Ung kvinna söker jobb på Arbetsförmedling

Ut i arbetslivet med instegsjobb

Den 1 juli börjar regeringens satsning på instegsjobb. Bara i år går 100 miljoner kronor till projektet och från och med nästa år så mycket som 400 miljoner kronor årligen.

Syftet med insatsen är att nyanlända invandrare snabbare ska få jobb efter att de fått uppehållstillstånd.

Reporter: Liv Heidbüchel

Instegsjobben skapades framför allt utifrån Migrationsverkets beräkningar att 20 000 flyktingar från Irak väntas komma till Sverige i år och runt 10 000 ytterligare väntas komma från andra länder. Med instegsjobben avses lönesubventioner på ett halvt år både inom privat och offentlig sektor.

En privat arbetsgivare kan få upp till 75 % av lönen subventionerad, inom offentlig sektor gäller 50 %. Ams är en av de inblandade aktörerna och Göran Ferm, ansvarig för integrationsfrågor på ams, är positiv.

- Många gånger är det så att arbetsgivaren tycker att begränsade språkkunskaper är det största hindret att man inte anställer nyanlända arbetskrafter. Och nu finns det ju en möjlighet för arbetsgivaren på lite tryggare sätt att prova en nyanländ arbetskraft trots att man inte behärskar det svenska språket fullt ut.

Kritiker har tidigare framhållit att instegsjobben kommer att försvåra ännu mer för invandrare på arbetsmarknaden. Redan nu är en tredjedel av alla invandrare i Sverige arbetslösa. Och med instegsjobben kan konkurrensen om jobben komma att hårdna ännu mer. Men Göran Ferm avfärdar den kritiken.

- Det som jag tycker är att regeringen har en ganska sund syn på att man under den första tiden i Sverige ska gå in i säråtgärder. Sen är det de generella arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ska fungera. Någonstans måste det till ett systemskifte och det är det som man gör nu.

- Men det är inte så att de personer som inte får ett instegsjobb står lottlösa. Vi har ju ett antal olika program för att man snabbt ska komma in på arbetsmarknaden. Så jag ser inte att det skulle vara några problem.

Göran Falm är övertygad om att det i princip finns jobb åt alla nyanlända och det behöver absolut inte vara enklare städjobb eller andra hushållsnära tjänst.

- Nej, absolut inte. Det är ju utifrån sin utbildningsbakgrund och kompetens man har med sig man matchas gentemot en lämplig arbetsgivare. Så det är inte alls begränsad till några hushållsnära tjänster.

Att hitta lämpliga arbetsgivare och sen tillsätta upp till 30 000 tjänster inom kort tid, kommer ändå att bli en utmaning för kommunerna och för ams. Men hur ska man då kunna mäta ams framgångar?

- De har jobben registreras ju i våra system som alla andra arbetsmarknadspolitiska program så det är bara att titta.

Men när måste de 30 000 som väntas komma i år ha blivit placerade?

- Det finns väl ingen gräns för när de ska ha blivit förmedlade. Men så snabbt som möjligt. Senast efter 18 månader ska man ha kunnat bli erbjuden den här insatsen.

Och om ni inte lyckats med det, vad händer då?

- Då finns det ju självklart andra typer av insatser.

Liv Heidbüchel/ Radio Sweden

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".