Håll grytan kokande!

Julinsamlingar mot nya rekord

Trots lågkonjunkturen fortsätter svenskarna att skänka pengar till välgörehet. Många frivilligorganisationer rapporterar ett ökat inflöde, och förhoppningen är nu att man ska närma sig nivån från rekordåret 2005, då det samlades in 5,3 miljarder kronor efter tsunamin.

På Östermalms torg i Stockholm, vid ingången till Sveriges förmodligen mest fashionabla saluhall - med snön som yr runt kängor och stövlar - står Maria Sandberg och samlar in pengar för Frälsningsarmén:

–  Nu har inte jag stått här så väldigt, väldigt länge, men generellt så skulle nog folk kunna vara betydligt mer frikostiga.

(Man lägger pengar i bössan

– Varför gör du det?

– För att jag tycker att Frälsis är bäst.

– Och varför tycker du det?

–  Därför att jag tycker att de gör något. De går ner i skiten och gör något, säger frälsningssoldaten Maria Sandberg.

Folk hukar i den kalla snålblåsten, skymningen har just fallit och inifrån de varmt lysande Östermalmshallarna doftar det jul. Många bär på mat och julkappar, och de flesta har siktet inställt någonstans långt borta, men en och annan stannar till, ger en slant och ett varmt ord.Och faktum är att det är fler som skänker i år än förra året...

(dörrknack)

På Frälsningsarméns huvudkontor mitt i Stockholm sitter informationschefen Bert Åberg, som berättar att årets julinsamling går väldigt bra. Fram till veckan före jul hade den ökat med nästan 20 procent, jämfört med i fjol.

– Och vi är väldigt glada för det naturligtvis eftersom antalet hjälpsökande har ökat dramatiskt under hösten och även nu under julen, säger han.

Och så har visat sig vara, att i kristider blir folk snarare MER generösa än när tiderna är goda, kanske för att andra människors nöd blir synligare då. Och att nöden är större nu är klart, säger Bert Åberg på Frälsningsarmén.

Redan för en vecka sedan hade Frälsningsarmén i Stockholm tagit emot över 1000 ansökningar om hjälp i jul - med pengar eller matkassar till exempel - och det är fler än under hela förra julen, säger han:

 --  Det är fler som har det svårt, och på vårt sociala center där vi också ger ekonomisk hjälp så märker vi att det är väldigt många människor som blir utförsäkrade från Försäkringskassan. Alltså - det blir ett glapp innan man kan få hjälp från annat håll, från a-kassa eller socialbidrag eller så, säger Bert Åberg på Frälsningsarmén.

Nöden är större, men - som det verkar - även vilja att ge. Det tar ett tag ännu innan 2009 kan sammanfattas, men på Frivilligorganisationernas Insamlingsråd - FRII - med över hundra medlemsorganisaitioner, där hoppas man att den positiva trenden från de två senaste åren håller i sig, säger FRII:s generalsekreterare Erik Zachrison. 

–-  Många medlemsorganisationer redovisar plus tio procent eller sådär under det här året. Det talas så mycket om nedgång i ekonomi och finansoro och sådär. Men man ska samtidigt komma ihåg att många människor har fått skattesänkningar i Sverige och det gynnar troligen även de ideella insamlingarna.

– Vilka summor pratar vi om? Hur mycket pengar har skänkts till välgörenhet?

– Totalt till de här kontrollerade insamlingskontona i Sverige - s k 90-konton - där pratar vi om i storleksordningen 5 miljarder kronor på helåret. Det var där det låg 2008, det är den senaste siffra vi har. Men det finns kanske lite förhoppningar om att vi till och med kan gå över 5 miljarder: 5,2 miljarder eller något sådant, säger FRII:s generalsekreterare Hans Zachrison.

Och då är det bara 100 miljoner kvar till toppnoteringen 2005, året efter tsunamin: 5,3 miljarder.

Men precis som då är det den vanlige medborgaren - den som sätter in några hundra på ett hjälpkonto varje månad - som utgör ryggraden i insamlingarna. Bara mellan 5 och 10 procent beräknas komma från företag och organisationer. Resten står privatpersoner för.

Och det finns många hål att fylla. Idag finns ungefär 700 så kallade 90-konton - som omfattas av särskilda regler. Till exempel måste minst 75 procent av de skänkta pengarna ska gå till det uppgivna ändamålet.

Erik Zachrison på FRII berättar att det framför allt går bra för organistaioner som arbetar med fadderskap. Och eftersom miljöfrågorna står högt på dagordningen idag, är det också populärt att skänka pengar till olika miljöorganisationer som Greepeace, Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.

 (Nytt skrammel med bössan)

Utanför Östermalmshallen i Stockholm har vinden tagit i lite till... kylan trycker sig in under jackorna och dem som är ute och julhandlar tycks huka ännu mer för att komma undan snön som yr.

Maria Sandberg har lämnat över insamlingsbössan till en annan frälsningssoldat - Leif Andersson. Han har med många år bakom sig ute på gatorna vid juletid... för att hålla den typiska Frälsis-grytan kokande. Och han möter många människor som har magvärk i flera månader för att de vet inte hur ekonomin ska gå ihop till julen just.

– Det är de som vi riktar oss till. Och då står man här så gärna och fryser en timma eller två, säger han

(Dam lägger pengar i grytan)

- -Håll grytan kokande. Jag gillar det här. De gör något viktigt, Frälsis. Jag tycker det är hur viktigt som helst, och jag vill gärna tro att folk är lite generösa så här års, säger en dam som kommer och lägger pengar i grytan.

– Då får jag önska god jul och guds välsignelse, säger frälsningssoldaten Leif Andersson, som står med sin insamlingsgryta i snöyran på Östermalmstorg i Stockholm.

 Reporter: SR Internationals Anders Ljungberg.  18/12 2009

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista