Romska nationaldagen firas på flera orter i landet

Romernas nationaldag

Vad är romsk identitet? Finns det verkligen en enhetlig bild om hur romerna ser ut eller finns det en mer komplicerad och nyanserad bild som det svenska samhället blundar för?

SR International, Romaniredaktionens Adam Szoppe och Veli Brijani intervjuar Robert Brisenstam, ung resande rom som studerar till advokat.

Den romska nationaldagen firas världen över den 8 april, national dagen har firats av romerna världen över sedan 1971 och i Sverige sedan 2001.

Romerna firar för att Förenta Nationerna (FN) erkände romerna som en internationell minoritetsgrupp. Detta skedde vid den första romska kongressen i London 8 april 1971.

Då infördes också den romska flaggan med ett rött hjul mot ett blått och ett grönt fält.
Romer har funnits i Sverige i minst 500 år och språket romani är sedan år 1999 ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk.

DEN ROMSKA HISTORIEN

Romerna kommer enligt forskare ursprungligen från Indien. Från Indien utvandrade romerna i början av 700-talet. Ingen vet riktigt varför romerna började sin utvandring. Det kan ha varit pga. krig, svält, regimskifte eller något annat som påverkade romerna så mycket att man började att utvandra genom Asien och till Europa.

Romerna anländer till Europa år 1312 och då landsteg de på den grekiska ön Kreta. Grekerna döper den märkliga folkgruppen till ”atsinganos”, vilket betydde de främmande eller den svarta främlingen. Benämningen ”atsinganos” förföljde romernas vandring över Europa och ändrades från land till land. ”Atsinganos”, ”tsingari”, ”gitanos”, ”gitan”, ”zigeuner”, ”zigöjner”, ”zigenare”, ”gipsy”, ”tzigan” m.fl.

Romerna själva kallar sig för rom (uttalas ROM) vilket betyder människa.

År 1939-1945 ( andra världskriget ) mördades omkring 1 miljon romer i koncentrationsläger av nazister runtom i Europa. Många romer mördades även ute i skogarna av vanliga människor som såg sitt tillfälle att bli av med romerna under nazitiden. Nazisterna tillfångatog många romska barn och utförda grymma experiment på dem. De romer som överlevde nazisternas förföljelse var många gånger de romer som underhöll nazisterna med romsk musik. Romerna har tyvärr inte uppmärksammats på samma sätt som t.ex. judarna och deras öde i Förintelsen. Den tyska staten erkände inte förrän i början på 1980-talet att även romer föll offer för Förintelsen och nazisternas ideologi.

Romerna fick inte bo kvar mer än tre dagar på samma plats, annars kom dåtidens polis och körde iväg eller fängslade romerna. Romerna tvingades alltså till ett ständigt kringresande liv i utanförskap och utan någon som helst sympati från samhället. Romerna fick varken döpas, vigas eller begravas i den svenska kyrkan vilket ledde till att romerna själva fick utse människor ur den egna gruppen med uppdrag att döpa, viga och begrava romer. Romerna hade heller ingen rätt till sjukvård vilket ledde till att många romska nyfödda barn dog av kylan eller sjukdomar som de fick av det kringresande livet. Många äldre romer lever idag fortfarande med kroniska sjukdomar som är ett direkt resultat av det liv de har fått leva i Sverige. Genom att inte tillåta att romer fick stanna kvar mer än tre dagar på samma plats kunde de heller ej mantalsskrivas, dagens folkbokföring. ”Är man inte mantalsskriven så kan man heller inte få en fast bostad eller gå i skola” sa den svenska lagen. Det i sin tur ledde till att varken romska barn eller vuxna kunde läsa eller skriva. De var sk. analfabeter.

Nu tror du som läser att detta var säkert för 300 år sedan. Då tror du fel. Rätt till skolgång för romer och rätten till en fast bostad fick romerna först 1959. Alltså efter 447 år!

1959 tyckte romerna i Sverige att det var nog med statens tyranni. Romer från hela Sverige med krav på att deras barn skulle få gå i skolan som alla andra svenska barn. De var ju trots allt svenska medborgare! De ställde även krav på att romerna skulle få fasta bostäder och inte tvingas leva det kringresande livet utan slut längre. Sveriges regering var väldigt motvillig till romernas enkla krav. Efter att inhemsk och utländsk mediebevakning uppmärksammat romernas situation i Sverige gav regeringen motvilligt efter för romernas krav. Landet som hade ett rykte om sig som en fördomsfri och demokratisk stat och fördömde diskrimineringarna mot de svarta i t.ex. USA blev plötsligt ställd i rampljuset. En ny lag tillkom som gav alla romer rätt till skolgång och fasta bostäder. Men det skulle ta hela 4 år för det svenska samhället att acceptera den nya lagen. Många skolor och rektorer nekade romska barn att börja i deras skola trots den nya lagen och många hyresvärdar ville inte ha ”zigenare” som hyresgäster.

Bostad, förr och nu
Förr i tiden levde alla romer i tält av olika modeller, enkla av indiantyp, större likt dagens festtält. Under 1900-talet flyttade de flesta romerna in i husvagnar. I tälten eldade man i gamla oljefat för att hålla värmen och oljefaten användes även som en spis då locket blev väldigt varmt och kunde användas som dagens spisplattor. I husvagnarna eldade man med ved i egentillverkade eldkaminer. Man var fortfarande tvungen att flytta från plats till plats ända fram till 1959 då de flesta romerna i Sverige började få tillgång till riktiga moderna lägenheter. I tälten och husvagnarna var man många som delade platsen, föräldrar, barn, farföräldrar, svärdöttrar och svärsöner, allt efter mån av plats. När romerna flyttade in i de moderna lägenheterna delades även familjerna upp allt efter mån av lägenheter. De en gång så stora familjerna splittrades och fick nu bo mer enskilt och kanske inte ens i samma stad. Idag bor de flesta romerna i moderna lägenheter, vissa bor i egna hus. Men inga romer är idag tvungna att resa från plats till plats längre. Idag reser romerna på sommaren och av egen fri vilja, på semester t.ex. En rolig grej när romerna är på semester och t.ex. campar så är det inte sällan att romerna har stora och fina husvagnar med all tänkbar komfort medan andra icke-romer ligger i sina små tält och har ett litet gasolkök med en liten gryta puttrande på. Vem är rom idag?

Sverige har sedan 1999 erkänt romerna som en nationell minoritetsgrupp tillsammans med samerna, judarna, tornedalingar samt sverigefinnar. Även språket romanés eller romani chib är ett nationellt minoritetsspråk. Detta betyder att Sverige nu får ett större ansvar att stödja romerna i deras bevarande av den romska kulturen samt främja det romska språket. Den svenska staten förpliktar sig även att ge det romska språket större utrymme i media såsom radio och TV.  Romerna har idag på egna initiativ grundat två romska kulturcentra, en romsk tidning samt två romska radioprogram. I Sverige lever ungefär 25  000 romer vilket är mycket i sig men jämfört med andra länder i Europa är romerna i Sverige en väldigt liten minoritetsgrupp.  

I Europa lever ungefär 15-20 miljoner romer. Flest romer finns i Rumänien och Bulgarien, där lever 2 – 3 miljoner romer. De flesta romerna i Europa lever fortfarande under väldigt dåliga förhållanden och de flesta är inte folkbokförda. Därför kan ingen exakt nämna antalet romer.

Romer finns även i Nord och Sydamerika, Asien, Afrika och Australien.

Dagsläget
Idag kan man tro att romerna lever ett liv i frid och fröjd men detta är långt ifrån sanningen. I flera av världens länder lever romerna ett liv i misär och ofta utanför majoritetsbefolkningens civiliserade samhälle. Romerna tvingas leva långt utanför byar och städer och ofta utan tillgång till vatten och el. I vissa länder som t.ex. Sverige lever romerna ett mer behagligt liv, dock ej utan diskriminering och fördomar. I Sverige fortlever fortfarande fördomar mot romer vilket leder till att majoritetsbefolkningen ofta diskriminerar romerna. På såväl arbetsmarknaden som bostadsmarknaden diskrimineras romerna och tvingas till att bo i sk. ghettoområden eller tvingas leva på försörjningsbidrag då ingen arbetsgivare vill anställa en rom. Tyvärr är det även många butiksägare och andra inom näringslivet som vill hålla romerna borta från sina affärer och bensinstationer. Fastän det idag är förbjudet att diskriminera människor så sker det dagligen att romer diskrimineras i Sverige och i resten av världen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".