Demonstration utanför Slottet i Stockholm

Första steget mot en gemensam asylpolitik inom EU

På torsdagen beslutade EU-parlamentet i en första omröstning om nya riktlinjer för ett gemensam asylpolitik. Parlamentet vill stärka det europeiska asylsamarbetet och de asylsökandens rättigheter. Framförallt handlar det om mottagandevillkoren där ledamöterna anser att länderna behöver visa en betydligt större solidaritet sinsemellan.

EU-parlamentet vill att medlemsländerna ska ta emot även de som beviljats asyl i ett annat medlemsland, för att hjälpa de medlemsländer som på grund av sitt geografiska läge tar emot många asylsökande.

Ledamöterna vill även se att bland annat garantier för försörjning, boende, arbete och hjälp på si tt eget språk följs. De vill också att det visas en större hänsyn i asylprocessen för gravida, tortyroffer och minderåriga, och att förbud att hålla ensamkommande barn i förvar gäller i hela EU.

Parlamentet vill också ha en ny europeisk byrå för samarbete i asylfrågor.

Den svenske migrationsministern Tobias Billström var nöjd med parlamentets förslag:

-Det här är jättebra. Det här asylpaketet blir en bra grund för det svenska EU-ordförandeskapet att fortsätta förhandlingsarbetet, säger han.

Bland de som arbetar med asylfrågor får de här första förhandlingsresultaten positiv respons:

-Det är positivt att EU visar en stark vilja att höja rättsäkerheten i asylfrågor, och att parlamentet och kommissionen visar sig vilja lösa en del allvarliga problem som idag kännetecknar den europeiska asyl-, och migrationspolitiken, säger Liv Feijen från FN:s flyktingkommissariat.

EU har planerat för en gemensam asylpolitik i tio år. Under tiden har det tagits en del beslut - dock inte alltid till de asylsökandes fördel.

Idag måste alldeles för många flyktingar ta ohyggliga risker för att kunna ta sig till ett land där de kan söka asyl. Och även om de lyckas med att komma in i EU, så väntar nya problem. Enligt dagens regler, och den så kallade Dublinförordningen, så måste de som söker asyl göra det i det första EU-landet som kommer till. Något som belastar vissa EU-länder särskilt hårt, men det är ändå de asylsökande som drabbas mest. Michael Williams är vice ordförande för Flyktinggruppernas och Asylkommittéernas Riksråd, FARR.

-Men nya tillämpningar av Dublinförordningen bler det mer rättsäkert för de asylsökande. Till exempel undviker man familjesplittring och ger människor rätt att överklaga. men alla enskilda länder måste ju gå med på det, och oftast gör de inte det, säger Michael Williams på FARR.

Han riktar kritik mot migrationsministern, och säger att han använder flyktingarna för att läxa upp vissa länder.

-Tobias Billström är t.ex emot att man tillfälligt inte skulle skicka folk till Grekland. Han vill läxa upp Grekland genom att skicka dessa mänskliga torpeder för att tala om att ”Ni har också ett ansvar”. Vi i FARR oroar oss för vad konsekvenserna blir för dessa människor som används i en slags politisk strid med Grekland utan att ta hänsyn till individen, säger Michael Williams.

En gemensam asylpolitik kommer att ändra på praxis, men frågan är i vilken grad? Att ha gemensamma lagar betyder inte alltid att de även kommer att tolkas och tillämpas på samma sätt säger FN:s flyktingkommissariatet Liv Feijen:

-Nästa steg är nu att implementrera de nya reglerna, så att praxis följs i alla länder i Europa, vilket inte är fallet för närvarande, säger hon.

Michael Williams på FARR säger att det inte är en lätt väg som ligger framför EU, men att ett gemensamt system skapar bättre möjligheter att höja nivån för fler, än om man skulle låta varje land fatta beslut själva om vilket asylsysten de skulle ha:

-En del skulla bara dra ned rullgardinen och säga: ”Vi tar inte emot”, säger han. 

EU-parlamentarikerna visade i omröstningen att de vill sätta stopp för den godtycklighet som finns i asylbehandlingen, som närmast liknar ett asyllotteri. De som söker asyl i EU ska få garantier om att deras ansökningar behandlas så objektivt och samstämmigt som möjligt.

Nu ska EU:s Ministerråd granska förslaget från parlamentet, sedan kommer den parlamentariska diskussionen att återupptas under det svenska ordförandeskapet, för att enligt regeringens förhoppning beslutas i ett nytt Stockholmsprogram under det svenska EU-ordförandeskapet.

Migrationsminister Tobias Billström lovar att den svenska ordförandeskapet kommer att stå som en sorts garant för att besluten ska följas upp och han tror att det finns goda förutsättningar att lagen tillämpas, men han säger att det fordras att EU-kommissionen gör sin del av jobbet:

-Därför är det viktigt att den finns ett ordförandeskap, som det inkommande svenska, som hela tiden ser till att upplysa kommissionen om vikten av att kontrollera och gå igenom ifall olika medlemsländer lever upp till kraven, säger migrationsminister Tobias Billström.

Reporter: Olgica Lindquist

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".