Få invandrare nyttjar RUT-avdraget

Det så kallade RUT-avdraget utnyttjas i mycket liten grad av personer från invandrartäta områden. Sedan det infördes har allt fler valt att köpa hushållsnära tjänster. 2008 lämnade drygt 100.000 personer in ansökningar om skatteavdrag. En rad nya företag har etablerat sig och över 11.000 personer arbetar nu i branschen - de flesta dock deltid och en klar majoritet av dem är invandrare. De som framför allt köper hushållsnära tjänster är däremot hög- och medelinkomstagare i storstäderna, som småbarnsfamiljen Tollqvist i Stockholm.

 -  Min fru jobbar på Forum och jag jobbar med finansiering på GE Capital och vi jobbar hundra procent båda två - lite drygt till och med.

Det säger småbarnspappan Christer Tollqvist. Familjen bor i en 100 kvadratmeter stor lägenhet i Stockholm och bestämde sig för att anlita städhjälp för ungefär ett halvår sedan, kort efter att den så kallade fakturamodellen infördes:

-  Ja, det avgörande är att det är procent rabatt på priset, för annars tycker inte vi att det är värt det. Vi har städning tre timmar i veckan varje fredag. Man kommer hem från jobbet efter en vecka och det är rent och snyggt och det är jätteskönt, säger Christer Tollqvist.

För sin städhjälp betalar han och hans fru 2200 kronor netto i månaden. Då har avdraget redan dragits:

-  Det känns väl som om det blir mer och mer vanligt i våra yngre generationer tror jag. Att man försöker ta hjälp så mycket man bara kan med vardagen för att få ihop det.

Enligt statistiken så representerar Christer Tollqvist den typiska användaren av hushållsnära tjänster - en småbarnsfamilj med goda inkomster där båda gör karriär och bor i storstaden.

Statistiken visar också att det är stora skillnader mellan kommunerna. I kommuner med många höginkomsttagare som till exempel Danderyd var det hela 6,6 procent som hade skattereduktion för hushållsnära tjänster 2008. I Lidingö var det 4,5 procent medan i kommuner som Filipstad, Storuman och Åsele, var det bara var en promille. Också i invandrartäta kommuner var siffran låg, bara 7 promille i Södertälje och Landskrona och 6 promille i Botkyrka utanför Stockholm.

Annika Berg, som driver företaget IKA Städ säger att hon inte har några kunder i invandrartäta områden. Men den bild hon fått är inte heller att hennes kunder skulle vara självklart höginkomsttagare:

-  Jag har ju många pensionärer t.ex. Det kan säkert ha varit höginkomsttagare - men det ser inte riktigt ut så den bild jag har av mina kunder ändå, utan det är nog medelinkomsttagare i första hand. Mycket barnfamiljer så klart, men också andra grupper, säger hon.

Annika Berg startade IKA Städ sommaren 2007, inför att skattesubventionen skulle införas. Hon började med en anställd och har idag 10 anställda och ungefär 150 kunder. Planen är att anställa fler under våren, samtidigt som hon nu säger att hon måste vara lite försiktig inför valet:

-  Finns inte den här möjligheten till skattesubvention för hushållen så blir det ju väldigt svårt att bedriva den här verksamheten helt enkelt, och då tror jag att den här branschen vänds tillbaka till att bli just svartjobbens marknad, säger Annika Berg.

Simona är en av hennes anställda och har arbetat för IKA städ i ungefär ett år.

-  Det är tufft fysiskt, men allt annat jättebra - det är snälla kunder och allt OK.

Det säger Simona som egentligen utbildad till folkhälsospecialist i Litauen. Innan hon fick jobb hos IKA städ pluggade hon svenska och försökte sedan hitta ett jobb som passade hennes utbildning. Men det var svårt.

-   Jag försökte hitta nåt jobb på sjukhuset, vårdcentral - men det gick inte så lätt - och fortfarande jag försöker hitta nåt enkelt jobb.

Simona tjänar 112 kronor i timmen före skatt och jobbar oftast ungefär 25 timmar i veckan. Men det varierar, beroende på hur mycket jobb det finns. Ibland blir det mer och ibland mindre, säger hon:

-   Jag skulle hellre jobba på heltid men man hinner inte - det tar tid att gå från ett ställe till ett annat och det finns heller inte så mycket jobb på måndagar och tisdagar och onsdagar, för människor vill hellre ha städat i slutet av veckan.

Det säger Simona som hoppas på mer jobb, men i längden vill hon arbeta med det hon är utbildad till:

 -   Jo, jag tänker på att jag funderar på att studera lite här i Sverige - och jag hoppas jag ska göra det.

Reporter: Anna Jonasson.  3 mars 2010

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".