Komplicerad språksituation kräver språklagar

Sedan den 1 juli 2009 finns det en språklag i Sverige som stärker det svenska språkets ställning och från den 1 januari 2010 finns det också en lag som ger skydd för fem nationella minoriteter och deras språk. Men varför är det nödvändigt?

De fem språken som har dessa ställning i Sverige är : finska, meänkieli (torndedalsfinska), samiska , romani chib och jiddisch. Även teckenspråket har nu en liknande ställning lagmässigt.

Men varför behöver vi ha en lag som säger att svenska språket är huvudspråket och det samhällsbärande språket i Sverige? Det är inte så självklart som det verkar.

- Det är därför att vi har en ganska så komplicerad språksituation i Sverige. Vi har väldigt många modersmål. Vi har dessutom språk som har ett särskilt skydd av historisk tradition då de talats länge i landet och dessutom har varit hotade som språk i landet. Det är de fem nationella minoritetsspråken. Dessutom har vi alla invandrarspårk och så engelskan som har en speciell position i samhället och som håller på att bryta in på viktiga område, inom tex forskning, näringsliv och finansväsande, säger Lena Ekberg som är chef för Språkrådet.

Därför är det viktigt att i lag slå fast att svenska språket har en särställning.

Av Sveriges drygt nio miljoner invånare har en miljon en utländsk bakgrund med tillsammans mer än 150 modersmål.

Språklagen säger också att alla ska ha rätt att bruka och utveckla det egna modersmålet och nationella minoritetsspråk.

Och från den 1 januari 2010 så gäller en ny lag som ska skydda och främja de fem nationella minoriterena och deras språk.

Finska, meänkieli och samiskans olika former har i kraft efter sin geografiska ställning speciella förvaltningsområden och förvaltningsmyndigheter i en rad kommuner där det bor många som tillhör dessa minoritetsgrupper.

Här ska inflytandet öka och samrådet mellan minoriteterna och myndigheterna bli starkare.

Gruppen romer omfattas inte av dessa förvaltningsområden. Så hur påverkas romerna av den nya lagen från 1 januari i år.

- För det första så finns det bestämmelser som gäller i hela landet och rör alla fem nationella minoriteter.Det finns en bestämmelse som handlar om informationsskyldighet och rättigheter och skyldigheter. Den gäller romer.Sen finns det också en annan bestämmelse som säger att myndigheter ska samråda med nationella minoriteter, säger Kaisa Syrjänen Schaal är departementssekreterare vid Integrations-och jämställdhetsdepartementet.

Det finns också en generell bestämmelse som handlar om att kommuner och andra i sin verksamhet aktivt ska främja de nationella minoritetspråken och det gäller även romani chib.

Men finska, torndedalsfinska och samiska verkar ju ha en grundligare ställning än t ex romani chib. Hur kommer det sig?

- Därför att när Sverige valde att ratificera de här internationella konventionerna valde man ett annat starkare skydd. Och det grundar sig på att samiska, finska och meänkiele anses ha en geografisk anknytning av historiska skäl och därför ska de i sådana område få ett starkare skydd.

Lagen säger att de nationella minorietsspråken ska skyddas och främjas. Hur går det till?

- I en kommunal vardag kan det handla om att när man fattar beslut i skolfrågor se vilket utrymme modersmålsundervisningen får och vilka resusrer man lägger på detta. Det kan handla om kulturinsatser, tex bibliotek. Finns det böcker på minoritetsspråken i biblioteken. När man satsar pengra på annan kultur, syns då de nationella minoriteterna. Finns det t ex romsk kultur om det finns romer på orten.

Regeringen satsar i år mer pengar på barnen i de nationella minoriteterna och deras skolundervisningen. Men det finns också mer pengar för att också främja språkbevarandet. Hur kommer det att märkas?

- Från den 1 mars finns det särskilda sk revitaliseringspengar som man kan söka. 3,4 miljoner kronor i år som ska användas för insatser på språksidan för t ex romani chib.Så finns det några personer som vill arbeta med något projekt för att stärka romani chib, så tycker jag att de ska söka pengar från Språkrådet från den 1 mars, säger Kaisa Syrjänen Schaal, departementssekreterare på Integrations och jämställdhetsdepratemenetet.

Sverige har tidigare fått hård kritik från Europarådet för det sätt man behandlat sina nationella minoriter. Är den mesta av kritiken undanröjd nu?

- Det är jätteviktigt att man fortsätter att följa upp, så att vi ser hur det här ungerar ute på fältet. Jag tror att genom den här reformen finns det bättre verktyg för att Sverige ska komma längre. Men vi får absolut inte luta oss bakåt och tro att det här är fixat. Det är nu arbetet börjar med att försöka få det här att ungera ute på fältet. Så definitivt ska man inte sslå sig till ro, säger Kaisa Syrjänen Schaal.

Reporter: Göran Löwing, SR International. Publicerat 23/2 2010.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".