Björklund nöjd med landsmöte

Det mesta gick Jan Björklunds väg under hans första landsmöte som folkpartiordförande.

Visserligen led partistyrelsen två kännbara nederlag - landsmötet i Växjö sa nej till att ställa krav på en medborgarkurs för att få medborgarskap och till att avskaffa livstidsstraffet. Men i övrigt gick det mesta partiledningens väg, och Jan Björklund har nu fått grönt ljus för att skärpa partiets borgerliga och marknadsliberala profil.

Och det var en nöjd partiledare som sammanfattade landsmötet efteråt:

- Det är alltid så att partistyrelsen förlorar en del voteringar, men det har varit väldigt få den här gången jämfört med vad det brukar vara - säger Jan Björklund.

Ja, Jan Björklund fortsätter Folkpartiets vandring bort från "snällismen", högerut på den politiska skalan. När han höll sitt stora tal på landsmötet i Växjö på fredagen var förslaget om att ge äldre rätt att bo tillsammans även om en av dem skulle behövs flytta in på ett äldreboende, den enda tydligt "mjuka frågan" som han lyfte upp.

Annars handlar förslagen mycket om reformer som man anser förbättrar Sveriges konkurrenskraft, och uppmuntrar till utbildning och eget ansvar.

Partiet vill se sänkta skatter på en rad områden, men det skatteförslag som Jan Björklund prioriterar högst är ett avskaffande av den så kallade värnskatten. De borgerliga partierna har pekat på att de genomförda skattesänkningarna under mandatperioden riktat sig mot låg- och medinkomsttagare. Men värnskattens slopande skulle bara gynna de med högst inkomster, eftersom värnskatten - som infördes under krisåren i mitten av 90-talet - är den statliga skatt som bara de med högre inkomster betalar. "En straffskatt på utbildning", kallar Jan Björklund den.

Partiledningens linje när det gäller arbetsrätten vann också landsmötets stöd, trots att många av ombuden ville se ännu mer långtgående förändringar. Fler ska kunna undantas från turordningsreglerna i LAS (lagen om anställningsskydd), fyra istället för två, och om parterna inte själva kommer överens om detta hotar Folkpartiet med lagstiftning. Argumentet för det här förslaget är att företagen ska kunna behålla sin kompetens, men också - det var många talare noga med att framhålla - för att gynna ungdomar och invandrare på arbetsmarknaden. Eftersom det oftast är de som anställs sist, är det också de som först får gå vid uppsägningar, enligt sist in-först-ut-principen.

Skolpolitiken - bland annat med förslag om skriftliga omdömen redan från första klass och ett återförstatligande av skolan - blev det heller ingen debatt om, och brett gehör fick också kraven på en övergång till euron.

Debatt blev det däremot om föräldraförsäkringen, där Birgitta Ohlsson gick emot den partistyrelse hon själv sitter i och föreslog en tredelning - en del till mamman, en del till pappan och en del att själv disponera fritt. Men landsmötet röstade ned förslaget, till Birgitta Ohlssons besvikelse:

- Det är ett fält där jag vill putsa upp vår profil, nämligen på jämställdhetsfronten. Och jag tror att den här frågan är inte populär bland gemene man, det erkänner jag helt och fullt. Men det var inte den första pappamånaden heller. Det var inte kvinnlig rösträtt heller, eller abortkampen heller. Men man måste ibland som ett liberalt parti våga lyfta blicken, våga titta lite längre fram för att kunna lyckas, och där tycker jag att där måste vi ha en mycket tuffare profil.

Birgitta Ohlsson, intervjuad av SR International.

Fokpartiet ser sig idag som Sveriges mest kärnkraftsvänliga parti, och på landsmötet antogs ett förslag som innebär att man "på lång sikt" öppnar för fler kärnkraftsreaktorer än de tio som finns idag och som regeringen varit överens om ska kunna bytas ut mot nya. Ett förslag som lär irritera kärnkraftsskeptiska Centern.

Ett ovanligt enigt landsmöte alltså, vilket kanske kan tyckas vara lite märkligt, eftersom Folkpartiet - efter succén i EU-parlamentsvalet i juni, där partiet fick nära 14 procent - nu tillbaka på nivåer i opinionsmätningarna på mellan 6-8 procent.

En av slutsatserna i Folkpartiets valanalys efter EU-valet var att partiet även i riksdagsvalet 2010 borde fokusera på ett fåtal profilfrågor. Men det ser inte Jan Björklund inte som en nödvändighet:

- Jag funderar inte så. Jag tänker så här: vad är det som viktigt för Sverige. Och då är det ett antal frågor för att Sverige ska gå riktigt bra på 2000-talet: skatterna är viktiga, att det lönar sig att utbilda sig, att skolan har en hög kvalitet, att vi har en trygg energiförsörjning med kärnkraft, att vi går över till euron. Det är ett antal frågor som är viktiga. Sedan om man vinner eller förlorar val på dem, det får ju väljarna avgöra. För vår del är det att det viktigt att det här är bra för Sverige.

Folkpartiledaren Jan Björklund, intervjuad i SR International.

Reportrar: Anders Ljungberg och Göran Löwing

23 november 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista