Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal med giftig rök som sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Räddningsledaren uppmanar alla personer som befinner sig i området att bege sig därifrån. Ni som bor i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)
En podd om sex - med Filippa Rosenberg

Diskussion av beskrivning av identiteter

Publicerat fredag 10 januari 2014 kl 09.15

Efter att jag publicerade den här listan (Bästa filmerna till mellandagarna) fick jag kritik.

Kärnan i kritiken är hur jag beskriver/benämner personers identiteter. Som hbtq-person tycker jag att begrepp som vi använder för att beskriva våra identiteter är viktiga – och välkomnar därför kritik, diskussioner och reflektioner kring begrepp.

Jag vill i detta inlägg förtydliga hur jag tänkte när jag skrev filmtipsen och diskutera kritiken. När jag skriver om trans*frågor utgår jag ofta från bland annat transformering.se – en bra sajt om kön och trans*. En bra grundregel är formuleringen från transformering.se: ”Det som definierar en persons kön är den personens könsidentitet, alltså så som den själv känner sig”.

I listan beskriver jag Ma vie en rose (1997)” som ”franskt drama om att som biologisk pojke fundera på sin könstillhörighet”. Denna formulering kritiseras för att jag använder begreppet ”biologisk pojke”. Den benämningen valde jag för att jag upplever att filmen själv lyfter upp könsroll i relation till biologiskt kön, att filmen själv ställer dessa mot varandra. Bland annat visas idéer om det ”biologiska könet” då huvudkaraktären reflekterar över kromosomer.

Lawrence Anyways (2012) beskrev jag i listan som ett ”fantastiskt melodrama om Laurence som vill vara kvinna. Men, hur ska hens flickvän ta det?”. Kritiken jag fått handlar om att jag beskriver att Lawrence ”vill vara kvinna” och sedan använder pronomet ”hen”.

Rent generellt sett så här funkar det: är identiteten en kvinna – så är det en kvinna. Punkt. Det ligger en viktig identitetspolitisk poäng i det. Jag vet inte rollkaraktärens självidentitet –men utgick bland annat ifrån filmens hemsida, men jag tar till mig av hur det ses som nedvärderande, att köna fel (och i denna film specifikt så handlar filmen också om att Laurence alltid sett sig som kvinna)– och kommer att ändra beskrivningen. Jag kommer beskriva Laurence Anyways så här: ”fantastiskt melodrama om Laurence som kommer ut som kvinna – och hur denna process påverkar arbete och kärlekslivet”.

Den tredje filmen som jag fått kritik för i listan är Transamerica (2005). Jag skrev ”En MtF (Male to Female) reser genom USA med sin son. Det blir också en resa till acceptans”. En kritiker menade att här ”att "en mtf" är en objektifierande formulering (tänk "a gay")”. Transformering.se beskriver begreppet mtf som att ”det är ett ord som ofta används för att beskriva vilken resa en transsexuell person gör eller har gjort”. Det är också en hel del filmkritiker som använt sig av liknande formuleringar, bland annat beskrivs filmen på transformering.se som ”A pre-operative male-to-female transsexual takes an unexpected journey when she learns that she fathered a son, now a teenage runaway hustling on the streets of New York”.

Nu tänker jag att ordet mtf inte kanske blev till fullo bra. En del identifierar sig som MTF  - och det kan vara ett neutralt begrepp, men det finns också en del personer som inte gillar det för att det sätter det biologiska könet före könsidentiteten och kan låta patologiserande. Transformering.se skriver exempelvis att ”om man är MtF-transsexuell vill man kallas tjej eller ibland transtjej eftersom det är så man ser sig själv”. Nu är det ju svårt att veta huruvida rollkaraktären skulle tycka om formuleringen mtf-transsexuell, men jag kommer att ändra formuleringen till: ”en transsexuell kvinna reser genom USA med sin son. Det blir också en resa till acceptans”.

Vi på Ligga med P3 uppskattar era infallsvinklar, kritik och synpunkter och arbetar ständigt för att förbättra oss för att göra allt tillgängligt för alla. Tack för era synpunkter- vi kommer bära med oss de i framtiden.

Varma hälsningar, Robert

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".