Bråttom att stoppa resistenta bakterier

Antibiotikaresistens är idag ett snabbt växande globalt problem, som av EU:s smittskyddsmyndighet ECDC bedöms som det allvarligaste hälsohotet i Europa. En stor del av faran ligger i det faktum att det saknas mediciner - läkemedelsbolagen har inte sett det som lönsamt att satsa på utveckling av nya antibiotikapreparat.

Idag anordnar det svenska ordförandeskapet en expertkonferens om antibiotikaresistens i Stockholm. Bland annat presenteras ett dokument från London School of Economics, om möjliga former för samarbete mellan det offentliga samhället och industrin, som kan driva på utvecklingen av nya antibiotikapreparat.

Socialminister Göran Hägglund är värd för konferensen.

- Hur kan vi få en förändring till stånd, som innebär att vi får fram nya livsviktiga antibiotika, som gör att vi kan undvika den situation som finns idag, att, lågt räknat, 25 000 personer dör varje år i Europa, på grund av att vi inte har nya effektiva antibiotika?, sade socialminister Göran Hägglund i P1 Morgon.

För att hejda utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier måste man minska onödig antibiotikaanvändning, och se till att det bara används när det verkligen behövs. Vårdhygienen måste också förbättras. Men minst lika viktigt är att få fram nya mediciner. Där spelar marknadskrafterna in på ett olyckligt vis, eftersom utvecklingen av nya antibiotika inte ger någon säker avkastning. Om ett nytt antibiotikum utvecklas ska det användas så lite som möjligt för att undvika att bakterierna blir resistenta. Därmed minskar lönsamheten, och det blir mindre kommersiellt intressant för läkemedelsföretagen att satsa på ett sådant läkemedel.

Andreas Heddini är läkare och biträdande statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet, och han menar att det är mycket bråttom att göra något åt problemet.

- I Sverige börjar det här göra sig påmint nu, men i andra länder är situationen mycket, mycket svår. Det finns inga preparat långt fram i den så kallade pipelinen, men det är inte så att det inte bedrivs någon forskning alls, för det gör det. Men om man ser till problemets storlek, så är det proportionellt sett för lite, det behövs större satsningar. Och de behövs nu, säger Andreas Heddini.

I augusti avled tre spädbarn i Sverige efter att ha smittats av en multiresistent bakterie. Och även om så allvarliga händelser fortfarande är väldigt ovanliga i Sverige, så blir de allt vanligare.

Utan tillgång till effektiva antibiotika kan infektioner som idag betraktas som harmlösa bli stora hälsoproblem, och medicinska behandlingar som operationer, cancerbehandlingar och vård av för tidigt födda barn kan medföra stora risker.

Att bakterier blir resistenta mot antibiotika är resultatet av överanvändning, och förekomsten av resistenta bakterier ökar hela tiden. Andreas Heddini tycker att det skrivs ut för mycket antibiotika.

- Vid de allra flesta fall av infektion så behöver man inte ta något antibiotikum, utan man får räkna med att vara hemma några dagar, och så är man kurerad. Vinsten med att ta ett antibiotikum är inte alltid så stor som man tror, för en vanlig banal luftvägsinfektion.

Just nu är ju den så kallade svininfluensan mycket uppmärksammad. Man befarar att många människor kommer att smittas, ett antal har redan avlidit, och snart kommer massvaccinationer att inledas. Samtidigt framhålls antibiotikaresistens av många som en slags ständigt pågående pandemi. Även om Andreas Heddini inte tycker att man kan jämföra de två problemen rakt av, framhåller han att problemet med antibiotikaresistens sträcker sig över mycket längre tid än en influensapandemi.

-Influensapandemierna återkommer ju med regelbundna intervall. Man får räkna med att man har ett par stycken varje sekel. Och när de drabbar så är de ju över på några månader. Men om vi då tittar på antibiotikaresistens, så är det ju där fråga om en långsam pandemi. Men det är ett väldigt, väldigt stort problem som vi kommer märka mer av de kommande åren.

Antibiotikaresistens kan också ha betydelse när en influensapandemi väl bryter ut, eftersom influensaviruset i förlängningen kan leda till sekundärinfektioner som kräver fungerande antibiotika för att kunna botas. Vid spanska sjukan, den svåra influensapandemin som härjade runt 1918, beräknar man att utav alla som dog, så var det fler än hälften som dog i just bakteriella infektioner.

- Och om man då tänker sig en situation där man har så många som är sjuka, och det inte går att behandla de bakteriella lunginflammationerna, för att man saknar antibiotika som är verksamt, så har man en väldigt svår situation, säger Andreas Heddini.

Reporter: Ingrid Forsberg