Östersjömiljön i fokus när Sverige leder EU

Övergödning, överfiske, oljeutsläpp och föroreningar.

Kring detta har det mesta av rapporteringen om Östersjön kretsat på senare år. Men nu tas ett EU-initiativ för att både få till stånd ett renare hav, men också för att stärkta det ekonomiska samarbetet i regionen.

Den kallas Östersjöstrategin, och att få EU:s regeringschefer att ställa sig bakom den är en av de prioriterade frågorna under det svenska EU-ordförandeskapet under det andra halvåret i år.

Lasse Gustavsson, Världsnaturfondens svenske ordförande, välkomnar satsningen:

- Strategin öppnar för något som vi tycker är oerhört viktigt, nämligen att man integrerar olika politikområden. Att man slutar se haven, antigen som en plats där man fiskar, eller ett ställa där man åker båt, eller ett ställe man bygger vindkraftverk, utan att man ser havet som ett system, som måste planeras som ett system, säger Lasse Gustavsson.

Det var för ett och ett halvt år sedan som EU-ländernas ledare uppdrog åt EU-kommissionen att ta fram en speciell strategi för Östersjön och Östersjöregionen, med målet om ett renare hav och ett närmare ekonomiskt samarbete för att öka välståndet i området.

Bakom det här uppdraget låg förstås de många larmen om Östersjöns dåliga miljö: utfiskning, övergödning, miljögifter, rubbade ekosystem.

Men också det faktum att åtta av nio Östersjöländer - efter östutvidgningen 2004 - även är EU-medlemmar. Att närma framför allt de baltiska länderna till grannarna i norr har setts som en viktig EU-strategi.

Nyligen (10/6) presenterade EU-kommissionen sitt förslag, som innehåller en aktionsplan med 80 särskilt utvalda projekt.

Men inget av projekten är nytt, och inte en enda extra euro skjuts till. Istället handlar Östersjöstrategin om en bättre samordning, säger Pierre Schellekens, som är chef EU-kommissionens Stockholmskontor.

- För Östersjön och Östersjöregionen, så får du med dig hela EU:s struktur, det vill säga att vi lyfter detta till ett högt politiskt plan, till regeringschefer och EU-kommission, för att verkligen förbättra situationen runt Östersjön. Det är det första. Och sedan när det gäller finansiella medel, så handlar det framför allt om att använda de finansiella resurser som finns på ett bättre sett, att fokusera de finansiella resurserna. Det handlar om ungefär 50 miljarder euro, vilket motsvarar 500 miljarder kronor, från EU:s sida till Östersjöregionen, och att man ska använda dem på ett bättre sätt, på de områden som vi har identifierat som särskilt viktiga: miljö och ekonomisk tillväxt och så vidare, säger Pierre Schellekens.

Och skulle Sverige lotsa igenom strategin vid EU-toppmötet i Bryssel i december, blir det också EU-kommissinens uppgift att granska att planen sätts i verket - en plan som inte bara handlar om havsmiljö och ekonomisk utveckling, utan även om energiförsörjning och säkerhet i regionen.

Konkret gäller det bland annat att få stopp för fosfater i tvättmedel i alla länder för att minska övergödningen, att sammanlänka energinäten i Baltikum med de övriga länderna samt arbeta för bättre vägnät i området.

Åtta av nio Östersjöländer är alltså EU-medlemmar, men även i det nionde - Ryssland - är det viktigt att få med sig myndigheter och politiker i ett utökat samarbete. Samtal kommer att föras, säger Pierre Schellekens.

Vad betyder då lågkonjunkturen för utsikterna att lyckas med strategin? I Lettland till exempel ligger ju ekonomin mer eller mindre i ruiner.

- Jag tror att den ekonomiska krisen snarast blir ett argument för att skynda på med Östersjöstrategin. För den handlar ju i huvudsak om två saker: dels att få en renare miljö i havet, men också om att få mer ekonomiskt dynamisk region, knyta ihop marknaderna och folken bättre, och infrastruktur och energinät, det är bra för den ekonomiska utvecklingen för alla länder runt Östersjön, säger Maria Åsenius som har ett speciellt ansvar för Östersjöstrategin.

Men tror du att finns kraft i till exempel Lettland att ägna den här strategin någon uppmärksamhet?

- Jag är rätt så förvissad om det. Jag har många kontakter med mina motsvarigheter i Riga, Tallinn och Vilnius, och det finns en klar vilja att jobba vidare med detta.

Det här blir också första gången som EU sjösätter ett regionalt samarbete av den här typen, och förhoppningen sägs vara att fler regioner ska följa efter så småningom.

Men om det är vägen mot en renare och mer välmående Östersjöregion eller bara ännu en ambitiös pappersprodukt, det återstår att se, säger Lasse Gustavsson hos Världsnaturfonden.

- Den här strategin är varken resultatet av nya pengar, nya regelverk eller nya institutioner, så den är tandlös på ett sätt. Men den är samtidigt väldigt tydligt en viljeriktning hos EU och EU-kommissionen, och de regeringar som ställer sig bakom det här. Så den är kraftfull om man vill, och värdelös om man inte vill, Lasse Gustavsson, Världsnaturfondens generalsekreterare.

Reportrar: Anders Ljungberg och Dace Vinklere.