Franskt flyktingläger.

EU samordnar asylpolitik - men hur mycket?

EU ska harmonisera sin asylpolitik. Så har det hetat i tio år nu, ända sedan EU-toppmötet i Tammerfors 1999. Men trots att det skapats en del EU-regler på området, är skillnaderna fortfarande stora, och trots att målet är ett "gemensamt asylsystem" i EU senast 2012, är det fortfarande oklart hur gemensamt systemet verkligen blir. Dan Eliasson, som är generaldirektör för Migrationsverket, följer processen nära och han tror på skillnader även i framtiden.

- Det återstår väl att se, med de förhandlingar som ska föras. Men jag är övertygad om att det kommer att finnas skillnader mellan länderna i fortsättningen, säger Dan Eliasson.

Efter en hel del vånda så håller nu förhandlingarna om vad som i EU-apparaten kallas ett "gemensamt asylsystem i EU" på att gå in i en slutfas.

Under 2000-talet har ett antal gemensamma minimiregler på asylområdet införts i EU. Det handlar om vilket land som ska behandla asylansökan, om hur asylprocessen ska gå till och vilka rättigheter en asylsökande har under den tid som ansökan behandlas.

Dessutom finns alltså idag vissa minimiregler för vilka skäl som berättigar till asyl. Men det handlar egentligen bara om så kallade flyktingskäl, inte om några andra skyddsskäl.

Nu ska de här reglerna harmoniseras vidare, och det hela ska vara klart till 2012. Det understryks i det så kallade Stockholmsprogrammet, som kommer att antas under det svenska EU-ordförandeskapet. Det är ett 5-årsprogram för EU, där bland annat asylpolitiiken ingår.

Och att det nu satts en tydlig bortre gräns för de här förhandlingarna, det välkomnas av Dan Eliasson, även om han också ser risker med det.

- Det finns en risk att vis 2012 drar man ett streck var man står någonstans i förhandlingarna. Men samtidigt, om man inte har en press, så kan det bli samtal i det oändliga. Jag tror det är bra att man har en kontrollstation och jobbar mot ett mål. Jag tror det främjar en hög nivå och en bra kvalitet, säger Dan Eliasson.

Inom EU talar alla om ett "gemensamt asylsystem", men inget tror på fullt allvar att samma regler kommer att gälla i varje EU-land efter 2012. Snarare än ett enhetligt "system" handlar det nu om att nå en större samsyn, säger Dan Eliasson. Men samsyn om vad då?

- Jag tror att vi ytterligare kommer att höja samsynen och enhetligheten när det gäller skyddsgrunder för asyl. Jag tror vi kommer ha betydligt större enhetlighet när det gäller vilka förhållanden man ska leva under medan man säker asyl. Jag tror vi kommer att ha större samsyn när det gäller under vilka förhållanden man kan ta människor i förvar eller inte. Den typen av frågor kommer vi ha betydligt mer gemensamma regler än vad vi har idag. Sen hur långt vi kommer på den här resan återstår att se, det är väl det som ska förhandlas just nu. Men en tydlig och klart kvalitativ skillnad kommer att märkas efter 2012, det är jag helt övertygad om, säger Dan Eliasson.

 Men finns det då inte en risk, när asylpolitiken nu ska harmoniseras, att Sverige blir tvungen att sänka sin ambition på området? Nej, säger Christina Springfeldt, som är chef för enheten för asyl- och migrationspolitik på Justitiedepartementet.

- Nej, det kommer vi inte.

Hur kan du vara säker på det?

- Det är ju minimidirektiv det handlar om, och därmed så kan man vara mer generös om man vill. Utan att ha gått igenom varenda bokstav i de här förslagen, så tror jag vi ligger ganska så väl till.

Men om Grekland säger att om vi kompromissar så måste Sverige göra det?

- Det får vi se i en framtid, OM det efter Lissabonfördraget träder i kraft blir tal om att ha regler som inte är minimiregler utan en fast nivå. Det är klart, då får man börja diskutera i de termerna, men det är inget som ligger på bordet nu.

Men just när det gäller Lissabonfördraget, ser Bodil Ceballos, som är migrationspolitisk talesperson i Miljöpartiet, en stor risk att Sverige blir tvungen att anpassa sina regler till en mer restriktiv linje. Minimiregler är bra, tycker hon.

- Tidigare har det inte varit helharmoniserat. Men när Lissabonfördraget går igenom, så är tanken att det ska bli en helt harmoniserad asylrätt, men också migrationsrätt så småningom. I dagsläget har vi möjlighet att ha högre standard i Sverige. Vi har tex en rätt att om man mkommer som miljöflykting så har man rätt att få uppehållstillstånd. Det är inget annat land som har det. När vi får en helt harmoniserad flyktingpolitik så kommer det bli svårt att bibehålla de här mer fördelaktiga reglerna som vi har idag, säger Bodil Ceballos, migrationspolitisk talesperson i Miljöpartiet.

Reporter: Anders Ljungberg, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".