Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Förenklad Sverigebild i mångfaldsforskning

Bilden av invandraren stereotyp i mångfaldsforskning.

Allt fler svenskar har goda erfarenheter av invandrare men samtidigt tycker fler att det ska vara förbjudet att bära slöja i skolan. Det visar årets Mångfaldsbarometer, en kartläggning av svenskars attityder till invandring, som publiceras varje år av forskare på Uppsala universitet.

Syftet är att öka integrationen, säger en av forskarna bakom studien, professor Orlando Mella.

-Syftet är att underlätta integration eller att visa vilka problem och potentiella konflikter som finns i samhället, säger Orlando Mella.

Arash Mokhtari är projektledare på medieföretaget Quick Response, som granskar den svenska nyhetsrapporteringen om invandring, integration och främlingsfientlighet. Han tycker också att det kan vara intressant att se vilka attityder som finns till invandring i ett samhälle, men han ser ett problem med att ställa svenskar mot invandrare, som man gör i studien.

-Jag förstår ju att syftet i sig är gott, men frågan är om man i sina frågor inte förenklar världen eller Sverige så att det blir fördomsfullt eller stereotypt, så när du säger svenskar, vilka har de definierat som svenskar till exempel.

Ja, de svenskar som har fått frågan kan vara utlandsfödda -det är ungefär en av åtta, men de invandrare som svenskarna ska ha åsikter om definieras inte och det blir ett problem, säger Arash Mokhtari:

-Det betyder olika för olika människor, begreppet invandrare. Jag kan inte tänka mig att de skickar ut en enkät och säger; vi definierar begreppet invandrare -så här ska du tänka när du svarar på frågan.

Det är alltså hur frågorna är formulerade som utgör ett problem, men också att våra attityder är så färgade av debatten i media, menar Arash Mokhtari och ger ett exempel.

-Alltså, såhär, den frågan: "Det finns en grupp människor som inte klarar av att integrereras i vår kultur" och lever man i den här kulturen så vet man vilken grupp man talar om och det är muslimer, men muslimer är ju ingen invandrargrupp, det är en religiös minoritet; författarna kanske menade en sak, men den som läser det tolkar det på ett annat sätt.

-Det låter ju ganska negativt -de klarar inte av att integreras i "vår kultur", men det står ingenting om det är positivt eller negativt egentligen?

-Ja, frågan är också vad man har för definition av "vår kultur" också. Enkäten är etablissemanget, vår kultur, vi skickar ut enkäten till våra medborgare och så pratar man vi om några som också finns i samhället, men som inte är vi och som inte kommer att bli vi heller, det står ju i den här dualismen svenskar och invandrare, vi och dom, den finns ju lite mellan raderna.

Han ser en risk med hur resultatet sedan presenteras i media:

-Ja, absolut, vi vet ju att media är en stor stor källa för Sverigedemokrater och andra främlingsfientliga grupper och egentligen så spelar det ingen roll vad man säger för de kan vrida och vända på allting; om man säger att nio av tio svenskar vill ha mångfald, så säger de att en av tio inte vill ha det.

Och idag kan man läsa i vissa medier idag att svenskar blivit mer positiva till invandring i årets barometer, så framhåller en bloggare att 80 procent tycker att "invandrare har en skyldighet att anpassa sig till vårt lands vanor". Men Orlando Mella ser inte risken med studien. Han menar att att informationen är viktig för demokratin.

-Nej, jag tror att det är precis tvärtom, att kunna ge riktig information för debatt är viktig för demokratin. Det är viktigt att pejla attityderna därför att det kan hjälpa till att formulera riktiga politiska åtgärder för att underlätta integration av invandrare.

Men Arash Mokhtari ser en fara i att en grupp människor hela tiden definieras genom andra, som exempelvis kvinnor med slöja.

-Om en kvinna med slöja hela tiden hör att, vi får bilden av att du ska vara på ett visst sätt och statistik säger att människor på stan inte tycker om att se dig, då kanske man till slut börjar se saker som inte finns där och man börjar se sig själv som ett offer och det är en risk som finns med all forskning som går ut på att försöka hitta strukturer och orättvisor, att man utgår ifrån orättvisorna och kanske befäster dem också. Då ser man inte att man kan bryta sig ur strukturerna och inte se sig själv som ett offer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".