Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Facken har sparkat igång lönematchen

Publicerat tisdag 3 november 2009 kl 16.24
Mats Dillén, KI

Nu har startskottet gått för den stora lönematchen. Nya avtal för 3,3 miljoner anställda inom de privata och offentliga avtalsområdena ska förhandlas fram. LO var först ut med lönekrav på 2,6 procent under nästa år. Arbetsgivarna vill se betydligt mindre ökningar och Konjunkturinstitutet KI varnar för såväl för låga som för höga påslag.

Den sista mars 2010 löper nu gällande treårsavtal ut . När avtalen tecknade 2007 var det högkonjunktur och löneökningarna har de senaste två åren legat på 3,5 - 4 procent.

Nu är det lågkonjunktur och alltjämt stigande arbetslöshet. Näringslivet med de tunga exportföretagen ser vinsterna rasa. Inflationen och riksbankens ränta ligger på i stort sett noll och ännu finns det inga övertygande tecken på att världskonjunkturen har vänt och att den finasiella krisen är över.

I detta läge ska parterna på arbetsmarknaden komma överens om löneökningarna åren framöver. Nu lutar det väl mest åt en ettårsuppgörelse denna gång på grund av det osäkra läget.

LO och deras förbund har kommit med sina kravlistor till arbetsgivarna. Ingen ska få mindre än 430 kronor mer i månaden.

Industrifacken inom LO kräver 620 kronor mer i månaden motsvarande ett påslag på 2,6 procent.

IF Metalls ordförande Stefan Löfven anser att kraven trots de dåliga tiderna är rimliga.

- Jag försvarar dem med att vi har gått ner i lönekrav inför nästa års förhandlingar rätt så rejält jämfört med 2007, men att vi fortfarande har ambition att ha reallöneökningar. Det är dessutom viktigt att löntagarna får löneökningar för att vi ska hålla igång konsumtionen i Sverige. Om vi skulle ha noll i löneökningar bromas konsumtionen och förvärrar bara sysselsättnningsläget.

Inom LO:s kvinnodominerade låglöneförbund, dvs Handels, Hotell- och Restaurang och Kommunal, kräver man dessutom 125 kronor mer i månaden i en jämställdhetspott.

Men på arbetsgivarsidan tycker man att kraven är orimliga. Att sätta löneökningarna till 2,6 procent stämmer inte, menar man inom Svenskt Näringsliv. Med de olika satsningar som tillkommer handlar det om ökningar runt 3,5 procent, vilket oroar sa Christer Ågren, vice vd på arbetsgivarorganisationen Svenskt näringsliv.

- Jag är djupt oroad av de krav krav som presenterats och vilket inte alls spelar med den ekonomiska verklighet vi lever med.

Svenskt näringsliv vill helst se att bara de företag som idag klarar löneökningar ska förhandla om dessa lokalt med facken.

Vad klarar då svensk ekonomi för löneökningar eller - annorlunda uttryckt - högre arbetskraftskostnader. Konjunkturinsitutet räknar med att de bör ligga i intervallet 1,5 - 2,5 procent i snitt för de kommande tre åren. Det innebär att de skulle kunna vara lägre för 2010 för att öka senare om konjunkturen vänder upp.

Hur har då Konjunkturinsitutet räknat fram den ram som man anser vara den samhällsekonomiskt bästa?

- När vi kommer fram till den här bedömningen så använder vi våra modeller för hur den svenska ekonomin fungerar, men vi vet också at dessa inte kan fånga in allt utan vi gör också bedömningar vid sidan om, säger Mats Dillén.

Vilka är de viktigaste faktorerna här? Det talas ju t ex om produktivitetsutveckling och inflation.

- Inflation, löneökningar och penningpolitik hänger intimt samman. Får man höga löneökningar så ökar också det inflationstrycket och då måste Riksbanken strama åt genom att höja räntan, vilket då dämpar den ekonomiska aktiviteten. Vi brukar i våra rapporter argumentera för att vara återhållsam. Det gynnar produktionen och sysselsättningen utan att vi får inflationsproblem.

Idag ligger Riksbankens reporänta på 0,25 procent - i praktiken alltså på noll - och Riksbanken kan inte längre påverka med räntesänkningar och stimulera penningpolitiken.

Arbetsgivarna vill ha en uppgörelse närmare noll och från LO hamnar den på 2,6 procent - eller 3,5 procent med arbetsgivarnas sätt att se på det - det vill säga över de 2,5 procent som KI rekommenderar.

Vad händer om vi hamnar över KI:s intervall?

- Då skulle vi få en snabbare åtstramning av penningpolitiken. Det skulle negativt påverka sysselättningen. Riksbanken skulle höja räntan.

Och vad händer om arbetsgivarnas krav skulle bli verklighet, med mycket små löneökningar?

- Om löneökningarna är oförändrade under tre år, då skulle inflationen bli väldigt låg och Riksbanken skulle inte sänka räntan mera eftersom den ligger på noll redan idag. Det skulle innebära att den så kallade realräntan skulle bli högre vilket är negativt för både konsumtion och investeringar.

Politiker och arbetsmarknadens parter brukar ofta hänvisa till Konjunkturinsitutets bedömningar. KI får nästan rollen som domare. Hur ser Mats Dillén på den rollen?

- Vi försöker vara lite försiktiga med att uttala oss vad som är bäst och sämst.Vad vi kan räkna på är hur produktion och sysselsättning påverkas enligt våra bedömningar. Sen kan det vara så att arbetsmarknadens parter tittar på lika andra saker. Arbetsgivarna kanske tittar lite mera på hur vinsterna utvecklas, medan arbetstagarorganisationerna kanske tittar mera på hur reallönerna utvecklas . Vi tittar mer på hur den svenska ekonomin som helhet påverkas, säger Konjunkturinstitutets chef Mats Dillén.

Den stora lönematchen går nu vidare. Också den offentliga sektorn - kommunalt och statligt anställda och deras organisationer - ska lägga fram sina lönekrav. Så småningom blir det förhandlingar. Hur snabba eller långdragna och hur tuffa dessa blir återstår att se. Vanligtvis brukar de dra ut på tiden. Avtalen ska även förhandlas lokalt innan löntagarna får veta hur mycket mer det till sist blir i lönekuvertet.

Reporter: Göran Löwing, SR International.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".