EU-enkät: Diskriminering utbrett problem

Var fjärde person som tillhör en europeisk minoritet eller invandrargrupp har det senaste året utsatts för minst ett diskrimineringsbrott. Det visar en rapport från EU:s byrå för grundläggande rättigheter.

Rapporten baseras på intervjuer med 23.500 personer om deras upplevelser av diskriminering inom olika samhällsområden. I Sverige är det enbart somalier och irakier som ingått i undersökningen och av dem har runt 70 procent svarat att de anser att diskrimineringen är ett utbrett problem i landet.

Studien omfattar fyra tematiska delar: upplevelser av diskriminering inom olika samhällsområden (liksom skola, arbete, boende, hälso- och sjukvård), upplevelser av trakasserier (däribland rasistiskt motiverade brott), upplevelser av polisarbete samt medvetenhet om ens rättigheter.

Resultatet pekar på en klar underrapportering av rasistiska brott, diskriminering och trakasserier, på bristande medvetenhet om sina rättigheter bland minoritets- och invandrargrupper och på deras låga tillit till polisen.

Majoriteten av dem som intervjuades har svarat att de inte trodde att det skulle leda någonvart om de anmälde diskrimineringen.

- 70-80 procent av dem som har utsatts för brott har inte anmält det. Detta är allvarligt. Det betyder att vi borde ställa oss en fråga: Varför är det så? Varför tror de att en anmälan till polis inte leder någonstans? Har vi en dålig polis? Ja, det finns flera saker att se över men vi måste hursomhelst åtgärda det. Vi kan inte tillåta att människor i EU lever i en situation där de brutalt attackeras på grund av sin sexuella läggning, ras eller etnicitet och att de dessutom är utsatta för andra former av diskriminering: att de inte är tillåtna att komma in på en del restauranger och klubbar, att bo i en del värdars hus, är är illa behandlade i hälsovården och i skolorna.

Morten Kjaerum, chef för EU:s byrå för grundläggande rättigheter anser dock att problemet ligger i institutionella system mer än i den personliga inställningen bland majoritetsbefolkningen i EU. Och det ligger i majoritetens intresse, säger han, att lyssna på hur minoriteterna upplever sin situation och så snabbt som möjligt agera för att åtgärda institutionella fel.

- Rasdiskriminering och diskriminering i övrigt tillhör det högst förbjudna inom den internationella rätten. Det handlar ju om mänskliga rättigheter. Vi vet att detta är farligt för alla samhällen. Så det är i självintresse för majoriteten att åtgärda det och då menar jag omedelbart, säger Morten Kjaerum.

Det är i arbetslivet och i utbildningsväsenden som problemen visar sig vara som störst och det är också där som åtgärderna borde komma först. Det menar även forskarna som står bakom rapporten. De påpekar också att invandrare inte sällan anses vara kriminella, medan de i själva verket är överrepresenterade bland brottsoffren.

Den omfattande studien har stött på en del problem. Ett av dem är klassiskt: bortfall i urvalsgruppen.

Jo Goodey, ansvarig för rapporten, hoppas ändå att de metoder och verktyg som forskarna använt sig av i denna studie kommer att tas till vara av EU:s 27 medlemsländer, av vilka en del påstod att det överhuvudtaget inte var möjligt att göra en sådan här undersökning.

- Det fanns motstånd att göra det. Vissa länder hävdar att det inte går att göra en undersökning som grundas på etnisk tillhörighet. Det sägs att man inte vill lämna ut fakta angående nationella minoriteter, invandrare och etniska minoriteter. Men när vi nu vände oss till dessa människor för att göra vår undersökning har det visat sig att de flesta inte hade något emot att tala om sin situation, säger Jo Goodey, ansvarig för rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista