Etisk debatt om omskärelse av pojkar

Religiös omskärelse av småpojkar är etiskt tvivelaktigt och ska inte utföras av den svenska läkarvården, det anser Svenska Läkaresällskapet.

- Om det inte finns ett medicinkt motiv är det etiskt tvivelaktigt att utföra en sådan här åtgärd, säger Ingemar Engström, som är ordförande för sällskapets delegation för medicinsk etik.

I Sverige omskärs omkring 3000 pojkar varje år av religiösa eller kulturella skäl. De flesta omskärelser sker privat eller utomlands, några utförs av personer med särskilt tillstånd av Socialstyrelsen och ungefär en tredjedel sker inom den offentliga sjukvården.

- Omskärelse är ju ett stympande ingrepp när man avlägsnar en frisk kroppsdel utan att det finns något medicinskt skäl till det. Och det går dessutom inte att göra det ogjort, utan det kommer att bli bestående livet ut, och det görs då på en person som inte har samtyckt till detta, utan det är föräldrarna som har beslutat detta för det lilla barnet. Och det tycker inte vi stämmer med respekten för barnets integritet. Och att man därför bör avvakta med åtgärden tills barnet självt är så gammalt att det kan ta ställning till det här.

Inte alla landsting erbjuder omskärelse - Örebro, Västerbotten och Västernorrland gör det inte och det trots att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) förra året gick ut med nya rekommendationer - att den offentliga vården ska erbjuda omskärelse av icke-medicinska skäl, för att minska risken att föräldrar söker sig till personer som saknar kompetens att göra ingreppet. Det innebär risker för komplikationer, menar SKL.

Bachar Ghanoum är läkare på Allingsås lasarett och han har utfört omskärelser på muslimska barn under flera år.

- Risken är att barnet blir smittat med olika virusinfektioner och blir bärare av vad som är vanligast: hepatit B och C, och kommer man tillbaka och bär på det här viruset så får Sverige ta hand om det, säger han.

Ingemar Engström håller med om att det är viktigt att ingreppen utförs av läkare, men det ska ske i en ålder när barnet förstår vad det innebär.

- Då ska barnet vara så pass gammalt att det självt kan ta ställning till det. Vilka är riskerna? Och vilka är det eventuella vinsterna? Det är det som är poängen.

Så från vilken ålder förespråkar ni att man ska kunna göra det här?

- Det är nog rimligt att barnet är i låt oss säga övre tonåren för att riktigt förstå innebördden av ett sånt beslut.

Om svensk läkarvård inte skulle utföra omskärelse skulle bruket till slut försvinna, menar Ingemar Engström.

-Successivt så tror jag att ställningstaganden åt det här hållet kan få sedvänjan att så småningom minska, och långsiktigt upphöra.

Så det är målet?

- Det är ett långsiktigt mål, ja.

-Det kommer aldrig att hända, aldrig att muslimer och judar slutar med omskärelse. Den här ritualen har utövats sedan 3.000 år tillbaka. Den kommer aldrig att bli utrotad med ett sådant ställningstagande. Utan det kommer att göra utomlands, det kommer att göras av icke-läkare i smyg, och det här är inte bra för Sverige, säger Bachar Ghanoum.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".