Säpo bekräftar utländskt flyktingspionage

Mellan tio och tjugo utländska stater spionerar på flyktingar som är bosatta i Sverige. Det bekräftar Säkerhetspolisen, Säpo för Dagens Nyheter. Sedan 1995 har tio utländska diplomater utvisats från Sverige sedan regeringen förklarat dem icke önskvärda här. De flesta av dessa har skickats hem efter 2002 och ett av fallen gällde en iransk diplomat.

Säpo bekräftar för DN att Kina är ett av de länder som misstänks bedriva flyktingspionage i Sverige. Inför OS i Peking varnades för att de kinesiska myndigheterna skulle öka trycket mot oppositionella både i och utanför Kina. De aktiviteterna har enligt Säpo fortsatt efter OS i lika stor omfattning som före OS.

Patrik Peter är Säpos presstalesman:

- Flyktingspionage i Sverige bedrivs i rätt stor omfattning. Vi bedömer att det är mellan tio och tjugo stater som ägnar sig åt att samla information om bland annat oppositionella i Sverige. Det är en bedömning som vi gör, och vi har mycket bra samarbete med olika flyktinggrupper och oppositionella grupper i Sverige, och även andra myndigheter, och sammantaget har vi gjort den här bedömningen att det är en mängd stater som ägnar sig åt flyktingspionage. Det har varit så i flera år. Och man kan ju nämna att det är uteslutande icke-demokratiska stater som ägnar sig åt flyktingspionage. Vi lägger ner rätt stora resurser på att förhindra detta och bekämpa den här formen av olovlig underrättelseverksamhet, som det handlar om.

- Vilka andra länder än Kina kan det då röra sig om?

- Jag kan tyvärr inte gå in på några andra länder och namnge dem, men det är totalitära stater och icke-demokratiska stater som ägnar sig åt detta och som tycker att det är okej att använda den här typen av metoder för att bekämpa oppositionella eller oliktänkande som befinner sig utanför landets gränser.

- Vilken typ av information är det som samlas in av de här spionerna?

- Det är en mängd information. Syftet med flyktingspionaget är ju att kartlägga exilmedborgare och regimkritiker för att genom hot och propaganda tvinga dem att avstå från sina regimkritiska aktiviteter och kanske också få de här personerna att arbeta som informatörer för den här icke-demokratiska regimen. Så de är intresserade av en mängd olika saker - det kan vara enskilda personer, det kan vara relationer och förhållanden mellan olika personer och hur olika exilgrupper eller oppositionella arbetar i Sverige.

- Kan det här spionaget även vara ett hot mot Sverige eller är det främst ett hot mot personen som blir spionerad på?

- Först är det naturligtvis så att personerna som utsätts för detta, de kan trakasseras, de kan utsättas för utpressning och hot eller till och med dödshot, och det kan ju få fruktansvärda konsekvenser. Men flyktingspionaget innebär också att människor som lever i Sverige inte vågar utnyttja sina fri- och rättigheter - det kan handla om yttrande- och demonstrationsfriheten - och det i sin tur innebär att det finns människor i Sverige som lever här och som fysiskt sett har nån slags fristad här, men som lever i ständig rädsla för den regim man faktiskt har flytt ifrån en gång i tiden.

- Vilken typ av verksamhet betraktas som spionage? På vilka grunder kan man till exempel utvisa personer på grund av det här?

- Det är svårt för oss att bevisa flyktingspionage - det kallas juridiskt sett för olovlig underrättelseverksamhet. Som lagen är formulerad ska säkerhetspolisen bevisa att den här verksamheten har varit systematisk och organiserad, och det kan vara väldigt svårt att faktiskt bevisa det. I och med att det är främmande stater som är involverade och det är deras underrättelsetjänster som arbetar med det så ... de arbetar mycket skickligt, de har väldigt stort tålamod och arbetar under flera år med att etablera sina nätverk och ägna sig åt den här illegala verksamheten. Så det är väldigt svårt att bevisa. Vi gör vårt bästa för att förebygga och förhindra detta, så att vi kanske kan gå in i ett tidigare skede, innan flyktingspionaget har ägt rum, och kanske dämpa och förhindra det i stället.

Reporter: Ingrid Forsberg

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".