Sverige ska lotsa EU ut ur krisen

Under Sveriges halvår som ordförandeland i EU blir finanskrisen en av de tyngsta frågorna för den svenska regeringen att hantera.

Tre stora områden finns vid sidan av klimatfrågorna. Det handlar om EU-ländernas nya stora budgetunderskott på grund av den ekonomiska krisen och konjunkturfallet. En andra fråga gäller  övervakningen av de finansisella marknaderna, och en tredje om att åter komma bort från protektionism, som har blivit tydligt när krisen slagit hårt mot till exempel fordonsindustrin.

SR International ringde upp ekonomiprofessorn Lars Calmfors för att tala om de stora utmaningar som väntar det svenska ordförandeskapet.

Lars Calmfors är professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet och ordförande i Finanspolitiska rådet, en expertmyndighet med uppgift att utvärdera den ekonomiska politiken i Sverige, och han har kritiserat den svenska regeringen för att inte stimulera ekonomin tillräckligt i dessa tider av stark nedgång.

Som EU:s ordförandeland det andra halvåret finns det alltså ordentliga uppgifter att ta tag i, samtidigt som man måste vara beredd att ingripa om det inträffar nya kriser i den globala ekonomin, säger Lars Calmfors.

- Vi får hoppas att det inte händer och att vi är genom det värsta i krisen. För den svenska regerigen gäller dett att försöka lotsa igenom de förslag om bättre system för att ävervaka de finasiella marknaderna.

Vad gäller finanskrisen och bland annat bankernas stora risktagande och brist på kreditgivning idag, så har det funnits en diskussion om att inrätta en gränsöverskridande EU-finansinspektion med tre EU-myndigheter för tillsyn av bank- försäkrings- och värdepapperssektorerna.

Det finns nu färdiga förslag i den riktningen, men Lars Calmfors ser brister.

- Förslaget som finns syftar inte till en gemensam europeisk finansinspektion utan alla länder ska vara med med väldigt många representanter. Det gäller att göra en avvägning för vad som ska bestämmas nationellt och vad som ska bestämmas på europeisk nivå. Det är tveksamt om de gemensamma organen får tillräcklig beslutskraft. Förslaget innebär att det blir bättre än tidigare, men frågan är om det blir tillräckligt bra.

Under det senaste året har EU-ländernas budgetunderskott i många fall skenat iväg, då bland annat arbetslösheten kostar stora pengar att möta.

Med en så kallad stabiliseringspolitik genom ökade utgifter och sänkta skatter har många EU-länder försökt möta krisen. Nu behövs det för framtiden en återgång till den budgetdisciplin som EU-reglerna egentligen kräver, säger Lars Calmfors och det blir då en fråga för den svenska regeringen att arbeta för:

- Många EU-länder har stora budgetunderskott idag, t ex Strbritannien och Irlands underkott är större än 10 procent av BNP, vilket inte är hållbart i längden.

EU har ett regelsystem för detta, men 2003-2005, när det rådde ganska goda tider, så sattes detta ur spel av stora länder som Frankrike och Tyskland. Regelverket urholkades också, vilket gjort det svårare att tolka hur bindande det är idag.

Det blir en uppgift för den svenska regeringen att under ordförandeskapet verka för att hitta vägar för EU-länderna att ta sig ur de stora underskotten framöver.

Ett tredje område är de tendenser till protektionism mellan EU-länderna som kommit i krisens kölvatten. Här är fordonsindustrin ett tydligt exempel, där länderna försöker värna sin egen industri och sysselsättning på andra länderas bekostnad

- Tecknen på protektionism är idag ett stort problem. Inte minst stora länder i EU tenderar att agera nationalistiskt för att skydda sin egen industri. Också här finns det ett regelssystem som länderna måste följa för att inte snedvrida konkurrensen och det blir också detta en viktig fråga för regeringen att driva under hösten, säger Lars Calmfors, professor i Internationell ekonomi och ordförande i det Finanspolitiska rådet.

Reporter: Göran Löwing