Lars Palmgren:

"En politiskt polemisk figur"

Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lars Palmgren ger sin bild av årets nobelpristagare i litteratur, Mario Vargas Llosa:
Årets litteraturpristagare, peruanen Mario Vargas Llosa, har alltid varit en politiskt polemisk figur i Latinamerika. Men samtidigt en av de författare som säljer bäst och som alla känner till.

När Mario Vargas Llosa ställde upp i det peruanska presidentvalet 1990 mot Alberto Fuijimori var det många som förutspådde slutet på hans litterära karriär. Så blev det inte.

Vargas Llosa har alltid varit en disciplinerad författare som regelbundet kommer med nya romaner och samtidigt lika regelbundet skriver kolumner i den spanska dagstidningen El Pais, som reproduceras i många stora latinamerikanska dagstidningar.

När jag träffade honom då 1990, strax efter valnederlaget verkade han närmast lättad. Han beklagade att den politiska kulturen i Latinamerika fortfarande dominerades av bombastisk retorik och starka män. Inte av idéer och demokratiska organisationer.

Han lyfte gång på gång fram Sverige som det efterföljansvärda exemplet. Han ville, suckade han, gärna se en politiker som Per Albin Hansson i ledningen för Peru, men insåg samtidigt att han själv knappast var av det virket.

Liksom alla latinamerikanska författare började Vargas Llosa långt till vänster och var en beundrare av den kubanska revolutionen. Men det var också den kubanska revolutionen som fick honom att lämna vänstern.

Det berättas att han när den kubanska ledningen började driva tesen "innanför revolutionen allt, utanför revolutionen intet" hamnade i ett våldsamt gräl med sin gamle vän Gabriel Garcia Marquez som slutade med att Garcia Marquez fick sig en rejäl snyting.

Men Vargas Llosa har också skildrat den latinamerikanska, fram för allt den peruanska vänsterns dilemma i sin litteratur.

"Historien om Maita" och "Berättaren - El Hablador" är böcker som skildrar hur vänsterns avantgardteorier lett den till närmast tragisk isolering, men också om hur när den lyckas penetrera den indianska världen har förvandlats till en oförsonlig kraft som nästan liknar svart magi. Just det som hände med nu nästan helt bortraderade gerillarörelsen Sendera Luminoso.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".