrycka sin sexualitet. Det diskuteras inte heller hur vi genom uppväxt och sociala koder till att tillåtas utöva vår sexualitet på olika villkor baserat på vårt kön.

Ofta förnekas och tystas samhällsförklaringar till varför våldtäkt sker. Det är också här vi kommer in på antifeministiska argument, ”alla män är inte våldtäktsmän, det är radikalfeministiskt dravel”.

När någon debattör lyfter våldtäkt som ett problem som finns i olika samhällen, olika samhällsklasser och olika grupperingar, då är debattören plötsligt en manshatare.

Våldtäktsdebatter ses också ett hot mot manlighet där många män känner sig kränkta av att man analyserar hur mannen är överordnad kvinnan. Dessa mansröster tillåts höras högt och ljudligt. Själv tänker jag att det kanske inte spelar någon roll, om du vet att just du är oskyldig. Vad som glöms och tystas ner är alla dessa kvinnor som drabbas av mäns våld vilket måste börja ses som ett samhällsproblem om vi ska kunna arbeta för att minska våldtäkter.

Rasism

SD profilerade sig starkt inför valet 2010 genom att hävda att våldtäkter främst sker av utomeuropeiskt invandrade personer. Med hjälp av SD:s egengjorda våldtäktsstatistik (som kritiserades för att vara felaktig) menade partiet att Sverige ska dra ner rejält på invandringen. Retoriken som användes var: våldtäkt sker inte hos svenskar, utan hos invandrade personer. Resonemanget bidrar till ett vi och dom, där sexuella övergrepp förläggs till vissa grupperingar i samhället och att det bara är de grupperna vi ska jobba med. Givetvis möttes SD med ett relativt stark motstånd i form av debattartiklar och uttalanden från övriga partier.

Retoriken kan även återses när media rapporterar om våldtäkter. Då skrivs det att våldtäkt skedde i ”segregerade” områden eller ”förorten”. Det påverkar våra föreställningar kring vem som våldtar och var våldtäkter sker. Våldtäkt sker främst i hemmet vilket har dokumenterats i flera hundra år. När man fokuserar på förövarens etnicitet glömmer vi det största problemet med att det handlar om mäns våld mot kvinnor. Våldtäkt är inget nytt problem som tillkommit på grund av invandring.

Motståndare använder begreppet politiskt korrekt som ett skällsord (för pk vill ingen kallas…). Framför allt motsätter jag mig ett användande av politiskt inkorrekt som ett maktmedel för att låtsas tänka utanför ramarna. "Icke-pk" är i mångt och mycket en omformulering av heterosexistiska, rasistiska och patriarkala idéer.

Kalla mig gärna pk om det handlar om att bejaka mänskliga rättigheter. Kalla mig pk om det är att följa en konvention att ta forskning och kunskap på allvar.

För att kunna arbeta för att drastiskt minska sexualiserat våld måste vi samtidigt bojkotta och utöva motstånd mot rasistisk och antifeministisk retorik!

/Robert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".