Cancerfondens Mustaschkampanj

Oenighet om prostatascreening

I veckan drog Cancerfonden igång Mustaschkampanjen. Det handlar om att skapa uppmärksamhet kring den vanligaste cancerformen som män drabbas av, prostatacancer. I Sverige diskuteras alltjämt ifall alla svenska män ska testas eller ej.

Prostatacancer är den vanligaste formen av cancer hos svenska män. Varje år får omkring 9.000 personer diagnosen. Dödligheten är också stor: 2.500 svenskar dör i prostatacancer årligen.

Forskningen kring sjukdomen kräver större resurser, och experter och allmänhet behöver bättre kunskaper. Det menar Cancerfonden som under maj månad därför genomför en landsomfattande insamlingskampanj under namnet Mustaschkampen.

Under tiden spetsas på nytt de olika uppfattningarna om huruvida man borde eller inte borde erbjuda en massundersökning bland svenska män.

Professor Bengt Westermark är ordförande i Cancerfondens forskningsnämnd, och han säger att det största problemet är att det ännu inte finns några bra metoder för att tidigt skilja på vad som kan bli en aggressiv cancer och ofarliga förändringar:

-Vi kan hitta cancrar tidigt men vi kan inte skilja ut de som inte kommer att ge några symptom, de som inte kommer att bli livshotande, från dem som kommer att bli mer aggressiva, säger han.

Bengt Westermark menar att bristerna hos det nuvarande PSA-testet, som tas genom ett blodprov, gör att det är opålitligt som instrument för en masscreening bland män.

-Det är ett mycket känsligt test. Problemet är att det inte är specifikt - det kan alltså inte skilja mellan farliga och ofarliga tillstånd, säger han.

Samtidigt är landets patientföreningar av en annan åsikt. Det finns totalt 27 föreningar i landet, en av dem är ProLiv där Olof Söderlind är styrelseledamot, och han säger att Prostatacancerförbundet är för en allmän screeningsundersökning:

-Det är tämligen självklart att vi är det. Bara det att så många har så olika uppfattningar borde ju vara en signal till att någonting är fel. Det är ett systemfel. Och det är inte bara i Sverige som det är så utan i Norden också.

Olof Söderlind kämpade för några år sedan själv mot prostatacancern. Han vet vad en tidig och rätt diagnos kan betyda, och han menar att alla män borde ha rätt till ett test.

Professor Bengt Westermark menar att en masscreening med dagens metoder skulle kunna leda till att man behandlar i onödan, eller ännu värre att man missar att behandla i mer akuta fall.

Men, säger Olof Söderlind från patientföreningen ProLiv, ett sådant test är bara en början. Diagnosen ställs inte enbart på grund av det, säger han:

-En skicklig urolog gör inte bara ett PSA-test, utan gör ytterligare tester: känner på prostatan med fingret och tittat på biopsin, alltså vävnadsproven. Det är först då som man kommer på det att det kan vara en cancer. 

De här diskussionerna om för och emot en masscreening har fått ny aktualitet i och med att USA:s inflytelserika urologförbund, AUA, nu rekommenderar att alla män över 40 år ska få göra PSA-testet om de vill. Här i Sverige krävs det en remiss från läkare för att få göra testet. 

Olof Söderlind från patientföreningen ProLiv, tycker att den amerikansk hållningen är bättre än den svenska, och han påminner om dödligheten i prostatacancer:

-2.500 dör i Sverige varje år. Det är 65 personer per 100.000. Varje år! Om man jämför med USA och antalet döda där, så har du någonstans runt 27 personer per 100.000. Det betyder att om vi applicerar de amerikanska procentantalen på den svenska befolkningen så får vi en överdödlighet på närmare 1.500 personer. Varje år! Det är tre gånger så många som trafikdödade, fallolyckor och massa andra.

Olof Söderlind jämför också prostatacancern med den för kvinnor vanligaste cancerformen, bröstcancer:

-Det är mycket stor skillnad mellan antalet döda i bröstcancer och döda i prostatacancer. I de högre åldersgrupperna så är det ungefär 20 procent skillnad. Varför har vi det? Kan det ligga något i det att du får en tidigare undersökning? Kan det ligga något i att USA har uppmärksammat de här frågorna på helt annat sätt än här i Sverige - vi vet inte. Vi vet bara att det är så. Men att det är så många som dör kan inte vara försvarbart, säger Olof Söderlind från patienförening ProLiv.

Han och professor Bengt Westermark från Cancerfonden är i alla fall eniga i en fråga. Nämligen att rätt och tidig diagnos är avgörande. Och enligt Bengt Westermark kommer vi ganska snart att få möjlighet till det:

-Jag tror att det är helt realistiskt att vi ska kunna få ett test som tillsammans med PSA-testet kommer att vara avgörande. Det kan antigen vara blodprovmarkör eller ett gentest med vilket man kan påvisa att individen bär på riskgener för en aggressiv prostatacancer. Och då pratar jag om ett test som kommer att bli tillgängligt om några år.

Reporter: Olgica Lindquist

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".