Lars Werdelin och Toumai - en av våra förfädrar.

På resa med rekonstruerade urfäder

Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm öppnar den 12 februari utställningen ”Den mänskliga resan”. Denna utställning om människans uppkomst och utveckling under de senaste sju miljoner åren är kopplad till klimat- och miljöförändringarna. Den annonseras ut som världsledande och har den mest omfattande samlingen av mänskliga rekonstruktioner. I onsdags öppnade museet sina dörrar för en förhandsvisning.

”Den mänskliga resan”, Naturhistoriska riksmuseets utställning, ryms på 400 kvadratmeter. Det är en överskådlig men lärorik, vacker och emotionell utflykt genom 7 miljoner år. Resan fylls med insyn, kunskapen och möten med människoarter, med sig själv och med frågan - hur vandrade mina egna förfäder?  

10 verklighetstrogna rekonstruktioner av 7 människoarter och deras möte med naturen och med klimaten som mötte dem under deras vandring i tid och rum är det centrala temat – men denna resa har människan inte gjort ensam.

Lars Werdelin, paleontolog och vetenskapligt ansvarig för utställningen, berättar och visar att även djur påverkades genom denna resa. Hästar kunde vara mat åt dåvarande fåglar – proportionerna var annorlunda då - säger han och han förklarar hur klimatet har gjort så att vi, djur och människoarter har förändrats i storlek och utseende.

”Klimatet har påverkat oss långt innan vi börjat påverka klimatet”- säger Lars Werdelin och visar logiken i jordens orbitala variationer som ligger till grund för den så kallade Milankovitch-teorin. Det som den serbiske astrofysikern påvisade för ca 80 år sedan har fått sin vetenskapliga renässans, sin plats i dagens klimatanalyser – och en plats på Naturhistoriska riksmuseet. Ett pedagogiskt budskap är viktigt för utställningen, det är Susanna Edvall och en av utställningens arkitekter Karin Ahlgren överens om, men det emotionella är lika viktigt. 

Känslor finns i blicken säger fransyskan Elisabeth Daynés, konstnären som utgår från arkeologiska skelettfynd i synnerhet från kranier för att återställa verklighetsbilden av människoarter – och nu är de här: 10 individer, de flesta med sina verkliga ansikten – såsom den redan kända Lucy, hon vars art levde för 3,9 till 2,9 miljoner år sedan är Lars Werdelins klara favorit: - Det är någonting i hennes blick som säger att hon vill ha det roligt.

Att få våra förfäder så levande är en process som tar tid - säger skulptören Elisabeth Daynés, en av världens främsta på området.

-Jag närmar mig dem pö om pö då jag rekonstruerar allt från musklerna i deras ansikten till ansiktsuttrycken. En del har karisma – säger hon och visar mot Toumai, en byst av en tidig förfäder som levde för 6,5 miljoner år sedan och som troligtvis är den äldsta upprättgående av oss.

- Dessutom var han inte aggressiv säger Elisabets Daynés när hon talar om varför just denna art är hennes favorit och hon fäster en gång till sin blick på Toumai, så kallad för att även forskarna nog har svårt att uttala: Sahelanthropus tchadensis. 

Elisabeths arbete är centralt på utställningen. Men det går att skåda på många andra platser runt om i världen och bilder på hennes rekonstruktioner finns att hitta i många tidningar och böcker.  

Men att se dem så här, nästintill levande är något oemotståndligt - säger intendenten Lars Wedelin som ger löfte om att dessa nästintill levande individer om ca ett år kommer att berikas med en till. Då får Naturhistoriska riksmuseet tillåtelse att visa rekonstruktionen av den senast upptäckta Homo Floresiensis - kallad så för att den upptäcktes på ön  Flores i Indonesien De var en meter långa, hade huvuden av en grapefrukts storlek och de jagade dvärgelefanter - ungefär sådana som nu finns att skåda på utställningen om Den Mänskliga resan.

*På utställningen precis som nu i inslaget hörs musik som hittar sin inspiration och sitt ursprung precis som mänskligheten – i Afrika:  östafrikansk instrument kora i musiken som är skriven enbart för utställningen. Kompositören är Andreas Unge.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".