Hans Bergman
Klimatfrågan

Tuffa krav på Sverige

Ett invecklat program med olika spår har satts igång om hur EU ska lyckats reducera växthusgaserna med 20 procent fram till 2020. Reaktionerna i såväl Sverige som i övriga EU-länder har varit för och emot. Men det kan ta upp till ett år innan beslutet tas av EUs parlamentet.

Reporter: Alberico Lecchini

Sverige måste sänka sina utsläpp av koldioxid och andra gaser med 17 procent fram till år 2020, enligt EUs förslag.

Detta är det FÖRSTA spåret som den svenska regeringen tycker är tufft men menar att det kan uppfyllas genom åtgärder inom transportsektorn, bostäder, jordbruk,mm.

Ett hårt mål men hanterbart, säger också Hans Bergman, EU-Kommisionens klimatexpert när han i Stockholm presenterade EUs klimatprogram inför media.

Några förespråkare för ett lägre sparmål har framställt EUs krav på Sverige som orättvist eftersom Sverige har gjort så mycket de senaste decennierna för att minska koldioxidutsläppen. Men Hans Bergman påpekar att det hela verkar vara delvis ett missförstånd.

Sverige måste öka sin andel av förnybar energi med 9 procent, dvs från 40 till 49 procent. Denna förnybara energi kommer från vatten, vind och sol, men inte från kärnkraft trots att denna energikälla inte släpper ut koldioxid.

Den här nya satsningen på förnybar energi påverkar en del av den tunga industrisektorn som protesterar eftersom man anser att elpriserna kommer att öka och leda till att man tappar konkurrenskraft.

Hans Bergman tycker däremot att utläppshandeln, som bara innefattar industri- och energiproduktionssektorn (detta är det TREDJE spåret) kommer att kompensera fördyringen, eftersom det nya sytemet ska gälla inom hela EU och bli fördelaktigare för de svenska företag som redan idag har konkurrensfördelar pga den tekniska utvecklingen. Denna handel ska börja gälla efter 2012.

Det som förändras är att handeln med utsläppsrätter i framtiden ska bli striktare och innebära en viss ökad kostnad för de enskilda företagen.

När EU gjorde en kalkyl på hur mycket hela EU skulle spara om man uppfyllde målet att minska växhustgasutsläppen 2020, blev resultatet följande: med ett pris på olja som då var 61 dollar per fat skulle EU-länderna spara 450 miljarder kr per år. Men det är inte bara näringslivet som är missnöjda med åtgärderna trots den hypotetiska vinsten, miljörörelsen tycker förstås att målet är för lågt.

Ett missnöje som Hans Bergman kommenterar på följande sätt:

- Det är deras roll att trycka på och tänka på det sättet - och det ska man respektera. När både näringslivet och miljörelsen är missnöjda kan vi dra som slutsats att man har handlat rätt...

NYHETSDESKEN/A.L.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista